Hot och trakasserier

I Brås trygghetsundersökning uppger 8,3 procent att de blev utsatta för hot under 2017. Vad gäller anmälda brott så minskade de anmälda olaga hoten 2017 med 2 procent till 53 300 brott, medan anmälda ofredanden minskade med 6 procent till 52 200 brott.

Andel som utsatts för hot

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-84 år) för hot, år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

  Utsatthet för hot

Det är 8,3 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för hot under 2017, vilket motsvarar cirka 659 000 personer (skattat antal). Det är en ökning från 2016, då andelen var 7,9 procent. Andelen låg under perioden 2006–2014 på en relativt stabil nivå, men sedan 2015 noteras en ökande trend av andelen utsatta.

Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 8,6 procent som uppger att de utsattes för hot 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 8,1 procent. Det har skett en ökning av andelen utsatta män sedan 2015, efter att den tidigare legat relativt stabilt.

Bland kvinnor uppger 8,0 procent att de utsattes för hot 2017, vilket är en ökning från 2016 då andelen var 7,6 procent. Trenden gällande kvinnors utsatthet för hot är även den ökande sedan 2015.

Det är således en något större andel bland män än bland kvinnor som utsattes för hot 2017. Hot är en brottstyp där det överlag är och har varit små skillnader mellan mäns och kvinnors utsatthet.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot 2017 är störst i åldersgruppen 20–24 år (13,6 %); sedan minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 1,6 procent för hot under 2017. Det här följer hur åldersfördelningen har sett ut vid de tidigare mätpunkterna.

Andelen utsatta män fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år (14,6 %). Sedan minskar andelen ju äldre åldersgrupp som studeras och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes 1,8 procent av männen.

Även bland kvinnor var det vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år (12,8 %), för att sedan bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 1,4 procent.

Utsatthet för hot 2017 följer således samma mönster bland män och kvinnor, det vill säga störst andel utsatta i åldersgruppen 20–24 år, respektive minst andel utsatta i den äldsta åldersgruppen.

  Olika gruppers utsatthet för hot

Det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller andelen som utsätts för hot. Andelen som uppger att de utsattes för hot 2017 är större bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (12,3 %) än bland utrikesfödda personer eller svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (8,6 respektive 8,1 %).

Sett till utbildningsnivå utsattes personer med som högst förgymnasial utbildning i mindre utsträckning (7,7 %) än personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (8,4 respektive 8,6 %).

Ensamstående med eller utan barn utsattes i större utsträckning (14,7 respektive 9,9 %) än sammanboende med eller utan barn (8,3 respektive 6,1 %).

Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i flerfamiljshus (10,0 %) än bland boende i småhus (6,9 %).

Utsatthet för hot ökar något med ortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 9,6 procent och bland boende i andra större städer var andelen 8,1 procent, medan andelen i mindre städer eller på landsbygden var 6,7 procent.

När utsatthet för hot särredovisas för män respektive kvinnor visar resultatet att fördelningen inom olika grupper följer samma mönster. Dock är nivåerna i de flesta fall högre bland mänNär man rensar bort effekten av bakgrundsfaktorer som ålder och kön försvinner skillnaden i utsatthet för hot mellan grupper med olika utbildning. Däremot kvarstår skillnaden mellan olika familjetyper.

  Upprepad utsatthet

De flesta som uppger att de utsattes för hot under 2017 utsattes för en (1) händelse (57,3 % av de utsatta). Vidare var det 29,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 13,6 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,8 procent utsattes för en (1) händelse 2017 och 2,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,1 procent av befolkningen utsattes för hot fyra gånger eller fler (se figur 3.10 och tabell 3.8).

Av de män som uppger att de utsattes för hot 2017 utsattes 55,1 procent för en (1) händelse. Det var 31,0 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och cirka 13,8 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,8 procent av männen utsattes för hot en (1) gång under 2017 medan 2,7 procent utsattes två till tre gånger, och 1,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2017 utsattes 59,4 procent för en (1) händelse. Andelen som utsattes två till tre gånger var 27,2 procent av de utsatta kvinnorna, och 13,4 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 4,9 procent av kvinnorna utsattes (1) gång medan 2,2 procent utsattes två till tre gånger, och 1,1 procent utsattes fyra gånger eller fler under 2017.

Det är således små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upprepad utsatthet för hot, särskilt vad gäller dem som utsattes fyra gånger eller fler. 

