Hot och trakasserier

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 9,2 procent att de blev utsatta för hot under 2019. Vad gäller anmälda brott så minskade anmälningarna om grov fridskränkning med 6 procent till 1 480 brott år 2020, medan antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskade med 11 procent till 1 530 brott, jämfört med 2019.

Andel som utsatts för hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2019¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 9,2 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för hot under 2019, vilket skulle motsvara cirka 743 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är på i stort sett samma nivå som 2018, då andelen var 9,1 procent. Andelen låg under 2006–2014 på en relativt stabil nivå, men från och med 2015 syns en uppåtgående trend

Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 9,5 procent som uppger att de utsattes för hot 2019, vilket i princip är på samma nivå som 2018 (9,4 %). En uppåtgående trend syns bland män från och med 2015, efter att andelen tidigare legat relativt stabilt.

Bland kvinnor uppger 8,9 procent att de utsattes för hot 2019, vilket är samma andel som 2018. Även bland kvinnor syns en uppgång från och med 2015, men den uppgången har alltså avtagit i den här senaste mätningen.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2019, men mönstret ser likartat ut, med en tydlig ökning av andelen utsatta från och med 2015.

Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot under 2019 är störst i åldersgruppen 16–19 år (15,0 %); sedan blir andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 2,5 procent för hot under 2019. Det här följer ungefär hur ålders­fördelningen har sett ut vid de tidigare mätpunkterna. Dock är det i åldersgruppen 20–24 år som utsattheten har varit som störst vid de flesta tidigare mätpunkterna.

Andelen utsatta män fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 16–19 år (16,7 %). Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta ålders­gruppen (75–84 år) utsattes 3,0 procent av männen.

Även bland kvinnor var det vanligast att utsättas i ålders­gruppen 16–19 år (13,6 %), för att sedan bli mindre vanligt ju äldre ålders­grupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 2,1 procent.

Utsatthet för hot 2019 följer således ett likartat mönster bland män och kvinnor, det vill säga störst andel utsatta i de yngre ålders­grupperna respektive minst andel utsatta i de äldre åldersgrupperna.

Det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller andelen som uppger att de utsatts för hot. Andelen är större bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (13,2 %) än bland utrikesfödda personer och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (9,3 respektive 9,0 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (9,8 %) än personer med som högst gymnasial (9,1 %) och eftergymnasial utbildning (8,9%).

Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (15,8 %) än ensam­stående utan barn (11,2 %) och sammanboende med eller utan barn (8,9 respektive 6,6 %).

Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i fler­familjshus (10,6 %) än bland boende i småhus (8,1 %).

Utsatthet för hot ökar något med boendeortens storlek. Bland boende i mindre städer/tätorter/lands­bygdskommuner var andelen 8,0 procent, medan andelen bland boende i större städer/kommuner nära större stad var 8,7 procent. Störst var andelen i storstäder/stor­stadsnära kommuner: 10,5 procent.
När utsatthet för hot särredovisas för män respektive kvinnor visar
resultatet att fördelningen inom olika grupper oftast följer samma
mönster

De flesta som uppger att de utsattes för hot under 2019 utsattes för en (1) händelse (57,2 % av de utsatta). Vidare var det 30,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 12,7 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 5,3 procent utsattes för en (1) händelse och 2,8 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,2 procent av befolkningen utsattes för hot fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för hot 2019 utsattes 55,1 procent för en (1) händelse. Det var 31,6 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och cirka 13,3 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 5,3 procent av männen utsattes för hot en (1) gång under 2019 medan 3,0 procent utsattes två till tre gånger, och 1,3 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2019 utsattes 59,3 procent
för en (1) händelse. Andelen som utsattes två till tre gånger var 28,6 procent, och 12,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen motsvarar det att 5,3 procent av kvinnorna utsattes en (1) gång medan 2,6 procent utsattes två till tre gånger, och 1,1 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Det är således små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upprepad utsatthet för hot, men det är något vanligare att män utsätts för upprepade händelser jämfört med kvinnor.

Könsfördelning – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2018. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Andel som utsatts för trakasserier

Självrapporterad utsatthet för trakasserier 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Trakasserier kan exempelvis vara att vid upprepade tillfällen bli förföljd eller få oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Trakasserier definieras i Nationella trygghetsundersökningen som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser. Var och en av händelserna behöver inte vara kriminaliserade och klassificeras inte nödvändigtvis som egna brott juridiskt sett. I de fall den sammanlagda serien av händelser är brottslig kan den dock antas hamna under brottsrubriceringar, till exempel grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, ofredande, hemfridsbrott eller olaga förföljelse.

