Hot och trakasserier

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 8,3 procent att de blev utsatta för hot under 2017. Vad gäller anmälda brott så minskade anmälningarna om grov fridskränkning med 8 procent till 1 600 brott år 2019, medan antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning minskade med 1 procent till 1 718 brott, jämfört med 2018.

Andel som utsatts för hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 9,1 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för hot under 2018, vilket skulle motsvara cirka 729 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en tydlig ökning från 2017, då andelen var 8,3 procent. Andelen låg under 2006–2014 på en relativt stabil nivå, men sedan 2015 syns en uppåtgående trend.

Av männen i befolkningen (16–84 år) är det 9,4 procent som uppger att de utsattes för hot 2018, vilket är en ökning från 2017 då andelen var 8,6 procent. Det har skett en ökning av andelen utsatta män under de senaste åren, efter att den tidigare legat relativt stabilt.

Bland kvinnor uppger 8,9 procent att de utsattes för hot 2018, vilket är en ökning från 2017 då andelen var 8,0 procent. Även bland kvinnor framgår en uppåtgående trend.

Det är således en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2018, men mönstret ser väldigt likartat ut, med en tydlig ökning av andelen utsatta sedan 2015.

Sett till ålder visar resultaten att andelen som uppger att de utsattes för hot under 2018 är störst i åldersgruppen 16–19 år (14,0 %); sedan blir andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras. I den äldsta åldersgruppen (75–84 år), utsattes 2,4 procent för hot under 2018. Det här följer ungefär hur åldersfördelningen har sett ut vid de tidigare mätpunkterna. Dock är det i åldersgruppen 20–24 år som utsattheten har varit som störst vid de flesta tidigare mätpunkterna.

Andelen utsatta män fördelar sig på samma vis som befolkningen i stort, med störst andel utsatta i åldersgruppen 16–19 år (15,2 %). Sedan är andelen mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) utsattes 2,8 procent av männen.

Bland kvinnor var det i stället vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år (13,9 %), för att sedan bli mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. I åldersgruppen 75–84 år var andelen 2,0 procent.

Utsatthet för hot 2018 följer således ungefär samma mönster bland män och kvinnor, det vill säga störst andel utsatta i de yngre åldersgrupperna respektive minst andel utsatta i de äldre åldersgrupperna.

Det finns skillnader mellan olika grupper i befolkningen vad gäller andelen som utsätts för hot. Andelen som uppger att de utsattes för hot 2018 är större bland svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar (14,0 %) än bland utrikesfödda personer och svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (8,6 respektive 9,1 %).

Sett till utbildningsnivå är skillnaderna små. Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i något större utsträckning (9,3 %) än personer med som högst gymnasial och med eftergymnasial utbildning (9,1 respektive 9,0 %).

Ensamstående med barn utsattes i större utsträckning (17,2 %) än ensamstående utan barn (10,9 %) och sammanboende med eller utan barn (8,7 respektive 6,8 %).

Det var också vanligare att utsättas för hot bland boende i flerfamiljshus (10,5 %) än bland boende i småhus (7,9 %).

Utsatthet för hot ökar något med boendeortens storlek. Bland boende i storstadsregioner utsattes 10,4 procent och bland boende i andra större städer var andelen 9,0 procent, medan andelen i mindre städer eller på landsbygden var 7,3 procent.

När utsatthet för hot särredovisas för män respektive kvinnor visar resultatet att fördelningen inom olika grupper oftast följer samma mönster.

De flesta som uppger att de utsattes för hot under 2018 utsattes för en (1) händelse (57,3 % av de utsatta). Vidare var det 29,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 13,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 5,3 procent utsattes för en (1) händelse och 2,7 procent utsattes två till tre gånger, medan 1,2 procent av befolkningen utsattes för hot fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för hot 2018 utsattes 56,2 procent för en (1) händelse. Det var 30,9 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, och cirka 12,9 procent av de utsatta männen som utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 5,3 procent av männen utsattes för hot en (1) gång under 2018 medan 2,9 procent utsattes två till tre gånger, och 1,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för hot 2018 utsattes 58,3 procent för en (1) händelse. Andelen som utsattes två till tre gånger var 28,4 procent, och 13,3 procent av de utsatta kvinnorna utsattes för hot fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen motsvarar det att 5,2 procent av kvinnorna utsattes en 1) gång medan 2,6 procent utsattes två till tre gånger, och 1,2 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Det är således väldigt små skillnader mellan män och kvinnor vad gäller upprepad utsatthet för hot, särskilt vad gäller dem som utsattes fyra gånger eller fler.