Könsfördelning – Hot

Andel (%) utsatta för hot av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Hot

Utsatta för hot 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för trakasserier

Andelen utsatta personer i befolkningen (16-84 år) för trakasserier, år 2006–2017. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

  Utsatthet för trakasserier

Trakasserier kan exempelvis vara att vid upprepade tillfällen bli förföljd eller få oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Trakasserier definieras i NTU som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser. Var och en av händelserna behöver inte vara kriminaliserade och klassificeras inte nödvändigtvis som egna brott juridiskt sett. I de fall den sammanlagda serien av händelser är brottslig kan den dock antas hamna under brottsrubriceringar, till exempel grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, ofredande, hemfridsbrott eller olaga förföljelse.

Det är 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket motsvarar cirka 470 000 personer (skattat antal). Andelen är på samma nivå som 2016. Under 2006–2010 minskade andelen utsatta successivt. Därefter har utsattheten ökat vid nästan alla mätningar, och särskilt tydlig var ökningen 2016.

Det är 5,1 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket är en något höge nivå än 2016, då andelen var 4,9 procent. Utsattheten minskade i början av mätperioden för att sedan variera kring en relativt stabil nivå, men från och med 2013 har andelen ökat, dock med årliga variationer.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 6,7 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2017, vilket är på samma nivå som 2016. Andelen minskade fram till och med 2009. Därefter låg nivån stabilt några år, men från och med 2012 har utsattheten ökat tydligt (med årliga variationer).

Kvinnor är således i större utsträckning än män utsatta för trakasserier, och så hade det varit varje år sedan 2006.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Personer i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier 2017. Det är 10,8 procent av personerna i den åldersgruppen som utsattes, vilket är samma andel som uppmättes 2016. Utsatthet för trakasserier var fram till och med 2015 vanligast i åldersgruppen 20–24 år, men under de senaste två åren har det varit vanligast att utsättas i åldersgruppen 16–19 år. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 3,5 procent utsattes 2017.

Även bland män är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel uppger att de under 2017 utsattes för trakasserier (6,8 %), medan det var minst vanligt i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 4,0 procent utsattes (se figur 3.27).

Utsatthet för trakasserier är även vanligast bland unga kvinnor; 13,9 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år uppger att de utsattes för trakasserier 2017. Det är minst vanligt att utsättas i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där andelen utsatta kvinnor var 3,1 procent.

Vid en jämförelse mellan män och kvinnor visar resultatet att mönstret är relativt likartat, i den bemärkelsen att utsatthet är vanligast bland de yngre, för att sedan bli mindre vanlig ju äldre åldersgrupp som studeras. En skillnad är dock att det skiljer sig mer mellan åldersgrupperna bland kvinnor än bland män.

  Olika gruppers utsatthet för trakasserier

Det är en större andel som uppger att de utsattes för trakasserier 2017 bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och bland utrikesfödda personer (8,4 respektive 7,4 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (5,5 %).

Vidare var andelen utsatta större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (7,3 %) än bland personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (5,9 respektive 5,1 %).

Trakasserier var också vanligare bland ensamstående med eller utan barn (11,2 respektive 7,8 %), än bland sammanboende med eller utan barn (4,2 respektive 4,6 %).

Vidare var det vanligare bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (7,0 respektive 5,0 %).

Utsatthet för trakasserier var även något vanligare bland boende i storstadsregioner och i andra större städer (6,0 respektive 6,1 %), än bland personer som bor i mindre städer eller på landsbygden (5,6 %).

Sett till utsatthet för trakasserier inom olika grupper bland män respektive kvinnor 2017 ser mönstret oftast likartat ut, men på högre nivåer bland kvinnor. Vad gäller svensk/utländsk bakgrund finns dock skillnader. Bland män var utsatthet vanligast bland utrikesfödda (7,1 %), medan det bland kvinnor var vanligast bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (10,0 %).

  Omständigheter kring trakasserier

Över hälften (56 %) av dem som utsatts för trakasserier uppger att gärningspersonen är en helt okänd person, det vill säga en person som den utsatta inte känner sedan tidigare. Mer än var fjärde utsatt person uppger att gärningspersonen är bekant (28 %), och 13 procent svarar att det rör sig om en närstående, medan 3 procent uppger att de inte har någon uppfattning om vem gärningspersonen är. Bland både män och kvinnor som har blivit utsatta för trakasserier under 2016 är alltså det vanligaste svaret att gärningspersonen är en helt okänd person eller en bekant. Däremot svarar kvinnor i större utsträckning än män att gärningspersonen var en närstående (17 jämfört med 8 %).

