Mord och dråp

År 2019 konstaterades 111 fall av dödligt våld i Sverige. Det är en ökning med 3 fall, jämfört med 2018. Det visar statistiken över konstaterade fall över dödligt våld, där man har granskat samtliga polisanmälningar under året.

Konstaterade fall av dödligt våld

Dödligt våld

Antal konstaterade fall av dödligt våld 2002–2019, totalt samt uppdelat på brottsoffrets kön¹. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

¹I ett av fallen 2012 kunde offrets kön inte fastställas.

För att få en mer tillfölitlig statistik över det dödliga våldet granskas samtliga polisanmälningar och redovisas som statistiken över Konstaterade fall över dödligt våld. Där ingår samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken (med antalet fall avses här antalet offer).

I Brås granskning konstaterades 111 fall av dödligt våld 2019, vilket utgjorde drygt en fjärdedel (26 %) av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld har ökat med 3 fall jämfört med 2018, då antalet uppgick till 108 fall.

År 2019 kunde 12 fall av dödligt våld knytas till 6 händelser med flera dödsoffer. Det kan jämföras med 2018 då 13 fall av dödligt våld kunde knytas till 5 händelser med flera dödsoffer samt med 2017 då 16 fall av dödligt våld kunde knytas till 6 händelser med flera dödsoffer, däribland attacken på Drottning­gatan i Stockholm där fem personer föll offer för dödligt våld.

Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 113 fall per år. De senaste fem åren (2015–2019) har antalet fall av dödligt våld legat på en högre och jämnare nivå än tidigare år. 

Sett till hela den period då statistiken har tagits fram (2002–2019) har antalet konstaterade fall av dödligt våld legat på i genomsnitt 95 fall per år. Antalet fall av dödligt våld har tidigare år uppvisat stora variationer från ett år till ett annat, och därför redovisas även det genom­snittliga antalet för fyraårs­perioder.

Den första fyraårsperioden låg antalet fall i genomsnitt på 97 fall (2004–2007), för att sedan sjunka till strax under 90 fall under de två efterföljande perioderna. Under den senaste fyraårs­perioden (2016–2019) har nivån legat på i genomsnitt 110 fall per år

Kön och ålder

Av samtliga 111 fall av dödligt våld 2019 var offret av kvinnligt kön i 25 fall och av manligt kön i 86 fall. Jämfört med året innan har antalet fall med kvinnliga offer minskat med 8 fall, medan antalet manliga offer ökat med 11 fall. Både antalet män och antalet kvinnor som fallit offer för dödligt våld har ökat sedan 2011, när könsindelad statistik började föras. Ökningen har dock varit större för männen, vilket innebär att andelen kvinnliga offer för dödligt våld minskat över tid, medan andelen manliga offer ökat. Detta med undantag för 2018.

Merparten av det dödliga våldet 2019 (100 fall) drabbade personer som var 18 år eller äldre vid brottstillfället. Resterande 11 fall avsåg offer under 18 år. Av de offer som var 18 år eller äldre avsåg 23 fall kvinnor och resterande 77 fall män.

Närstående i parrelation

Under 2019 konstaterades 18 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller tidigare, vilket motsvarar en andel på 16 procent av samtliga fall av dödligt våld under året. Det är färre än 2018 då förövare och offer hade en parrelation i 26 fall, vilket utgjorde 24 procent av samtliga fall av dödligt våld 2018. Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor där offret och förövaren var eller hade varit i en parrelation uppgick till 16 fall 2019, vilket motsvarar 64 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor under året. Dödligt våld mot män i en parrelation uppgick till 2 fall 2019.

Användning av skjutvapen

År 2019 användes skjutvapen i 45 fall, vilket var 2 fall fler än 2018. Resterande 66 fall begicks utan skjutvapen (+1 fall). Antalet konstaterade fall där skjutvapen har använts har ökat stadigt sedan 2011, från 17 fall 2011 till 45 fall 2019.

Skjutvapen användes i 41 procent av de konstaterade fallen av dödligt våld 2019, vilket var en (1) procentenhet högre än 2018. Andelen konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts har i stort sett fördubblats (från 21 till 41 %) sedan 2011. I 89 procent (40 fall) av fallen där skjutvapen använts 2019 var offret en man eller pojke och i 11 procent (5 fall) en kvinna eller flicka.

Regional fördelning

Av de 111 konstaterade fallen av dödligt våld 2019 härrör 71 fall från regionerna Stockholm, Väst och Syd. Det motsvarar 64 procent av samtliga fall under året.

Jämfört med 2018 har antalet konstaterade fall av dödligt våld 2019 förändrats i samtliga regioner med undantag för Bergslagen som har oförändrat 8 konstaterade fall av dödligt våld.