Könsfördelning – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Hot

Självrapporterad utsatthet för hot 2018. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen, uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Andel som utsatts för trakasserier

Självrapporterad utsatthet för trakasserier 2006–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Trakasserier kan exempelvis vara att vid upprepade tillfällen bli förföljd eller få oönskade besök, telefonsamtal, meddelanden och liknande. Trakasserier definieras i Nationella trygghetsundersökningen som en serie av mer eller mindre allvarliga händelser. Var och en av händelserna behöver inte vara kriminaliserade och klassificeras inte nödvändigtvis som egna brott juridiskt sett. I de fall den sammanlagda serien av händelser är brottslig kan den dock antas hamna under brottsrubriceringar, till exempel grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning, ofredande, hemfridsbrott eller olaga förföljelse.

I samband med uppföljningsintervjuerna har det framkommit att en del personer har missförstått screeningfrågan om trakasserier. I stället kan det ha rört sig om telefonförsäljning eller liknande. Resultaten gällande utsatthet för trakasserier bör därför tolkas med stor försiktighet. Frågans formulering och hur resultaten redovisas kommer att ses över inför NTU 2020.

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 5,9 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för trakasserier 2018, vilket skulle motsvara cirka 656 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en tydlig ökning sedan 2017, då andelen var 5,9 procent. Under 2006–2010 minskade andelen utsatta successivt. Därefter har utsattheten ökat vid nästan alla mätningar.

Det är 7,4 procent av männen i befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för trakasserier 2018, vilket är en högre nivå än 2017, då andelen var 5,1 procent. Andelen utsatta minskade i början av mätperioden för att sedan variera kring en relativt stabil nivå, men sedan 2013 har andelen ökat, dock med årliga variationer.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 8,9 procent som uppger att de utsattes för trakasserier 2018, vilket är en ökning sedan 2017 då andelen var 6,7 procent. Andelen minskade fram till och med 2009. Därefter låg nivån stabilt i några år, men sedan 2012 har utsattheten ökat tydligt (med årliga variationer).

Kvinnor är således i större utsträckning än män utsatta för trakasserier, och så har det varit varje år sedan 2006. Dock har skillnaderna minskat något under de senaste åren då andelen har ökat ännu tydligare bland män än bland kvinnor.

Personer i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i störst utsträckning att de utsattes för trakasserier under 2018, med 13,8 procent. Utsatthet för trakasserier var fram till och med 2015 vanligast i åldersgruppen 20–24 år, men under de senaste tre åren har det varit vanligast att utsättas i åldersgruppen 16–19 år. Minst andel 2018 återfinns i åldersgruppen 65–74 år där 6,6 procent utsattes. Andelen har ökat i samtliga åldersgrupper sedan 2017, men särskilt noterbar är ökningen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där andelen ökat från 3,5 till 7,7 procent.

Även bland män är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som störst andel uppger att de under 2018 utsattes för trakasserier (9,0 %), medan andelen är minst i åldersgruppen 35–44 år, där 6,6 procent utsattes.

Utsatthet för trakasserier är även vanligast bland unga kvinnor; 17,8 procent av kvinnorna i åldern 16–19 år uppger att de utsattes för trakasserier under 2018. Minst är andelen i åldersgruppen 55–64 år, där 6,4 procent av kvinnorna utsattes.

Både bland män och bland kvinnor är det således vanligast att utsättas i den yngsta åldersgruppen. I övrigt skiljer sig fördelningen en del då det finns också ett tydligare mönster bland kvinnor, där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupper som studeras fram till och med åldersgruppen 55–64 år, för att därefter ligga på en relativt stabil nivå.