Trakasserier kan vara mer eller mindre allvarliga. En indikator på allvarlighetsgrad kan vara hur händelserna upplevs av den som utsätts. I NTU 2015 frågades hur skrämmande den utsatta personen tycker att händelserna var. Nära var sjätte person (15 %) svarade att händelserna var mycket skrämmande, 35 procent svarade att de var ganska skrämmande, medan övriga antingen upplevde dem som inte särskilt eller inte alls skrämmande (sammanlagt 50 %). En annan indikator på allvarlighetsgrad, som också belyser omfattningen av utsattheten, är antalet händelser som en person utsatts för. Omkring en tredjedel av de utsatta (31 %) uppgav att det rört sig om färre än fyra händelser. Ungefär lika många (33 %) uppgav att det rört sig om fyra till tio händelser. Knappt en fjärdedel (23 %) uppgav att det rört sig om 11–99 händelser, och 12 procent uppgav att trakasserierna omfattat ett mycket stort antal händelser (100 eller fler).

Könsfördelning – Trakasserier

Andel (%) utsatta för trakasserier av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Trakasserier

Utsatta för trakasserier 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för nätkränkning

Utsatthet för nätkränkning ¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

  Utsatthet för nätkränkning

Frågan om nätkränkning tillkom i samband med metodbytet 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2017)?

Det är 2,1 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för nätkränkning under 2017, vilket motsvarar cirka 169 000 personer (skattat antal). Det är en liten ökning från 2016, då andelen var 1,9 procent.

Det var likaså 2,1 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som utsattes för någon nätkränkning 2017, vilket även det är en liten ökning från 2016 då andelen var 1,9 procent.

Även bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) var det 2,1 procent som utsattes, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då andelen var 2,0 procent.

Det var således en lika stor andel bland män som bland kvinnor som utsattes för nätkränkning under 2017.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller nätkränkning, där utsatthet är mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. Mest utsatt 2017 var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 5,8 procent uppger att de utsattes, vilket är samma nivå som uppmättes för 2016. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,5 procent av personerna uppger att de utsattes.

Även när män studeras separat visar resultatet att det är i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som utsatthet var vanligast (4,3 %), medan den äldsta åldersgruppen (75–84 år) hade minst andel utsatta (0,6 %).

Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2017 (7,0 %). Minst var andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,4 %).

Utsatthet för nätkränkning följer således ett likartat mönster bland män och kvinnor, vad gäller hur utsattheten ser ut i olika åldersgrupper. Noterbart är dock att kvinnor i den yngsta åldersgruppen är betydligt mer utsatta än andra åldersgrupper. Bland män är det förvisso också de yngre som är mest utsatta, men resultatet sticker inte ut lika mycket från övriga åldersgrupper.

  Olika gruppers utsatthet för nätkränkning

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2017 (3,6 %) än utrikesfödda personer respektive svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,2 respektive 2,1  ).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,2 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,0 respektive 1,7 %).

Det var vanligare att utsättas bland ensamstående med eller utan barn (4,8 respektive 3,2 %) än bland sammanboende med eller utan barn (1,7 respektive 1,1 %).

Det var även vanligare med utsatthet bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (2,4 respektive 1,9 %).

Att utsättas för nätkränkning var något vanligare bland boende i storstadsregioner och i mindre städer eller på landsbygden (2,2 % i respektive grupp) än bland boende i andra större städer (2,0 %).

Mönstret för hur utsatthet för nätkränkning fördelar sig i olika grupper ser oftast likartat ut bland män och kvinnor.

  Upprepad utsatthet

Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 49,8 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 25,0 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 25,3 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,1 procent utsattes en (1) gång medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,5 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler under 2017 (se figur 3.30 och tabell 3.29).

Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 45,7 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 28,3 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 26,0 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,0 procent utsattes för en (1) händelse 2017 medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,6 procent som utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2017 var det 53,4 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 22,0 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 24,7 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger, och likaså var det 0,5 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det var en något större andel av de utsatta männen än de utsatta kvinnorna som upprepade gånger utsattes för nätkränkning under 2017.

Anmälda olaga hot

Antal anmälda olaga hot (5 §), varav mot kvinna 18 år eller äldre samt mot man 18 år eller äldre, 2008–2017. Källa: Anmälda brott

  Anmälda brott om olaga hot

Under 2017 anmäldes 53 300 brott om olaga hot, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med 2016. Av de anmälda brotten var 23 600 brott olaga hot mot kvinna/flicka och 25 700 brott olaga hot mot man/pojke. I jämförelse med 2008 har antalet anmälda brott om olaga hot ökat med 5 procent. Antalet anmälda olaga hot mot kvinnor/flickor ökade med 4 procent (826 brott) mellan 2008 och 2017, medan antalet anmälda olaga hot mot män/pojkar minskade med 2 procent (−539 brott).

Av de anmälda brotten om olaga hot 2017 var 48 procent brott mot kvinnor/flickor och 52 procent mot män/pojkar.

Av de anmälda brotten om olaga hot utgjordes 78 procent av brott mot personer 18 år eller äldre, medan andelen olaga hot mot barn 0–17 år utgjorde 15 procent. Liknande fördelning kan ses för brott mot kvinnor/flickor respektive män/pojkar. Könsfördelningen är relativt jämn i båda åldersgrupperna, även om det är något lägre andel anmälda brott mot flickor 0–17 år (41 %) än kvinnor 18 år och äldre (49 %).

Olaga hot mot personer 18 år eller äldre

Under 2017 uppgick antalet anmälda olaga hot mot person 18 år eller äldre till totalt 41 500 brott, vilket är 3 procent färre jämfört med 2016. Antalet anmälda olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre 2017 var 20 400, vilket en minskning med 2 procent (−486 brott) sedan 2016. Under 2017 anmäldes totalt 21 100 olaga hot mot man 18 år eller äldre, vilket är 4 procent färre brott än 2016 (−851). Sedan 2008 har anmälda olaga hot mot person 18 år eller äldre minskat med 859 anmälda brott eller 2 procent. Anmälda olaga hot mot kvinna 18 år eller äldre har legat på ungefär samma nivå sedan 2008, en ökning med 2 procent. Anmälda olaga hot mot man 18 år eller äldre har minskat sedan 2008, med 6 procent. Nivån har varit relativt stabil under perioden med den lägsta nivån 2013. 

Drygt hälften av de anmälda brotten om olaga hot mot personer 18 år eller äldre var brott mot män (51 %), och resterande 49 procent mot kvinnor.

Olaga hot mot barn under 0–17 år

Av anmälda olaga hot utgjordes 15 procent (7 810 brott) av olaga hot mot barn 0–17 år. Under 2017 ökade antalet anmälda olaga hot mot barn med 1 procent (57 brott), till 7 810 anmälda brott. Antalet anmälda olaga hot mot flicka 0–17 år minskade med 17 brott (−1 %) till 3 230 anmälda brott, och anmälda olaga hot mot pojke 0–17 år ökade med 74 brott (+2 %) till 4 580 anmälda brott. Antalet anmälda olaga hot mot flicka 0–17 år ökade med 15 procent (425 brott) mellan 2009 och 2017. Även antalet anmälda olaga hot mot pojke 0–17 år ökade, med 22 procent (828 brott). Sedan 2008 har andelen anmälda brott om olaga hot mot barn 0–17 år ökat med 26 procent. Utvecklingen var nedåtgående fram till 2013 och ökade därefter fram till 2016. Utvecklingen för brott mot respektive kön har sett liknande ut under perioden.

Av de anmälda brotten om olaga hot mot barn 0–17 år 2017 var 59 procent brott mot pojkar, medan 41 procent var mot flickor.

När det gäller olaga hot mot barn 0–17 år kan det noteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mot barn (0–17 år), minskar tydligt under sommarmånaderna.

Anmälda ofredanden

Antal anmälda ofredanden (7 §), varav mot kvinna 18 år eller äldre samt mot man 18 år eller äldre, 2008–2017 Källa: Anmälda brott

  Anmälda brott om ofredande

Ofredande kan vara att antasta någon rent fysiskt eller utsätta någon för störande kontakter – exempelvis genom att ringa eller skicka meddelanden upprepade gånger. Här räknas inte sexuella ofredanden in, vilket är en egen brottskategori.

Antalet anmälda ofredanden 2017 minskade med 6 procent till 52 500 anmälda brott jämfört med året innan. Av de anmälda brotten om ofredande utgjordes 30 500 av brott mot kvinna/flicka och 18 200 av brott mot man/pojke. De anmälda brotten om ofredande mot kvinna/flicka minskade med 2 160 brott (−7 %), och de anmälda brotten mot man/pojke minskade med 843 brott (−4 %). I jämförelse med 2008 har antalet anmälda brott om ofredande ökat med 20 procent (8 910 brott). Antalet anmälda ofredanden ökade fram till 2014, men har därefter minskat. Antalet anmälda ofredanden mot kvinnor/flickor ökade med 15 procent (3 930 brott) mellan 2009 och 2017, det gäller även antalet anmälda ofredanden mot män/pojkar som ökade med 6 procent (1 090 brott). 

Närmare tre femtedelar av brotten om ofredande 2017 var brott mot kvinnor/flickor (58 %), medan 35 procent var brott mot män/pojkar.

Av de anmälda ofredandena 2017 var 82 procent brott mot personer 18 år eller äldre, och resterande ofredande mot barn 0–17 år (11 %). Detta gällde också för kvinnor/flickor och män/pojkar. Även könsfördelningen var liknande i båda åldersgrupperna.

Ofredanden mot person 18 år eller äldre

Under 2017 uppgick antalet anmälda ofredanden mot person 18 år eller äldre till totalt 43 100 brott, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2016. Under 2017 anmäldes totalt 27 200 ofredanden mot kvinna 18 år eller äldre, vilket är 6 procent färre än 2016. Under 2017 anmäldes totalt 15 900 ofredanden mot man 18 år eller äldre, vilket är 4 procent färre än 2016. De anmälda brotten om ofredande mot person 18 år eller äldre har ökat med 18 procent (6 600 brott) sedan 2008. De anmälda ofredandena mot kvinna 18 år eller äldre ökade med 4 940 (+22 %) anmälda brott mellan 2008 och 2017. De anmälda ofredandena mot män 18 år eller äldre ökade med 12 procent (1 670 brott) den senaste tioårsperioden.

Av de anmälda brotten om ofredande mot personer 18 år eller äldre 2017 var 63 procent brott mot kvinnor, medan 37 procent var brott mot män.

Ofredande mot barn 0–17 år

Av de anmälda brotten om ofredande utgjordes 11 procent (5 530 brott) av ofredanden mot barn 0–17 år. Under 2017 minskade antalet anmälda brott om ofredande mot barn 0–17 år med 7 procent. Under 2017 anmäldes 3 280 brott om ofredande mot flicka under 18 år och 2 250 brott mot pojke under 18 år. Det är en minskning med 9 respektive 4 procent (−337 respektive −93 brott) sedan 2016. Sedan 2008 har de anmälda brotten om ofredande mot barn 0–17 år ökat med 1 070 (+24 %) anmälda brott. Antalet anmälda brott om ofredande mot flickor och pojkar har ökat med 17 respektive 24 procent (480 och 428 brott) sedan 2009. 

De flesta anmälda brotten om ofredande mot barn 0–17 år 2017 var brott mot flickor, 59 procent, och 41 procent var brott mot pojkar.

När det gäller ofredande mot barn 0–17 år kan det noteras att anmälningarna, i likhet med misshandel mot barn (0–17 år), minskar tydligt under sommarmånaderna.

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för olaga hot (5 §) samt ofredande (7 §) , 2008–2017. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 53 300 brott gällande olaga hot, vilket är en ökning med 711 brott (+1 %) jämfört med 2015. För 84 procent (44 900 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan de resterande handlagda brotten (16 % eller 8 390 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har andelen utredda brott ökat och andelen direktavskrivna brott minskat med 1 procentenhet vardera.

Av de handlagda brotten gällande olaga hot förundersökningsbegränsades 2 procent (1 180 brott), varav de flesta (1 130 brott) förundersökningsbegränsades efter att en utredning inletts. Andelen förundersökningsbegränsade brott av de handlagda brotten var densamma 2015.

Totalt personuppklarades 4 850 brott gällande olaga hot. Lagföringsprocenten, som anger andelen personuppklarade brott av de utredda brotten², uppgick till 11 procent 2016. Det är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2015 och en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2014.

Personuppklaringsprocenten, de personuppklarade brotten i relation till de handlagda brotten², för olaga hot 2015 uppgick till 9 procent. Jämfört med 2015 har personuppklaringsprocenten minskat med 1 procentenhet. Jämfört med 2007 har den minskat med 4 procentenheter.

För 51 procent (27 200 brott) av samtliga handlagda brott gällande olaga hot fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015. Andelen personuppklarade brott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 18 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2015.

År 2016 handlades¹ 55 400 brott gällande ofredande, vilket är en minskning med 3 200 brott (−5 %). Det bedrevs en utredning för 53 procent av brotten (29 600 brott) och resterande 47 procent (25 800 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har utredda brott ökat och direktavskrivna brott minskat med 2 procentenheter vardera.

Av de handlagda brotten gällande ofredande förundersökningsbegränsades totalt 5 procent (2 920 brott), andelen är 1 procentenhet högre än 2015.

Antalet personuppklarade ofredanden uppgick till 1 620 brott. Relaterat till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 6 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2015. Jämfört med 2014 har lagföringsprocenten för ofredande minskat med 1 procentenhet.

De personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott gällande ofredande ger en personuppklaringsprocent² på 3 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Under den senaste tioårsperioden har personuppklaringsprocenten för ofredande minskat med 2 procentenheter. Men enligt den tidigare definitionen har personuppklaringsprocenten minskat med 3 procentenheter jämfört med 2007, vilket är en mer korrekt jämförelse.

Det fanns minst en person registrerad som skäligen misstänkt för 26 procent (14 500 brott) av de handlagda brotten gällande ofredande, 1 procentenhet lägre än 2015. Andelen personuppklarade ofredanden av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 11 procent, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2015.

Misstänkta för olaga hot

Antal personer misstänkta för olaga hot 2008–2017, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

  Misstänkta för olaga hot

Antalet personer som misstänktes för olaga hot var 18 700 personer 2017, och är en minskning med 5 procent jämfört med 2016. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänktes för olaga hot har minskat sedan 2016, med 4 respektive 5 procent. Antalet personer som misstänktes för ofredande var 10 500 personer 2017, vilket är en minskning med 6 procent jämfört med 2016. Minskningen kan ses för såväl kvinnor som män, med 8 respektive 5 procent. Majoriteten av de misstänkta för olaga hot och ofredande var män, 86 respektive 78 procent.

År 2017 var 226 personer per 100 000 invånare misstänkta för olaga hot, vilket är en minskning med 15 personer eller 6 procent sedan 2016. Sedan 2008 har det skett en minskning med 49 personer (−18 %). Antalet kvinnor per 100 000 invånare som misstänktes för olaga hot var 5 procent lägre 2017 jämfört med 2016. Även antalet män per 100 000 invånare som misstänktes för olaga hot var mindre än året dessförinnan (−6 %). Både antalet kvinnor och antalet män har minskat över en tioårsperiod (−20 % respektive −18 %).

Misstänkta för ofredande

Antal personer misstänkta för ofredande 2008–2017, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

  Misstänkta för ofredanden

Antalet personer per 100 000 invånare som misstänktes för ofredande var 126 personer 2017, vilket sedan 2016 är en minskning med 9 personer eller 7 procent. Under en tioårsperiod har antalet personer per 100 000 invånare som misstänkts för ofredande minskat med 11 personer eller 8 procent. En liknande utveckling kan ses för både antalet kvinnor och antalet män.

Lagförda för fridskränkning

Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2008-2017. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga
förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott 

  Lagförda för brott

Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. År 2017 fattades 148 respektive 75 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Antalet lagföringar för grov kvinnofridskränkning minskade med 9 beslut, eller 15 procent, och antalet lagföringar för grov fridskränkning var oförändrat mellan 2016 och 2017.

Antalet beslut gällande grov kvinnofridskränkning har minskat med 252 beslut, eller 63 procent, sedan 2008. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 43 beslut, eller 36 procent, under denna period.

En viss del av nedgången avseende grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning under åren 2012–2015 kan delvis påverkas av att upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna, sedan den 1 oktober 2011, även kan rubriceras som olaga förföljelse.

För olaga förföljelse gäller dock liksom för fridskränkningsbrotten att samtliga gärningar som omfattas av lagen (för respektive brott) ska ha utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet. Skillnaden mellan de olika brottsrubriceringarna ligger i vilken relation offer och gärningsperson har. Vid grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning gäller att brottet ska ha begåtts mot en närstående eller tidigare närstående person och att handlingarna ska ha varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla. Dessa krav finns inte för brottet olaga förföljelse.

Jämfört med 2016 ökade antalet lagföringsbeslut med olaga förföljelse som huvudbrott med 15 beslut (+19 %).

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 53 300 olaga hot anmäldes (2017)
  • 4 140 överträdelser av kontaktförbud (2017)
  • 704 brott för olaga förföljelse (2017)
  • 86 procent av de som misstänktes för olaga hot 2017 var män
  • 9 procent = personuppklaringsprocenten för olaga hot (2017)

Sidan senast uppdaterad: 2019-03-26