Hot och trakasserier

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 7,8 procent att de blev utsatta för hot under 2021. Vad gäller anmälda brott så minskade anmälningarna om grov fridskränkning med 16 procent till 1 250 brott år 2021, medan antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskade med 9 procent till 1 400 brott, jämfört med 2020.

Andel som utsatts för hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 7,8 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för hot under 2021, vilket skulle motsvara cirka 637 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en minskning sedan 2020, då andelen var 8,4 procent. Under perioden 2006–2014 var andelen utsatta för hot relativt oförändrad, men från och med 2015 visar resultaten på en uppåtgående trend fram till minskningen i de två senaste mätningarna. Det återstår att se om det är början på en nedåtgående trend.

Könsfördelning – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 8,0 procent som uppger att de utsattes för hot 2021, vilket är en minskning sedan 2020, då motsvarande andel var 8,8 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en uppgång 2015–2019 (efter att andelen tidigare år varit relativt oförändrad) följt av en minskning de senaste två mätningarna (se figur 3.8).

Bland kvinnor uppger 7,6 procent att de utsattes för hot 2021, vilket är en minskning jämfört med 2020 (8,1 %). Andelen ökade under perioden 2015–2018, men har i de senaste två mätningarna i stället minskat.

Det är således en större andel av männen än av kvinnorna som uppger att de utsattes för hot 2021, och så har det sett ut sedan 2015. Utvecklingen över tid för män och kvinnor är likartad.

Ålder – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2021. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot under 2021 är störst i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år (11,8 %); sedan blir andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 2,0 procent för hot under 2021. Det här följer ungefär hur åldersfördelningen har sett ut vid de tidigare mätpunkterna. Dock var andelen utsatta störst i åldersgruppen 16–19 år under 2018–2020.

Andelen utsatta män i olika åldersgrupper fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år (12,2 %). Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var det 2,2 procent av männen som utsattes.

Även bland kvinnor var det vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år (11,4 %), för att sedan i princip bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 1,9 procent.

Mönstret för utsatthet för hot 2021 är således likartat, män och kvinnor emellan: störst andel utsatta i de yngre åldersgrupperna respektive minst andel utsatta i de äldre åldersgrupperna.

Det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller utsatthet för hot. Den andel som uppger att de utsattes för hot 2021 är större bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (12,1 %) än bland svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder och bland utrikesfödda personer (7,7 respektive 7,5 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (8,0 %) än personer med som högst gymnasial (7,8 %) och eftergymnasial utbildning (7,6 %).

Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (14,3 %) än ensamstående utan barn (9,1 %) och sammanboende med respektive utan barn (7,5 respektive 5,8 %).

Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i flerfamiljshus (9,2 %) än bland boende i småhus (6,5 %).

Utsatthet för hot ökar med boendeortens storlek. Bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner var andelen 6,3 procent, medan den var 7,4 procent bland boende i större städer/kommuner nära större stad. Störst var andelen i storstäder/storstadsnära kommuner: 9,0 procent.

När utsatthet för hot särredovisas för män respektive kvinnor visar resultatet att fördelningen inom olika grupper oftast följer samma mönster. Sett till utbildningsnivå är det dock vanligast att utsättas för hot bland män med som högst gymnasial utbildning, medan det bland kvinnor med motsvarande utbildningsnivå är minst vanligt att utsättas.

Det är något fler än hälften av dem som uppger att de utsattes för hot under 2021 som utsattes för en (1) händelse (51,8 % av de utsatta). Vidare var det 32,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 16,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för hot utsattes 52,1 procent för en (1) händelse. Det var 33,2 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och 14,7 procent som utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2021 utsattes 51,5 procent för en (1) händelse. Den andel som utsattes två till tre gånger var 31,1 procent, och 17,4 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler.

Det är således inga större skillnader mellan män och kvinnor vad gäller hur stor andel av de utsatta som har utsatts två till tre gånger 2021. Det är dock vanligare bland utsatta kvinnor än män att ha utsatts fyra gånger eller fler.

Andel som utsatts för trakasserier

Självrapporterad utsatthet för trakasserier 2019–2021. Andel (%) utsatta i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 6,0 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för trakasserier 2021, vilket skulle motsvara cirka 492 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på samma nivå som 2020.