I samband med uppföljningsintervjuerna har det framkommit att en del personer har missförstått screeningfrågan om trakasserier. I stället kan det ha rört sig om telefonförsäljning eller liknande. Resultaten gällande utsatthet för trakasserier bör därför tolkas med stor försiktighet. Frågans formulering och hur resultaten redovisas kommer att ses över inför NTU 2020.

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för trakasserier 2018, vilket skulle motsvara cirka 656 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en tydlig ökning sedan 2017, då andelen var 5,9 procent. Under 2006–2010 minskade andelen utsatta successivt. Därefter har utsattheten ökat vid nästan alla mätningar.

Det är 7,4 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2018, vilket är en högre nivå än 2017, då andelen var 5,1 procent. Andelen utsatta minskade i början av mätperioden för att sedan variera kring en relativt stabil nivå, men sedan 2013 har andelen ökat, dock med årliga variationer.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 8,9 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2018, vilket är en ökning sedan 2017 då andelen var 6,7 procent. Andelen minskade fram till och med 2009. Därefter låg nivån stabilt i några år, men sedan 2012 har utsattheten ökat tydligt (med årliga variationer).

Kvinnor är således i större utsträckning än män utsatta för trakasserier, och så har det varit varje år sedan 2006. Dock har skillnaderna minskat något under de senaste åren då andelen har ökat ännu tydligare bland män än bland kvinnor.

Personer i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier under 2018, med 13,8 procent. Utsatthet för trakasserier var fram till och med 2015 vanligast i åldersgruppen 20–24 år, men under de senaste tre åren har det varit vanligast att utsättas i åldersgruppen 16–19 år. Minst andel 2018 återfinns i åldersgruppen 65–74 år där 6,6 procent utsattes. Andelen har ökat i samtliga åldersgrupper sedan 2017, men särskilt noterbar är ökningen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där andelen ökat från 3,5 till 7,7 procent.

Även bland män är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel uppger att de under 2018 utsattes för trakasserier (9,0 %), medan andelen är minst i åldersgruppen 35–44 år, där 6,6 procent utsattes.

Utsatthet för trakasserier är även vanligast bland unga kvinnor; 17,8 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år uppger att de utsattes för trakasserier under 2018. Minst är andelen i åldersgruppen 55–64 år, där 6,4 procent av kvinnorna utsattes.

Både bland män och bland kvinnor är det således vanligast att utsättas i den yngsta åldersgruppen. I övrigt skiljer sig fördelningen en del då det finns också ett tydligare mönster bland kvinnor, där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupper som studeras fram till och med åldersgruppen 55–64 år, för att därefter ligga på en relativt stabil nivå.

Det är en större andel som uppger att de utsattes för trakasserier under 2018 bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och bland utrikesfödda personer (10,3 respektive 9,9 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (7,6 %).

Andelen utsatta blir mindre med högre utbildningsnivå. Andelen var större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (10,0 %) än bland personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (8,6 respektive 6,7 %).

Trakasserier var också vanligare att utsättas för bland ensamstående med och utan barn (13,9 respektive 10,5 %), än bland sammanboende med och utan barn (5,7 respektive 6,9 %).

Vidare var det vanligare att utsättas bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (9,1 respektive 7,3 %).

Skillnaderna är små sett till boendeort. Under 2018 var 8,2 procent som utsattes för trakasserier bland boende i storstads¬regioner, medan det var 8,3 procent som utsattes i andra större städer och 8,1 procent som utsattes bland boende i mindre städer eller på landsbygden.

Sett till olika grupper bland män respektive kvinnor 2018 ser mönstret oftast likartat ut, men på högre nivåer bland kvinnor. Det finns dock vissa skillnader. Sett till svensk/utländsk bakgrund var utsatthet vanligast bland utrikesfödda män, medan det bland kvinnor var vanligast bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.

Könsfördelning – Trakasserier

Andel (%) utsatta för trakasserier av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Trakasserier

Utsatta för trakasserier 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för nätkränkning

Självrapporterad utsatthet för nätkränkning 2016–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet från och med 2016.