I region Stockholm ökade antalet fall, från 28 till 34, samtidigt som antalen minskade i regionerna Väst (från 24 till 18 fall) respektive Syd (från 24 till 19). I regionerna Nord samt Mitt ökade antalet fall, i Nord från 4 till 11 och Mitt från 10 till 14, medan antalet fall i region Öst minskade, från 10 till 7 fall.

Anmälningsstatistiken visar även fall som inte har konstaterats som mord

Siffrorna för dödligt våld i statistiken över anmälda brott visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp. Därför granskar Brå varje år samtliga polisanmälningar för att få en mer tillförlitlig statistik. Under 2019 anmäldes och registrerades 427 händelser som fullbordade mord, dråp
eller barnadråp, varav merparten efter utredning visade sig avse annat än dödligt våld.

Dödligt våld 1990-2017

Dödligt våld per 100 000 i befolkningen (glidande fyraårsmedelvärden) 1990–2017. Källor: Socialstyrelsen och Brå².

² Det ökande glappet de senaste åren kan bero på att Socialstyrelsens uppgifter endast omfattar personer som är folkbokförda i Sverige. Den lägre nivån i början av Brås tidsserie hänger samman med att datainsamlingen för åren 1990–1996 inte omfattade brottskoderna för barnadråp och vållande till annans död i samband med misshandel.

Figuren ovan visar antalet fall av dödligt våld per 100 000 i befolkningen sedan 1990 utifrån Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik respektive Brås forskningsstudier av dödligt våld. Efter en längre tids uppgång, som hållit i sig sedan slutet av andra världskriget, vände utvecklingen till en nedgång vid 1990-talets början då antalet fall uppgick till 1,3–1,4 per 100 000 i befolkningen. De senaste åren har nedgången brutits och i stället övergått till en uppgång.

Tänkbara förklaringar till nedgången sedan 1990-talets början är förändringar i alkoholkonsumtionen och ett förstärkt arbete mot familje- och partnerrelaterat våld. Utvecklingen under de senaste åren beror i första hand på en ökning av konflikter i den kriminella miljön.

Dödligt våld i storstäderna 1990-2017

Dödligt våld per 100 000 i befolkningen i de tre storstadslänen samt övriga Sverige (glidande fyraårsmedelvärden) 1990–2017. Källa: Brå-rapport 2019:6

De flesta fall av dödligt våld 2014–2017 sker i något av de tre storstadslänen; drygt två tredjedelar av fallen har skett i Stockholms, Västra Götalands eller Skåne län. När man tar hänsyn till befolkningsmängden i länen är dödligt våld vanligast i Stockholms och Skåne län.

I Stockholm skedde en tydlig nedgång under 90-talet, och en uppgång under de senaste åren. Även Västra Götaland uppvisade en nedgång under 90-talet, men för de därpå följande åren är det svårare att urskilja någon tydlig trend över tid. De senaste åren har en uppgång dock skett. I Skåne län skedde en uppgång under 90-talet, följt av en nedgång som från mitten av 00-talet övergick i en ny uppgång. Nivån i dag är ungefär densamma som vid 00-talets början. I övriga Sverige skedde en nedgång under 00-talet, följt av en svag uppgång på senare tid.

Lagförda för dödligt våld

Lagföringsbeslut med mord eller dråp som huvudbrott, år 2009-2018.
Källa: Personer lagförda för brott 

År 2018 avsåg 170 domslut mord eller dråp (vilket inkluderar försök, förberedelse och stämpling till brott) som huvudbrott. Jämfört med året innan har antalet lagföringsbeslut för mord ökat med 28 beslut, eller 23 procent. Ökningen utgjordes av domslut mot män, som ökat med 35 beslut, eller 32 procent. Domslut mot kvinnor minskade istället med 7 beslut, eller 58 procent. Antalet lagföringsbeslut med dråp som huvudbrott som i princip var oförändrat jämfört med 2017 (en minskning med 1 beslut, eller 5 procent).

Fakta

  • 111 fall av dödligt våld konstaterades i Sverige 2019. Det är en ökning med 3 fall jämfört med året innan.
  • Offret var i 77 procent av fallen en man och i 23 procent av fallen en kvinna (2019).
  • I 41 procent av fallen 2019 användes skjutvapen.
  • 64 procent av fallen anmäldes i de tre storstadsregionerna (2019).

Sidan senast uppdaterad: 2020-04-27

Statistik om brottstyper

Publikationer

Konstaterade fall av dödligt våld En granskning av anmält dödligt våld 2019 (2020)