Trakasserier definieras i NTU som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser med samma förövare. Det behöver inte nödvändigtvis handla om brottsliga händelser juridiskt sett. I de fall som NTU med den här frågan fångar sådant som är brottsligt skulle det kunna handla om till exempel grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, olaga förföljelse, ofredande eller hemfridsbrott.

Resultat gällande trakasserier finns enbart från och med NTU 2020 (självrapporterad utsatthet 2019). Anledningen är att enkätfrågan om trakasserier omformulerades inför NTU 2020, och den anses inte jämförbar med resultaten före omformuleringen.

För att fånga omfattningen av utsatthet för trakasserier ställs följande fråga i NTU: Har du under förra året (2020), av en och samma person vid upprepade tillfällen, blivit förföljd eller fått oönskade besök, telefonsamtal eller meddelanden, via brev, sms eller internet? Räkna inte med telefonförsäljning eller liknande.

Det är 5,2 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2021, vilket innebär en liten ökning sedan 2020, då 5,0 procent utsattes.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 6,7 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2021. Det innebär en liten minskning sedan 2020, då 6,9 procent utsattes.

Kvinnor uppger således i större utsträckning än män att de har utsatts för trakasserier.

Ålder – Trakasserier

Utsatta för trakasserier 2021. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Personer i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier under 2021, med 11,0 procent. En tydlig minskning av andelen syns ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst andel 2021 återfinns i den äldsta åldersgruppen 75–84 år där 2,9 procent utsattes.

Även bland män är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel uppger att de under 2021 utsattes för trakasserier (7,8 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 2,5 procent utsattes.

Utsatthet för trakasserier bland kvinnor är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 13,6 procent uppger att de utsattes för trakasserier under 2021. Andelen blir tydligt mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 3,1 %).

Både bland män och kvinnor är det således vanligast att utsättas i de yngre åldersgrupperna, medan utsattheten sedan minskar ju äldre åldersgrupp som studeras. Andelen är dock betydligt högre bland kvinnor i de yngre åldersgrupperna än vad den är bland män.

Den andel som uppger att de utsattes för trakasserier under 2021 är större bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (8,7 %) följt av utrikesfödda personer (7,3 %). Andelen är minst bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (5,4 %).

Andelen var större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,5 %) än bland personer med som högst gymnasial (5,9 %) och eftergymnasial utbildning (5,2%).

Det var också betydligt vanligare att utsättas för trakasserier för ensamstående, med och utan barn (12,2 respektive 8,2 %), än för sammanboende, med och utan barn (4,8 respektive 3,7 %).

Vidare var det vanligare att utsättas bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (7,1 respektive 4,9 %).

Under 2021 var det 6,2 procent som utsattes för trakasserier bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner, medan det var 6,1 procent som utsattes i större städer/kommuner nära större stad och 5,6 procent som utsattes bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner.

Sett till olika grupper bland män respektive kvinnor 2021 ser mönstret oftast likartat ut. En skillnad som noteras gäller dock boendeort, då det sett till män är vanligast att utsättas bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner medan det sett till kvinnor är vanligast att utsättas bland boende i större städer/kommuner nära större stad.

Andel som utsatts för nätkränkning

Självrapporterad utsatthet för nätkränkning 2016–2020¹. Andel (%) utsatta i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet från och med 2016.

För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2021)?

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,2 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2021, vilket skulle motsvara cirka 182 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer. Det är en minskning sedan 2020, då andelen var 2,5 procent. Andelen ökade inledningsvis, och låg därefter på en stabil nivå fram till det senaste årets minskning.

Könsfördelning – Nätkränkning

Självrapporterad utsatthet för nätkränkning 2016–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet från och med 2016.

Bland män uppger 2,2 procent att de utsattes för nätkränkning 2021, vilket är en mindre andel än 2020 (2,6 %). Sedan den första mätningen 2016 syns en ökning fram till och med 2018 för att därefter ha legat kvar på samma nivå 2019, följt av en minskning de senaste två mätningarna.

Bland kvinnor (16–84 år) var det 2,2 procent som utsattes, vilket är en liten minskning sedan 2020 (2,4 %). Dessförinnan syntes en svag uppåtgående trend mellan 2016–2019.