För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2017)?

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för nätkränkning under 2018, vilket skulle motsvara cirka 204 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en ökning från 2017, då andelen var 2,1 procent. Även sett till utvecklingen sedan 2016 syns en ökning, men det är för tidigt att uttala sig om huruvida det är en uppåtgående trend.

Bland män uppger 2,8 procent att de utsattes för någon nätkränkning 2018, vilket är en tydlig ökning från 2017 då andelen var 2,1 procent. Utvecklingen sedan den första mätpunkten visar en ökning, och det återstår att se om det rör sig om en uppåtgående trend (se figur 3.31).

Bland kvinnor (16–84 år) var det 2,3 procent som utsattes, vilket är en liten ökning från 2017 då andelen var 2,1 procent. Precis som för män pekar utvecklingen sedan den första mätpunkten mot en ökning.

Utsatthet för nätkränkning har således ökat bland både män och kvinnor sett till utvecklingen sedan 2016 och 2017. Dock är ökningen större bland män.

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller nätkränkning. Mest utsatt 2018 var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 6,4 procent uppger att de utsattes. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,7 procent av personerna uppger att de utsattes. Detta påminner om mönstret 2016 och 2017. Det är i princip inga skillnader i utsatthet när åldersgrupperna inom spannet 20–54 år jämförs med varandra (2,8–3,0 %).

Det framgår av figur 3.32 att även när män studeras separat visar resultatet att andelen utsatta är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 5,2 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,9 %).

Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2018 (7,4 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,6 %).

Bland både män och kvinnor visar resultatet således att det är betydligt vanligare att utsättas för nätkränkning i den yngsta åldersgruppen jämfört med i resterande åldersgrupper, samt att det är minst vanligt att utsättas i den äldsta åldersgruppen.

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2018 (4,1 %) än utrikesfödda personer respektive svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,8 respektive 2,4 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,4 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,6 respektive 1,9 %).

Det var vanligare att utsättas bland ensamstående med och utan barn (5,3 respektive 3,3 %) än bland sammanboende med och utan barn (2,0 respektive 1,8 %).

Det var även vanligare med utsatthet bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (2,7 respektive 2,4 %).

Att utsättas för nätkränkning var något vanligare bland boende i mindre städer eller på landsbygden (2,7 %) än bland boende i storstadsregioner respektive i andra större städer (2,5 % i respektive grupp).

Mönstret för hur utsatthet för nätkränkning fördelar sig i olika grupper ser likartat ut bland män och kvinnor

Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2018 var det 47,1 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 27,8 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 25,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,7 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,6 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler under 2018.

Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2018 var det 43,7 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 31,5 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 24,8 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes för en (1) händelse 2018 medan 0,9 procent utsattes två till tre gånger och 0,7 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning var det 50,9 procent som utsattes en (1) gång. Det var 23,8 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 25,3 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och likaså var det 0,6 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det var en större andel av de utsatta männen än de utsatta kvinnorna som utsattes för nätkränkning 2–3 gånger under 2018, medan det var något vanligare bland de utsatta kvinnorna än bland de utsatta männen att utsättas 4 gånger eller fler.

Anmälningar om grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning totalt, mot kvinnor/flickor och mot
män/pojkar. Källa: Anmälda brott

Fridkränkningsbrott

  • Grov fridskränkning omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning och riktas mot en närstående eller tidigare närstående person.
  • För grov kvinnofridskränkning gäller att brotten begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. 

Eftersom fridskränknings­brotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda brotten om grov fridskränkning och grov kvinnofrids­kränkning beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.

Grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning minskade 2020 jämfört med 2019, med 95 brott (−6 %). Jämfört med 2011 hade antalet anmälda brott gällande grov fridskränkning minskat med 24 procent. Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott har trots årsvisa fluktuationer följt en nedåtgående trend sedan 2013.

Antalet anmälda grova fridskränkningsbrott 2020 var något fler mot kvinnor och flickor, än mot män och pojkar (807 respektive 669 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (79 %) brott mot barn (0–17 år) och 21 procent avsåg brott mot vuxna. Åldersfördelningen följde samma mönster för både kvinnor och män.

Grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre)

Under 2020 uppiick antalet anmälda grova fridskränkningsbrott mot vuxna till totalt 306 brott, vilket var en ökning med 18 brott (+6 %) jämfört med 2019. Av dessa uppgick antalet grova fridskränkningsbrott mot kvinnor till totalt 195 brott, vilket jämfört med 2019 var en ökning med 31 brott (+19 %). De anmälda brotten om grov fridskränkning mot män uppgick till totalt 111 brott, vilket var 13 brott färre än 2019 (−10 %).

Jämfört med 2011 hade de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna minskat med 166 anmälda brott (−35 %). De anmälda grova fridskränkningsbrotten mot kvinnor hade minskat med 124 anmälda brott (−39 %), samtidigt som de anmälda brotten mot män hade minskat med 42 brott (−27 %).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna 2020 var 64 procent av brotten riktade mot kvinnor och 36 procent mot män.

De anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna indelas sedan 2020 även efter två typer av relation mellan brottsoffret och gärningspersonen: närstående genom parrelation samt närstående genom släktskap eller familjerelation. Den vanligaste typen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson vid grova fridskränkningsbrott är en närstående parrelation. Det var fallet i 63 procent av de anmälda grova fridskränkningsbrotten 2020. Detsamma gällde i 58 procent av dessa brott mot kvinnor och i 73 procent av dessa brott mot män.

Grov fridskränkning mot barn (0–17 år) 

Av de anmälda grova fridskränkningarna 2020 var 79 procent riktade mot barn (0–17år). Det rörde sig om totalt 1 170 brott, vilket var en minskning med 9 procent jämfört med 2019. Antalet grova fridskränkningsbrott mot flickor minskade med 8 brott (−1 %) till 612 brott, och motsvarande brott mot pojkar minskade med 105 brott (−16 %), till 558 brott.

Jämfört med 2011 hade antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot barn (0– 17 år) minskat med 309 brott (−21 %). Jämfört med samma år hade antalet sådana brott mot flickor minskat med 18 procent (−134 brott) och mot pojkar med 24 procent (−175 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot barn (0–17 år) var 52 procent riktade mot flickor och 48 procent mot pojkar 2020. Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna juni–augusti.

Grov kvinnofridskränkning

År 2020 anmäldes 1 530 grova kvinnofridskränkningsbrott, vilket var 11 procent färre (−192 brott) än 2019. Det innebar en minskning med 38 procent (−945 brott) jämfört med 2011.

Utvecklingen av de grova kvinnofridskränkningarna påverkas av förändringar i polisens och åklagarnas hantering och registreringsrutiner vid anmälan. I början av tioårsperioden registrerades de olika gärningarna vanligtvis initialt som grov kvinnofridskränkning vid anmälan, medan man under den senare delen av perioden i högre grad har registrerat de underliggande brotten i stället. Denna förändring har medfört en minskning av antalet anmälda brott om grov kvinnofridskränkning i statistiken mot slutet av tioårsperioden. Därmed bör viss försiktighet iakttas när statistiken tolkas.

Anmälningar om grov kvinnofridskränkning

Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning totalt. Källa: Anmälda brott

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för grov fridskränkning (4 a §) samt grov kvinnofridskränkning (4 a §). Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

Grov fridskränkning

År 2020 handlades¹ 1 620 brott om grov fridskränkning, vilket var en minskning med 61 brott (−4 %) jämfört med 2019. För 99 procent (1 600 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 1 procent (15 brott) direktavskrevs, vilket var samma fördelning som 2019. Detsamma gäller fördelningen av utredda och direkt­avskrivna fridskränkningsbrott mot flickor och kvinnor respektive mot pojkar och män. Inget fridskränkningsbrott förundersöknings­begränsades 2020.

Av samtliga handlagda brott om grov fridskränkning personuppklarades 200 brott, vilket var en ökning med 12 brott (+6 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², det vill säga de personuppklarade brotten sett till samtliga handlagda brott om grov fridskränkning, uppgick till 12 procent 2020. Jämfört med 2019 ökade den med 1 procentenhet. Jämfört med 2014 minskade personuppklarings­procenten med 4 procentenheter. Lagföringsprocenten², det vill säga de personuppklarade brotten i relation till de utredda brotten om grov fridskränkning, uppgick till 13 procent 2020. Det innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019, och med 5 procentenheter jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och personuppklarings­procenten är knappt synbar. Det beror på att det inleds en förundersökning för de flesta brotten.

