Målsägare vid brottsanmälan 2014–2021

Nedan presenteras huvudresultaten avseende antalet registrerade målsägare vid brottsanmälan för några utvalda brottstyper i statistiken. Dessa är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, misshandel, grov fridskränkning samt grov kvinnofridskränkning, olaga hot, ofredande, våldtäkt, sexuellt ofredande, fickstöld och personrån. Brottstyperna har valts ut till redovisningen i rapporten utifrån att de antingen är störst till antalet inom sitt kapitel i brottsbalken eller för att de är särskilt allvarliga till sin natur.

• Antalet registrerade målsägare för brotten som redovisas i rapporten varierar ganska mycket. Den största gruppen målsägare år 2021 bland de brottstyper som ingår i målsägar­statistiken, fanns för misshandelsbrott, 64 400 personer.
• Två andra stora grupper målsägare registrerades för brottstypen olaga hot, med 45 000 personer och för brottstypen ofredande, med 48 600 personer.
• Minst antal målsägare i rapporten fanns det för brotten försök, förberedelse och stämpling till mord eller dråp samt grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning. Det fanns kring 1 000 målsägare registrerade för varje av dessa brott.
  

Könsfördelning bland registrerade målsägare 2021

• Könsfördelningen skiljde sig mycket åt mellan de brottstyper som ingår i rapporten.
• Till exempel var de flesta målsägare kvinnor eller flickor vid våldtäkt (93 procent) eller sexuellt ofredande (88 procent).
• Å andra sidan var de flesta målsägare män eller pojkar vid exempelvis personrån (84 procent) eller försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp (80 procent).
• Det finns dock ett antal brottstyper, exempelvis olaga hot eller grov fridskränkning där könsfördelningen var relativt jämn.
  

Åldersfördelning bland registrerade målsägare 2021

• Sett till befolkningen utgjorde äldre tonåringar (15–17 år) och unga vuxna (18–24 år) de största grupperna av registrerade målsägare för de flesta brott i rapporten under hela perioden 2014–2021.
• Överlag registrerades små barn (0–6 år) och personer i åldern 65 år eller äldre relativt sällan som målsägare. Jämfört med övriga ålders­grupper registrerades dock en relativt stor andel små barn som målsägare för grov frids­kränkning (27 procent), och bland alla pojkar och män som registrerades som målsägare för våldtäkt var en relativ stor andel små pojkar i åldern 0–6 år (22 procent).
  

Utveckling mellan 2014 och 2021

• Det har skett både ökningar och minskningar av antalet målsägare mellan 2021 och 2014. Ett exempel är försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp, där antalet målsägare ökat med 31 procent. Det var framför allt antalet tonårspojkar och män mellan 15–17 samt 18–24 år som ökade.
• Ett annat exempel är våldtäkt, med en ökning av antalet målsägare på 51 procent för kvinnor och flickor och 44 procent för män och pojkar. Vid våldtäkt bör man dock hålla i minnet att lagstiftningen har ändrats under tidsperioden, vilket innebär att våldtäktsbegreppet juridiskt har utvidgats till att omfatta fler beteenden.
• Antalet målsägare har samtidigt minskat för fickstöld, där antalet målsägare har gått ner med 68 procent mellan 2014 och 2021. Även om nedgångarna under 2020 och 2021 troligen påverkats av pandemin, så har minskningen pågått sedan 2014.
  

Antal brott per målsägare 2021

• Vissa personer registrerades flera gånger som målsägare för samma brottstyp under ett år. Det var vanligare för målsägare för misshandel, våldtäkt, ofredande och olaga hot. Vanligast var det bland kvinnor och flickor vid misshandel av bekant, där nästan en fjärdedel av målsägarna var registrerade för flera brott.