Sett till utvecklingen över tid har andelen utsatta varierat mer bland män än bland kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor var större under mätperiodens mitt men i den här senaste mätningen är andelen utsatta lika stor bland män och kvinnor (precis som under 2017).

Ålder – Nätkränkning

Utsatta för nätkränkning 2021. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller nätkränkning. Mest utsatt 2021 var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 6,4 procent uppger att de utsattes. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,4 procent uppger att de utsattes. Detta påminner om mönstren under de tidigare åren.

Även när resultaten för män studeras separat är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 4,5 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,7 %), se figur 3.29.

Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2021 (7,9 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,2 %).

Bland både män och kvinnor visar resultatet således att det är vanligare att utsättas för nätkränkning i den yngsta åldersgruppen än i resterande åldersgrupper. Särskilt tydligt är detta bland de yngsta kvinnorna där det är betydligare vanligt att utsättas än i övriga åldersgrupper bland såväl kvinnor som män.

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2021 (3,5 %) än utrikesfödda personer och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,3 respektive 2,1 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,6 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,0 respektive 1,7 %).

Det var vanligare att utsättas bland ensamstående, med eller utan barn (4,9 respektive 3,1 %) än bland sammanboende, med eller utan barn (2,0 respektive 1,1 %).

Det var även något vanligare med utsatthet bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (2,3 respektive 2,1 %).

Att utsättas för nätkränkning är lika vanligt bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner som bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner och i större städer/kommuner nära större stad (2,2 % i samtliga grupper).

Mönstret för hur utsatthet för nätkränkning fördelar sig i olika grupper 2021 är oftast likartat bland män och kvinnor. Vad gäller bostadstyp är det dock bland män vanligast att utsättas bland boende i flerfamiljshus, medan det bland kvinnor är vanligast att utsättas bland boende i småhus.

Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2021 var det 40,1 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 30,7 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 29,3 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2021 var det 39,8 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 32,2 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 28,0 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning var det 40,3 procent som utsattes en (1) gång. Det var 29,2 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 30,5 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det är ungefär lika vanligt att män är upprepat utsatta för nätkränkning som kvinnor.

Anmälningar om grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning totalt, mot kvinnor/flickor och mot män/pojkar. Källa: Anmälda brott

Fridkränkningsbrott

  • Grov fridskränkning omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning och riktas mot en närstående eller tidigare närstående person.
  • För grov kvinnofridskränkning gäller att brotten begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. 

Eftersom fridskränknings­brotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda brotten om grov fridskränkning och grov kvinnofrids­kränkning beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.

Grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning minskade 2021 jämfört med 2020, med 230 brott (−16 %). Jämfört med 2012 har antalet anmälda brott gällande grov fridskränkning minskat med 35 procent.

Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott har trots årsvisa fluktuationer följt en nedåtgående trend sedan 2013. Eftersom fridskränkningsbrotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott, som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda fridskränkningsbrotten beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott. Jämfört med 2020 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot kvinnor och flickor minskat med 120 brott (−15 %) och mot män och pojkar med 110 brott (−16 %).

Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott 2021 var något fler mot kvinnor/flickor än mot män/pojkar (687 respektive 559 brott). Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (80 %) brott mot barn (0–17 år) och 20 procent avsåg brott mot vuxna. Ålders- fördelningen följde samma mönster för både kvinnor/flickor och män/pojkar.

Könsfördelningen var jämn för barn (0–17 år), medan det var en något större andel utsatta kvinnor än män i de anmälda brotten mot vuxna.

Grov fridskränkning mot barn (0–17 år)

Av de anmälda grova fridskränkningarna 2021 var 80 procent riktade mot barn (0–17 år). Det rörde sig om totalt 998 brott, vilket var en minskning med 15 procent jämfört med 2020. Antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot flickor minskade med 69 brott (−11 %) till 543 brott, och motsvarande brott mot pojkar minskade med 103 brott (−18 %), till 455 brott. Jämfört med 2012 har antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) minskat med 482 brott (−33 %). Jämfört med 2012 hade antalet anmälningar om sådana brott minskat, mot flickor med 27 procent (−197 brott) och mot pojkar med 39 procent (−285 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) var 54 procent riktade mot flickor och 46 procent mot pojkar 2021. Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna juni–augusti.

Grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre)

Under 2021 uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot vuxna till totalt 248 brott, vilket var en minskning med 58 brott (−19 %) jämfört med 2020. Av dessa uppgick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot kvinnor till totalt 144 brott, vilket jämfört med 2020 var en minskning med 51 brott (−26 %).

De anmälda brotten om grov fridskränkning mot män uppgick till totalt 104 brott, vilket var 7 brott färre än 2020 (−6 %). Jämfört med 2012 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna minskat med 184 anmälda brott (−43 %). Jämfört med 2012 har de anmälda grova fridskränkningsbrotten mot kvinnor minskat med 133 anmälda brott (−44 %), samtidigt som de anmälda brotten mot män har minskat med 51 brott (−40 %).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna 2021 var 58 procent riktade mot kvinnor och 42 procent mot män. De anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna indelas sedan 2021 även efter två typer av relation mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation samt närstående genom släktskap/familjerelation. Den vanligaste typen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson vid grova fridskränkningsbrott är en närstående parrelation. Det var fallet i 69 procent av de anmälda grova fridskränkningsbrotten 2021. Detsamma gällde i 60 procent av dessa brott mot kvinnor och i 82 procent av dessa brott mot män.

Relation mellan brottsoffer och gärningsperson

Grov fridskränkning fördelat på kön och ålder samt relation mellan brottsoffer och
gärningsperson, 2021 Källa: Statistiken över anmälda brott


Mot person 18 år eller äldre

Mot kvinna 18 år eller äldre

Mot män 18
år eller äldre


Antal

Andel

Antal

Andel

Antal

Andel

Närstående genom
parrelation

17269 %

87

60 %

85

82 %

Närstående genom
släktskap/familj

76

31 %

57

40 %

19

18 %

Totalt

248

100 %

144

100 %

104

100 %

 

Grov kvinnofridskränkning

År 2021 anmäldes 1 391 grova kvinnofridskränkningsbrott, vilket var 9 procent färre (−135 brott) än 2020, och innebar en minskning med 44 procent (−1 078 brott) jämfört med 2012.

De grova kvinnofridskränkningsbrottens utveckling påverkas av förändringar i polisens och åklagarnas hantering och registreringsrutiner vid anmälan. I början av tioårsperioden registrerades de olika gärningarna vanligtvis initialt som grov kvinnofridskränkning vid anmälan, medan man under den senare delen av perioden i högre grad registrerat de underliggande brotten i stället. Denna överflyttning till de underliggande brotten har medfört en minskning av antalet anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i statistiken mot slutet av tioårsperioden. Därmed bör viss försiktighet iakttas när statistiken tolkas.

Anmälningar om grov kvinnofridskränkning

Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning totalt. Källa: Anmälda brott

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för grov fridskränkning (4 a §) samt grov kvinnofridskränkning (4 a §). Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

Grov fridskränkning

År 2020 handlades¹ 1 620 brott om grov fridskränkning, vilket var en minskning med 61 brott (−4 %) jämfört med 2019. För 99 procent (1 600 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 1 procent (15 brott) direktavskrevs, vilket var samma fördelning som 2019. Detsamma gäller fördelningen av utredda och direkt­avskrivna fridskränkningsbrott mot flickor och kvinnor respektive mot pojkar och män. Inget fridskränkningsbrott förundersöknings­begränsades 2020.

Av samtliga handlagda brott om grov fridskränkning personuppklarades 200 brott, vilket var en ökning med 12 brott (+6 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², det vill säga de personuppklarade brotten sett till samtliga handlagda brott om grov fridskränkning, uppgick till 12 procent 2020. Jämfört med 2019 ökade den med 1 procentenhet. Jämfört med 2014 minskade personuppklarings­procenten med 4 procentenheter. Lagföringsprocenten², det vill säga de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten om grov fridskränkning, uppgick till 13 procent 2020. Det innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019, och med 5 procentenheter jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och personuppklarings­procenten är knappt synbar. Det beror på att det inleds en förundersökning för de flesta brotten.