Uppdelat på kön uppgick både personuppklaringsprocenten och lagföringsprocenten till 15 procent för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor och till 10 procent för grov fridskränkning mot pojkar och män. Jämfört med 2019 ökade personuppklarings­procenten respektive lagförings­procenten med två procentenheter vad gäller grov fridskränkning mot flickor och kvinnor, medan båda måtten var oförändrade för grov fridskränkning mot pojkar och män. Jämfört med 2014 minskade personuppklarings- och lagförings­procenten för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor med 3 procent­enheter vardera, och mot pojkar och män med 7 procent­enheter vardera. Skillnaden i personuppklarings- och lagföringsprocent mellan könen återfinns främst för grov frids­kränkning mot vuxna.

Vid 78 procent (1 260 brott) av de handlagda brotten om grov fridskränkning fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019.

Andelen personuppklarade brott med minst en misstänkt person uppgick till 16 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2019. Jämfört med 2014 minskade andelen med 4 procentenheter. Uppdelat på kön uppgick andelen brott med en misstänkt person till 81 procent för grov fridskränkning mot flickor och kvinnor och till 74 procent för grov fridskränkning mot pojkar och män.

Grov kvinnofridskränkning

År 2020 handlades 1 730 brott om grov kvinnofridskränkning, vilket var en minskning med 15 brott (−1 %) jämfört med 2019. Av dessa bedrevs en utredning för 99 procent (1 720 brott) medan 1 procent (14 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott med 1 procentenhet och andelen direktavskrivna brott minskade med 1 procentenhet. Av de handlagda brotten om grov kvinnofrids­kränkning 2020 var det 3 som förundersöknings­begränsades, alla efter att en utredning hade bedrivits. Det förundersökningsbegränsades 4 brott 2019.

De personuppklarade brotten om grov kvinnofridskränkning uppgick 2020 till 315 brott. Det var en minskning med 8 brott (−2 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², som redovisar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om grov kvinnofridskränkning, uppgick till 18 procent 2020. Jämfört med 2019 var det en oförändrad nivå, men en minskning med 6 procentenheter jämfört med 2011. Lagföringsprocenten², andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick också till 18 procent. Det innebar en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2019, och en oförändrad andel jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och person­uppklaringsprocenten är knappt synbar. Det beror på att det inleds förundersökning för de flesta brotten.

Andelen handlagda brott om grov kvinnofridskränkning med minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet uppgick till 90 procent (1 550 brott), en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Andelen personuppklarade brott om grov kvinnofrids­kränkning av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 20 procent, en oförändrad nivå jämfört med 2019.


Misstänkta för grov fridskränkning

Antal personer misstänkta för grov fridskränkning, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Det var 982 personer som misstänktes för grov fridskränkning och 1 480 personer som misstänktes för grov kvinnofridskränkning 2020. Av de som misstänkts för grov fridskränkning var 38 procent kvinnor och 62 procent män. Antalet som misstänkts för grov fridskränkning hade minskat med 4 procent jämfört med 2019. Både antalet kvinnor och män som misstänkts för grov fridskränkning hade minskat med 8 respektive 1 procent. Antalet män som misstänktes för grov kvinnofridskränkning var oförändrat jämfört med 2019.

År 2020 var 11 personer per 100 000 invånare misstänkta för grov fridskränkning, vilket var en minskning med 4 procent sedan 2019. Under den senaste tioårsperioden har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat relativt kontinuerligt. Nivån 2020 var 33 procent lägre än 2011.

Uppdelat på kön var det 9 kvinnor per 100 000 invånare respektive 14 män per 100 000 invånare som var misstänkta för grov fridskränkning 2020. Jämfört med 2011 hade antalet minskat med 21 procent för kvinnor och med 39 procent för män. Observera att dessa siffror inte omfattar män som begår fridskränkning mot kvinnor som de är eller har varit gifta med eller bor eller har bott tillsammans med under äktenskaps­liknande förhållanden, vilket i stället kategoriseras som grov kvinnofridskränkning.

Under 2020 misstänktes 34 män per 100 000 invånare för grov kvinnofridskränkning. Antalet var därmed oförändrat jämfört med 2019. Antalet har minskat relativt kontinuerligt under den senaste tioårsperioden, med totalt 34 procent sedan 2011.

Lagförda för fridskränkning

Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2010-2019. Källa: Personer lagförda för brott 

Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Skillnaden mellan de två brottsrubriceringarna ligger i relationen mellan offer och gärningsperson. Grov kvinnofridskränkning omfattar upprepade brott som begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller bor eller har bott med under äktenskapsliknande förhållanden, medan grov fridskränkning omfattar brott som begås av en närstående eller tidigare närstående person till offret.

För olaga förföljelse gäller liksom för fridskränkningsbrotten att flera gärningar ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Skillnaden mot fridsbrotten ligger i att rubriceringen omfattar lindrigare brott och att det inte finns något krav på att handlingarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla.

År 2020 fattades 140 och 68 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov kvinnofridskränkning respektive grov fridskränkning. Jämfört med 2019 är det en minskning med 15 beslut, eller 10 procent, vad gäller grov kvinnofridskränkning och en ökning med 1 beslut, eller 1 procent vad gäller grov fridskränkning. För olaga förföljelse fattades 91 lagföringsbeslut 2020. Det är en minskning med 10 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2019.

Sedan 2011 har antalet lagföringsbeslut gällande grov kvinnofridskränkning minskat med 121 beslut, eller 46 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 82 beslut, eller 55 procent, under denna period. Både beslut mot kvinnor och beslut mot män minskade med 23 respektive 59 beslut, eller 64 respektive 52 procent, jämfört med 2011.

Lagförda för fridskränkning – könsfördelning

Lagföringsbeslut³ med grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, efter kön. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott 

Hot och kränkningar bland unga

Skolundersökningen om brott 2019 visar att drygt 12 procent av eleverna 2019 att de utsatts för hot minst en gång under de senaste tolv månaderna (nästan 14 procent av tjejerna och nästan 11 procent av killarna).

Andelen tjejer som utsatts för hot har minskat med 3 procentenheter sedan 2017 (då andelen var nästan 18 procent) och är i senaste mätningen på samma nivå som 2015. Andelen utsatta bland killar är på ungefär samma nivå som 2017 (nästan 10 procent) men en viss ökning kan urskiljas sedan 2015 (då andelen utsatta var drygt 8 procent).

Vad gäller brottsplatsen vid hot framkommer tydliga könsskillnader. Bland de tjejer som uppger att de utsatts för hot är det vanligast att det skett via internet/sociala medier (nästan 42 procent av de utsatta), därefter i skolan eller på skolgården (18 procent. Även bland killar är det vanligast att utsättas via internet/sociala medier, men andelen är betydligt mindre (drygt 30 procent av de utsatta). Vidare är det ungefär lika vanligt bland killar som utsatts för hot att händelsen skett i skolan eller på skolgården (nästan 26 procent) som på en annan plats (drygt 23 procent).

 Kränkningar på nätet och mobbning

Självrapporterad utsatthet för kränkningar och mobbning bland tjejer och killar i årskurs 9. Andel (%) som utsatts för kränkande kommentarer via internet eller att någon lagt upp kränkande bilder/filmer under de senaste tolv månaderna, samt andel som utsatts för mobbning (någon gång). Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Kränkningar via internet samt mobbning

Ungefär var tredje tjej (nästan 30 procent) och var femte kille (20 procent) uppger i SUB 2019 att någon har skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna. Drygt 20 procent av tjejerna och nästan 17 procent av killarna uppger att någon under de senaste tolv månaderna lagt upp bilder eller filmklipp som de inte ville skulle spridas. Ungefär 36 procent av tjejerna och nästan 31 procent av killarna uppger att de har blivit mobbade någon gång.

Andelen tjejer som uppger att de utsatts för mobbing låg runt 40 procent 2015 och 2017, men minskade med 4 procentenheter 2019. Andelen som utsatts för kränkande kommentarer på internet har legat runt 30 procent under samtliga mätningar, medan andelen som utsatts för att någon lagt upp kränkande bilder och filmklipp har minskat successivt sedan 2015 (från nästan 26 procent till 20 procent 2019).

Fakta

  • 1 530 anmälningar om grov kvinnofridskränkning (2020)
  • 1 480 anmälningar om grov fridskränkning (2020)
  • 62 procent av de som misstänktes för grov fridskränkning var män (2020)
  • 12 procent = personuppklaringsprocenten för grov fridskränkning (2020)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2021-06-23

Statistik om brottstyper