Det är en större andel som uppger att de utsattes för trakasserier under 2018 bland svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och bland utrikesfödda personer (10,3 respektive 9,9 %) än bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (7,6 %).

Andelen utsatta blir mindre med högre utbildningsnivå. Andelen var större bland personer med som högst förgymnasial utbildning (10,0 %) än bland personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (8,6 respektive 6,7 %).

Trakasserier var också vanligare att utsättas för bland ensamstående med och utan barn (13,9 respektive 10,5 %), än bland sammanboende med och utan barn (5,7 respektive 6,9 %).

Vidare var det vanligare att utsättas bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (9,1 respektive 7,3 %).

Skillnaderna är små sett till boendeort. Under 2018 var 8,2 procent som utsattes för trakasserier bland boende i storstads¬regioner, medan det var 8,3 procent som utsattes i andra större städer och 8,1 procent som utsattes bland boende i mindre städer eller på landsbygden.

Sett till olika grupper bland män respektive kvinnor 2018 ser mönstret oftast likartat ut, men på högre nivåer bland kvinnor. Det finns dock vissa skillnader. Sett till svensk/utländsk bakgrund var utsatthet vanligast bland utrikesfödda män, medan det bland kvinnor var vanligast bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda.

Könsfördelning – Trakasserier

Andel (%) utsatta för trakasserier av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder – Trakasserier

Utsatta för trakasserier 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Andel som utsatts för nätkränkning

Självrapporterad utsatthet för nätkränkning 2016–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU.

1.) Frågan om nätkränkning tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet från och med 2016.

För att belysa omfattningen av utsatthet för nätkränkning ställs följande fråga i NTU: Har någon i syfte att kränka eller skada dig spridit känsliga uppgifter, bilder, filmer och/eller kommentarer om dig på internet under förra året (2017)?

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,5 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för nätkränkning under 2018, vilket skulle motsvara cirka 204 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en ökning från 2017, då andelen var 2,1 procent. Även sett till utvecklingen sedan 2016 syns en ökning, men det är för tidigt att uttala sig om huruvida det är en uppåtgående trend.

Bland män uppger 2,8 procent att de utsattes för någon nätkränkning 2018, vilket är en tydlig ökning från 2017 då andelen var 2,1 procent. Utvecklingen sedan den första mätpunkten visar en ökning, och det återstår att se om det rör sig om en uppåtgående trend (se figur 3.31).

Bland kvinnor (16–84 år) var det 2,3 procent som utsattes, vilket är en liten ökning från 2017 då andelen var 2,1 procent. Precis som för män pekar utvecklingen sedan den första mätpunkten mot en ökning.

Utsatthet för nätkränkning har således ökat bland både män och kvinnor sett till utvecklingen sedan 2016 och 2017. Dock är ökningen större bland män.

Det finns tydliga skillnader mellan olika åldersgrupper vad gäller nätkränkning. Mest utsatt 2018 var den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 6,4 procent uppger att de utsattes. Minst utsatt var den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 0,7 procent av personerna uppger att de utsattes. Detta påminner om mönstret 2016 och 2017. Det är i princip inga skillnader i utsatthet när åldersgrupperna inom spannet 20–54 år jämförs med varandra (2,8–3,0 %).

Det framgår av figur 3.32 att även när män studeras separat visar resultatet att andelen utsatta är störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år, 5,2 %), medan andelen är minst i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,9 %).

Kvinnor i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) uppger i betydligt högre grad än resterande åldersgrupper att de utsattes för nätkränkning 2018 (7,4 %). Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år, 0,6 %).

Bland både män och kvinnor visar resultatet således att det är betydligt vanligare att utsättas för nätkränkning i den yngsta åldersgruppen jämfört med i resterande åldersgrupper, samt att det är minst vanligt att utsättas i den äldsta åldersgruppen.

Personer som är födda i Sverige med båda föräldrarna utrikesfödda uppger i större utsträckning att de utsattes för någon nätkränkning under 2018 (4,1 %) än utrikesfödda personer respektive svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,8 respektive 2,4 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,4 %) än personer med som högst gymnasial respektive eftergymnasial utbildning (2,6 respektive 1,9 %).

Det var vanligare att utsättas bland ensamstående med och utan barn (5,3 respektive 3,3 %) än bland sammanboende med och utan barn (2,0 respektive 1,8 %).

Det var även vanligare med utsatthet bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (2,7 respektive 2,4 %).

Att utsättas för nätkränkning var något vanligare bland boende i mindre städer eller på landsbygden (2,7 %) än bland boende i storstadsregioner respektive i andra större städer (2,5 % i respektive grupp).

Mönstret för hur utsatthet för nätkränkning fördelar sig i olika grupper ser likartat ut bland män och kvinnor

Resultatet visar att nätkränkning är en brottstyp där det är relativt vanligt med upprepad utsatthet. Av de personer som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2018 var det 47,1 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 27,8 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger medan 25,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,7 procent utsattes två till tre gånger, och det var 0,6 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler under 2018.

Av de män som uppger att de utsattes för någon nätkränkning 2018 var det 43,7 procent som utsattes en (1) gång. Vidare var det 31,5 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 24,8 procent av de utsatta männen uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till män i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes för en (1) händelse 2018 medan 0,9 procent utsattes två till tre gånger och 0,7 procent utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för någon nätkränkning var det 50,9 procent som utsattes en (1) gång. Det var 23,8 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 25,3 procent av de utsatta kvinnorna uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,2 procent utsattes en (1) gång medan 0,6 procent utsattes två till tre gånger, och likaså var det 0,6 procent som utsattes för nätkränkning fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det var en större andel av de utsatta männen än de utsatta kvinnorna som utsattes för nätkränkning 2–3 gånger under 2018, medan det var något vanligare bland de utsatta kvinnorna än bland de utsatta männen att utsättas 4 gånger eller fler.

Anmälningar om grov fridskränkning

Antalet anmälda brott om grov fridskränkning totalt, mot kvinnor/flickor och mot män/pojkar, åren 2010–2019. Källa: Anmälda brott

Fridkränkningsbrott

  • Grov fridskränkning omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning och riktas mot en närstående eller tidigare närstående person.
  • För grov kvinnofridskränkning gäller att brotten begås av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden. 

Eftersom fridskränknings­brotten omfattar flera brott och kan bestå av flera olika brottstyper, såsom misshandel, olaga hot och hemfridsbrott som sammantaget ingår i en upprepad kränkning, är utvecklingen av de anmälda brotten om grov fridskränkning och grov kvinnofrids­kränkning beroende av polisens och åklagarnas hantering av dessa brott.

Grov fridskränkning

Antalet anmälningar om grov frids­kränkning minskade 2019 jämfört med 2018, med 141 brott (−8 %). Jämfört med 2010 har anmälda brott gällande grov frids­kränkning ökat med 9 procent. Ökningen skedde dock under första delen av den uppmätta tioårs­perioden, fram till 2012. År 2013 minskade antalet anmälda fall av grov frids­kränkning, för att därefter ligga på en stabil nivå med årsvisa variationer.

De anmälda fallen av grov fridskränkning 2019 var jämnt fördelade mellan brott mot kvinnor/flickor respektive mot män/pojkar (784 respektive 787 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning var majoriteten (82 %) brott mot barn (0–17 år) och 18 procent avsåg brott mot vuxna (18 år eller äldre). Ålders­fördelningen följde samma mönster för både kvinnor/flickor och män/pojkar. Könsför­delningen var jämn för barn (0–17 år), medan det var en större andel utsatta kvinnor än män bland personer som var 18 år eller äldre.

Under 2019 uppgick antalet anmälda grova fridskränknings­brott mot vuxna (18 år eller äldre) till totalt 288 brott, vilket var en minskning med 39 brott jämfört med 2018. Av dessa uppgick antalet anmälda grova fridskränknings­brott mot kvinnor (18 år eller äldre) till totalt 164 brott, vilket var en minskning jämfört med 2018 med 42 brott (−20 %). De anmälda brotten om grov frids­kränkning mot män (18 år eller äldre) uppgick till totalt 124 brott, vilket var 3 brott fler än 2018 (+2 %).

Sedan 2010 har de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre) minskat med 164 anmälda brott, eller 36 procent. Under perioden har de anmälda grova frids­kränknings­brotten mot kvinnor (18 år eller äldre) minskat med 161 anmälda brott, eller 50 procent, samtidigt som de anmälda brotten mot män (18 år eller äldre) har minskat med 2 procent (−3 brott).

Av de anmälda brotten om grov fridskränkning mot vuxna (18 år eller äldre) 2019 var 57 procent brott riktade mot kvinnor och 43 procent mot män. De anmälda brotten om grov frids­kränkning mot vuxna (18 år eller äldre) indelas sedan 2019 även efter två typer av relation mellan brottsoffret och gärnings­personen: närstående genom parrelation och närstående genom släktskap/familjerelation. Den vanligaste typen av relation mellan brottsoffer och gärningsperson vid grova frids­kränkningsbrott är att de har en närstående parrelation. Det var fallet i 61 procent av de anmälda grova fridskränknings­brotten 2019. Detsamma gällde i 55 procent av dessa brott mot kvinnor (18 år eller äldre) och i 69 procent av dessa brott mot män (18 år eller äldre).

Av alla anmälda fall av grov fridskränkning 2019 var 82 procent riktade mot barn (0–17 år). Det rörde sig om totalt 1 280 fall av grov fridskränkning mot barn (0–17 år), vilket var en minskning med 7 procent jämfört med 2018. Antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot flickor och mot pojkar minskade med 45 (−7 %) respektive 57 brott (−8 %), till 620 respektive 663 brott.

Sedan 2010 har antalet anmälda fall av grov fridskränkning mot barn (0–17 år) ökat med 300 brott (+31 %). Under samma period ökade anmälningar om dessa brott mot flickor med 22 procent (+111 brott) och mot pojkar med 40 procent (+189 brott).

Grov kvinnofridskränkning

År 2019 anmäldes 1 720 grova kvinnofrids­kränkningsbrott, vilket var 1 procent mindre (−26 brott) än 2018, och en minskning med 31 procent (−783 brott) jämfört med 2010.

Anmälningar om grov kvinnofridskränkning

Antalet anmälda fall av grov kvinnofridskränkning totalt, åren 2010–2019. Källa: Anmälda brott

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för grov fridskränkning (4 a §) samt grov kvinnofridskränkning (4 a §) , 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019handlades¹ 1 680 brott om grov fridskränkning, vilket var en minskning med 76 brott (−4 %) jämfört med 2018. För 99 procent (1 660 brott) av de handlagda brotten bedrevs en utredning, medan resterande 1 procent (17 brott) direkt­avskrevs, vilket var samma fördelning som 2018. Uppdelat på kön var fördelningen av utredda och direkt­avskrivna brott densamma för brott mot flickor/kvinnor respektive mot pojkar/män.

Handlagda brott utreddes i 99 procent av fallen både när brottet riktats mot en flicka/kvinna (836 brott) och när brottet riktats mot en pojke/man (824 brott). Ett (1) fridskränknings­brott förundersöknings­begränsades 2019. Av samtliga handlagda brott om grov frids­kränkning person­uppklarades
189 brott, vilket var en minskning med 18 brott (−9 %) jämfört med 2018.

Personuppklaringsprocenten², det vill säga de person­uppklarade brotten sett till samtliga hand­lagda brott om grov frids­kränkning, uppgick till 11 procent 2019. Jämfört med 2018 minskade den med 1 procentenhet. Jämfört med 2014 minskade
personuppklarings­procenten med 6 procentenheter. Definitionen av person­uppklarings­procenten ändrades något 2014, vilket har haft en viss påverkan på resultaten. Jäm­förelsen görs därför endast med en sexårig mätperiod.

Lagföringsprocenten², det vill säga de person­uppklarade brotten i relation till de utredda brotten om grov frids­kränkning, uppgick också till 11 procent 2019. Även den minskade med 1 procent­enhet jämfört med 2018, och med 6 procent­enheter jämfört med 2014. Skillnaden mellan lagförings- och personuppklarings­procenten är knappt synbar. Det beror på att det inleds en förunder­sökning för de flesta brotten.

Uppdelat på kön uppgick personuppklarings­procenten till 12 procent för grov frids­kränkning mot flickor/kvinnor och till 10 procent för grov frids­kränkning mot pojkar/män. Lagförings­procenten uppgick till 13 procent för grov frids­kränkning mot flickor/kvinnor och till 10 procent för grov frids­kränkning mot pojkar/män.

Jämfört med 2018 minskade personuppklarings­procenten respektive lagföringsprocenten med två procentenheter vad gäller grov fridskränkning mot flickor/kvinnor, medan båda måtten ökade med 1 procent­enhet vardera för grov frids­kränkning mot pojkar/män. Person­uppklarings- och lagförings­procenten för grov frids­kränkning mot flickor/kvinnor minskade under den senaste sexårs­perioden (2014-2019) med 5 procent­enheter vardera, och mot pojkar/män med 6 procent­enheter vardera.

För 78 procent (1 320 brott) av de handlagda brotten om grov frids­kränkning fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket var en ökning med 2 procent­enheter jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade brott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 14 procent, en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2018.

Jämfört med 2014 minskade andelen med 6 procent­enheter. Uppdelat på kön uppgick andelen brott med en misstänkt person till 82 procent för grov frids­kränkning mot flickor/kvinnor och till 79 procent för grov frids­kränkning mot pojkar/män.

Av de handlagda brotten 2019 hade 69 procent anmälts samma år. Resterande brott hade anmälts 2018 eller tidigare. Av de person­uppklarade brotten hade 58 procent anmälts samma år som de klarades upp.

Grov kvinnofridskränkning

År 2019 handlades 1 750 brott om grov kvinnofrids­kränkning, vilket var en ökning med 13 brott (+1 %). Av dessa bedrevs en utredning för 98 procent (1 710 brott) medan 2 procent (33 brott) direkt­avskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda brott med 1 procent­enhet och andelen direkt­avskrivna brott ökade med 1 procentenhet.

Av de handlagda brotten om grov kvinnofrids­kränkning var det 4 som förundersöknings­begränsades, alla efter att en utredning bedrivits. Det var 2 fler än under 2018.

De personuppklarade² brotten om grov kvinnofridskränkning uppgick 2019 till 323 brott. Det var en ökning med 20 brott (+7 %) jämfört med 2018. Personuppklarings­procenten, som redovisar de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda brott om grov kvinnofrids­kränkning, uppgick till 18 procent 2019. Jämfört med 2018 var det en ökning med 1 procent­enhet, men en minskning med 6 procent­enheter jämfört med 2010.

Lagföringsprocenten², andelen person­uppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 19 procent. Det innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2018, och en oförändrad andel jämfört med 2014.

Andelen handlagda brott om grov kvinnofrids­­kränkning med minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet uppgick till 89 procent (1 550 brott), en ökning med 3 procent­enheter jämfört med 2018. Andelen person­uppklarade brott om grov kvinnofrids­kränkning av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 21 procent, en oförändrad andel jämfört med 2018.

Av de handlagda brotten 2019 hade 64 procent anmälts samma år, resterande brott hade anmälts tidigare år. Av de person­uppklarade brotten hade 74 procent anmälts samma år som de handlades.

Misstänkta för grov fridskränkning

Antal personer misstänkta för grov fridskränkning 2010–2019, varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Det var 1 020 personer som misstänktes för grov frids­kränkning och 1 480 personer som misstänktes för grov kvinnofrids­kränkning 2019. Av de som misstänkts för grov frids­kränkning var 39 procent kvinnor och 61 procent män. Antalet som misstänkts för grov frids­kränkning hade minskat med 2 procent jämfört med 2018. Antalet kvinnor som misstänkts för grov frids­kränkning hade ökat med 2 procent, medan antalet misstänkta män minskat med 4 procent. Antalet män som misstänktes för grov kvinnofrids­kränkning hade ökat med 4 procent jämfört med 2018. 

Grov fridskränkning

År 2019 var 12 personer per 100 000 invånare misstänkta för grov frids­kränkning, vilket var en minskning med 3 procent sedan 2018. Under den senaste tioårs­perioden skedde först en ökning mellan 2010 och 2011, men därefter en minskning.

Nivån 2019 var 5 procent lägre än 2010. Uppdelat på kön var det 9 kvinnor per 100 000 invånare respektive 15 män per 100 000 invånare som var misstänkta för grov frids­kränkning 2019. Sedan 2010 hade antalet ökat med 20 procent för kvinnor men minskat med 17 procent för män. Observera att dessa siffror inte omfattar män som begår frids­kränkning mot kvinnor
som de är eller har varit gifta med eller bor eller har bott tillsammans med under äktenskaps­lika förhållanden, vilket i stället kategoriseras som grov kvinnofrids­kränkning

Grov kvinnofridskränkning

Under 2019 misstänktes 35 män per 100 000 invånare för grov kvinnofrids­kränkning. Det var 2 procent fler jämfört med 2018. Antalet har minskat relativt kontinuerligt under den senaste tioårs­perioden, med 36 procent sedan 2010.

Lagförda för fridskränkning

Lagföringsbeslut³ med grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning (4a §) eller olaga förföljelse(4b §) som huvudbrott, år 2008-2017. Sedan den 1 oktober 2011 räknas upprepad brottslighet avseende vissa brott som faller in under rubriceringarna som olaga förföljelse. Källa: Personer lagförda för brott 

Gärningar som misshandel, olaga hot, ofredande med mera kan, när de utgjort ett led i en upprepad kränkning, rubriceras som grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. År 2018 fattades 158 respektive 67 lagföringsbeslut med huvudbrottet grov kvinnofridskränkning eller grov fridskränkning. Jämfört med 2017 är det en ökning med 10 beslut, eller 7 procent, vad gäller grov kvinnofridskränkning och en minskning med 8 beslut, eller 11 procent, vad gäller grov fridskränkning. För olaga förföljelse fattades 103 lagföringsbeslut 2018. Det är en ökning med 8 beslut, eller 8 procent, jämfört med 2017.

Sedan 2009 har antalet beslut gällande grov kvinnofridskränkning minskat med 169 beslut, eller 52 procent. Även antalet lagföringsbeslut avseende grov fridskränkning har minskat med 53 beslut, eller 44 procent, under denna period. Den andelsmässiga minskningen var 44 procent för både lagföringsbesluten mot kvinnor och de mot män, vilket motsvarar en minskning med 7 respektive 46 beslut.

Kränkningar via internet samt mobbning bland unga

Skolundersökningen om brott 2017 visar att nästan en fjärdedel (24 procent) av eleverna uppger att de blivit utsatta för att någon skrivit kränkande saker om dem på internet under de senaste tolv månaderna, och drygt en femtedel (21 procent) att de blivit utsatta för att någon lagt upp bilder eller filmklipp som man inte ville skulle spridas. Samtidigt uppger mer än en tredjedel (36 procent) att de blivit utsatta för mobbning. Resultaten är på samma nivå som 2015.

Generellt sett är det fler tjejer än killar som uppger att de blivit utsatta för kränkningar via internet (29 respektive 20 procent). Majoriteten av de som utsatts uppger sig ha blivit det någon enstaka gång under perioden, medan en mindre andel uppger att det hänt upprepade gånger. Ungefär var fjärde tjej (24 procent) och nästan var femte kille (19 procent) uppger att någon lagt upp bilder eller filmklipp som man inte ville skulle spridas under de senaste tolv månaderna. Även detta är något som de flesta blivit utsatta för någon enstaka gång, medan en mindre andel blivit utsatta upprepade gånger.

Utsatthet för mobbning följer samma mönster. Ungefär 40 procent av tjejerna och 32 procent av killarna uppger att de blivit mobbade. De flesta har blivit utsatta ganska sällan, men ungefär 18 procent av tjejerna och 11 procent av killarna uppger däremot att de blivit mobbade ibland eller ofta.

Fakta

  • 1 718 anmälningar om grov kvinnofridskränkning (2019)
  • 1 600 anmälningar om grov fridskränkning (2019)
  • 61 procent av de som misstänktes för grov fridskränkning var män (2019)
  • 11 procent = personuppklaringsprocenten för grov fridskränkning (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-09-18

Statistik om brottstyper