Uppdelat på kön uppgick både personuppklaringsprocenten och lagföringsprocenten till 15 procent för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor och till 10 procent för grov fridskränkning mot pojkar och män. Jämfört med 2019 ökade personuppklarings­procenten respektive lagförings­procenten med två procentenheter vad gäller grov fridskränkning mot flickor och kvinnor, medan båda måtten var oförändrade för grov fridskränkning mot pojkar och män. Jämfört med 2014 minskade personuppklarings- och lagförings­procenten för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor med 3 procent­enheter vardera, och mot pojkar och män med 7 procent­enheter vardera. Skillnaden i personuppklarings- och lagföringsprocent mellan könen återfinns främst för grov frids­kränkning mot vuxna.

Vid 78 procent (1 260 brott) av de handlagda brotten om grov fridskränkning fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019.

Andelen personuppklarade brott med minst en misstänkt person uppgick till 16 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 minskade andelen med 4 procentenheter. Uppdelat på kön uppgick andelen brott med en misstänkt person till 81 procent för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor och till 74 procent för grov fridskränkning mot pojkar och män.

Grov kvinnofridskränkning

År 2020 handlades 1 730 brott om grov kvinnofridskränkning, vilket var en minskning med 15 brott (−1 %) jämfört med 2019. Av dessa bedrevs en utredning för 99 procent (1 720 brott) medan 1 procent (14 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott med 1 procentenhet och andelen direktavskrivna brott minskade med 1 procentenhet. Av de handlagda brotten om grov kvinnofrids­kränkning 2020 var det 3 som förundersöknings­begränsades, alla efter att en utredning hade bedrivits. Det förundersökningsbegränsades 4 brott 2019.

De personuppklarade brotten om grov kvinnofridskränkning uppgick 2020 till 315 brott. Det var en minskning med 8 brott (−2 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², som redovisar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om grov kvinnofridskränkning, uppgick till 18 procent 2020. Jämfört med 2019 var det en oförändrad nivå, men en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2011. Lagföringsprocenten², andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick också till 18 procent. Det innebar en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019, och en oförändrad andel jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och person­uppklaringsprocenten är knappt synbar. Det beror på att det inleds förundersökning för de flesta brotten.

Andelen handlagda brott om grov kvinnofridskränkning med minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet uppgick till 90 procent (1 550 brott), en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Andelen personuppklarade brott om grov kvinnofrids­kränkning av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 20 procent, en oförändrad nivå jämfört med 2019.


Misstänkta för grov fridskränkning

Antal personer misstänkta för grov fridskränkning, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

För 2021 var det 811 personer som misstänktes för grov fridskränkning och 1 295 personer som misstänktes för grov kvinnofridskränkning. Av de som misstänktes för grov fridskränkning var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Antalet som misstänktes för grov fridskränkning minskade med 17 procent jämfört med 2020, och minskningen avsåg både kvinnor och män som misstänkts för grov fridskränkning (-12 % respektive -21 %). Även antalet män som misstänktes för grov kvinnofridskränkning minskade 2021 jämfört med 2020 (-13 %).

År 2021 var 9 personer per 100 000 invånare misstänkta för grov fridskränkning, vilket var en minskning med 17 procent jämfört med 2020. Under den senaste tioårsperioden, 2012–2021, har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat relativt kontinuerligt. Antalet för 2021 var 43 procent lägre än 2012.

Uppdelat på kön var det 8 kvinnor per 100 000 invånare respektive 11 män per 100 000 invånare som var misstänkta för grov fridskränkning 2021. Jämfört med 2012 har antalet minskat med 36 procent för kvinnor och med 47 procent för män. Observera att dessa siffror inte omfattar män som begår fridskränkning mot kvinnor som de är eller har varit gifta med eller bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, vilket i stället kategoriseras som grov kvinnofridskränkning.

Under 2021 misstänktes 30 män per 100 000 invånare för grov kvinnofridskränkning, vilket var en minskning med 13 procent jämfört med 2020. Antalet har minskat relativt kontinuerligt under den senaste tioårsperioden, med totalt 41 procent sedan 2012.

Lagförda för fridskränkning

Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2010-2019. Källa: Personer lagförda för brott 

Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Skillnaden mellan de två brottsrubriceringarna ligger i relationen mellan offer och gärningsperson. Grov kvinnofridskränkning omfattar upprepade brott som begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller bor eller har bott med under äktenskapsliknande förhållanden, medan grov fridskränkning omfattar brott som begås av en närstående eller tidigare närstående person till offret.

För olaga förföljelse gäller liksom för fridskränkningsbrotten att flera gärningar ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Skillnaden mot fridsbrotten ligger i att rubriceringen omfattar lindrigare brott och att det inte finns något krav på att handlingarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

År 2020 fattades 140 och 68 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov
kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning. Jämfört med 2019 är det en
minskning med 15 beslut, eller 10 procent, vad gäller grov kvinnofridskränkning och
en ökning med 1 beslut, eller 1 procent vad gäller grov fridskränkning. För olaga
förföljelse fattades 92 lagföringsbeslut 2020. Det är en minskning med 9 beslut, eller
9 procent, jämfört med 2019.

Sedan 2011 har antalet lagföringsbeslut gällande grov kvinnofridskränkning minskat med 121 beslut, eller 46 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 82 beslut, eller 55 procent, under denna period. Både beslut mot kvinnor och beslut mot män minskade med 23 respektive 59 beslut, eller 64 respektive 52 procent, jämfört med 2011.

Lagförda för fridskränkning – könsfördelning

Lagföringsbeslut³ med grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, efter kön. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott 

Hot och kränkningar bland unga

Skolundersökningen om brott 2021 visar att drygt 11 procent av eleverna 2021 uppger att de utsatts för hot minst en gång under de senaste tolv månaderna (10 procent av killarna och 12 procent av tjejerna).

Andelen utsatta bland killar är på ungefär samma nivå som 2019 (då var andelen 11 procent) men en viss ökning kan urskiljas sedan 2015 (då andelen utsatta var 8 procent). Andelen tjejer som utsatts för hot har varierat över tid och är i senaste mätningen på lägst nivå hittills (12 procent).

Majoriteten av de killar och tjejer som uppger att de har utsatts för hot har blivit utsatta vid ett tillfälle. Det är samtidigt en relativt stor andel som uppger att de utsatts två gånger eller fler, vilket omfattar ungefär var tredje kille respektive drygt två av fem tjejer bland de elever som utsatts för hot.

Vad gäller brottsplatsen vid hot framkommer tydliga könsskillnader. Bland killar är det vanligast att utsättas på annan plats (31 procent). Näst vanligast är att utsättas i skolmiljö (26 procent), följt av via internet eller sociala medier (22 procent). Bland de tjejer som uppger att de utsatts för hot är det däremot vanligast att det skett via internet eller sociala medier (42 procent av de utsatta), därefter i skolmiljö (17 procent). Det är vanligt att de som specificerat en annan plats vid utsatthet för hot uppger att händelsen skett utomhus, exempelvis ”på stan”, ”på parkering” eller ”på väg till...” någonstans. Det är dock även ett flertal elever som uppger att händelsen inträffat i trafiken, i samband med träning eller match, eller i anknytning till ett serviceställe, såsom en affär eller ett köpcenter.

Totalt uppger 18 procent av killarna och 10 procent av tjejerna som utsatts för hot under de senaste tolv månaderna att den senaste händelsen polisanmälts.

 Kränkningar på nätet och mobbning

Självrapporterad utsatthet för kränkningar och mobbning bland tjejer och killar i årskurs 9. Andel (%) som utsatts för kränkande kommentarer via internet eller att någon lagt upp kränkande bilder/filmer under de senaste tolv månaderna, samt andel som utsatts för mobbning (någon gång). Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Kränkningar via internet samt mobbning

Ungefär var femte kille (19 procent) och var tredje tjej (29 procent) uppger att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna. Av killarna är det 12 procent och av tjejerna 17 procent som uppger att någon under de senaste tolv månaderna lagt upp bilder eller filmklipp på dem som de inte ville skulle spridas. Av killarna är det 29 procent och av tjejerna 39 procent som uppger att de har blivit mobbade någon gång.

Bland killar har både andelen som utsatts för mobbning och andelen som utsatts för kränkande kommentarer legat på ungefär samma nivå under hela mätperioden (mellan 29–32 procent respektive 19–20 procent). Andelen som utsatts för att någon lagt upp kränkande bilder och filmklipp har minskat jämfört med föregående mätpunkt (16 procent 2019) och är på den lägsta nivån hittills under hela mätperioden (12 procent 2021).

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper