Mord och dråp

År 2022 konstaterades 116 fall av dödligt våld i Sverige. Det visar statistiken över konstaterade fall över dödligt våld, där man har granskat samtliga polisanmälningar under året.

Konstaterade fall av dödligt våld

Dödligt våld

Antal konstaterade fall av dödligt våld, totalt samt uppdelat på brottsoffrets kön¹. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

¹I ett av fallen 2012 kunde offrets kön inte fastställas.

För att få en mer tillfölitlig statistik över det dödliga våldet granskas samtliga polisanmälningar och redovisas som statistiken över Konstaterade fall över dödligt våld. Där ingår samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken (med antalet fall avses här antalet offer).

I Brås granskning konstaterades 116 fall av dödligt våld 2022, motsvarande 29 procent av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld för 2022 var 3 fler än 2021, då antalet uppgick till 113 fall. Under 2022 anmäldes och registrerades 390 händelser som fullbordade mord, dråp eller barnadråp, varav merparten efter utredning visade sig avse annat än dödligt våld.

Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år. Sedan 2015 har antalet fall av dödligt våld varierat kring en högre nivå än tidigare år.

Sett till hela den period som statistiken tagits fram (2002–2022), har antalet konstaterade fall av dödligt våld legat på i genomsnitt 98 fall per år. Antalet fall av dödligt våld har tidigare år uppvisat relativt stora variationer från ett år till ett annat, och därför redovisas även det genomsnittliga antalet för femårsperioder. För den första femårsperioden (2003–2007) låg genomsnittet på 94 fall per år, och under den andra femårsperioden (2008–2012) sjönk genomsnittet till 83 fall per år. För de två senaste femårsperioderna har antalet i genomsnitt legat på 101 fall (2013–2017) respektive 114 fall (2018–2022) per år.

Kön och ålder

Av samtliga 116 fall av dödligt våld 2022 var offret av kvinnligt kön i 23 fall och av manligt kön i 93 fall. Jämfört med 2021 var det 1 fall färre med ett kvinnligt offer, och 4 fall fler med ett manligt offer. Merparten av det dödliga våldet 2022 drabbade personer som var 18 år eller äldre vid brottstillfället (108 fall). Resterande 8 fall avsåg offer under 18 år. Av de dödsoffer som var 18 år eller äldre avsåg 23 fall kvinnor och 85 fall män. Motsvarande utfall för 2021 var 24 kvinnor och 83 män. För de fall av dödligt våld där offren var under 18 år, var samtliga pojkar.

Andelen kvinnliga offer för dödligt våld 2022 uppgick till 20 procent och andelen manliga offer till 80 procent. Könsfördelningen för dem som fallit offer för dödligt våld har i stort legat på samma nivå de tre senaste åren (20–21%). För åren 2013–2019 var andelen kvinnliga offer något högre (och männens andel lägre), med en årsvariation mellan 23 och 31 procent.

År 2022 uppgick andelen vuxna dödsoffer (18 år eller äldre) till 93 procent, och resterande 7 procent avsåg minderåriga dödsoffer. För perioden 2018–2022 har de minderåriga offrens andel pendlat mellan 5 och 10 procent.

Närstående i parrelation

För 2022 konstaterades 10 fall av dödligt våld där offer och förövare hade en parrelation vid tidpunkten för brottet eller tidigare, vilket andelsmässigt var 9 procent av samtliga fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2021 var 19 fall (17 %). I alla 10 fall av dödligt våld i en parrelation 2022 var offret en kvinna, vilket var 5 fall färre jämfört med 2021. Under 2022 förekom det således inga manliga offer i en parrelation, medan det fanns 4 sådana fall 2021. Andelen fall med kvinnligt offer i en parrelation motsvarade 43 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld mot kvinnor.

Skjutvapen

Antal konstaterade fall av dödligt våld, totalt och uppdelat på om skjutvapen använts eller inte.

Användning av skjutvapen

År 2022 användes skjutvapen i 63 fall av dödligt våld, och utgjorde därmed 54 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. Motsvarande utfall för 2021 var 45 fall (40 %). De resterande 53 fallen för 2022 begicks utan skjutvapen, vilket var 15 fall färre än 2021. Under den senaste tioårsperioden har antalet konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts successivt ökat, från 25 fall 2013 till 63 fall 2022.

Av de fall där skjutvapen användes 2022 var dödsoffret en man eller pojke i 62 fall (98 %) och en kvinna eller flicka i 1 fall (2 %). Motsvarande fördelning 2021 var 43 fall (96 %) med manligt offer och 2 fall (4 %) med kvinnligt offer. För perioden 2013–2022 har antalet manliga offer varierat mellan 21 och 62 per år, och för kvinnliga offer mellan 1 och 7 per år.

Regional fördelning

Tre polisregioner hade fler fall av dödligt våld 2022 jämfört med 2021; region Syd (+12 fall), region Mitt (+4 fall) och Väst (+2 fall), medan de övriga fyra polisregionerna hade färre fall. Mest minskade antalet fall i polisregionerna Öst (-6 fall) och Bergslagen (-4 fall) jämfört med 2021.

Av de konstaterade fallen av dödligt våld 2022 anmäldes 87 fall, motsvarande 75 procent av samtliga fall av konstaterat dödligt våld, i storstadsregionerna Stockholm, Väst och Syd, Motsvarande utfall för 2021 var 76 fall (67 %). För perioden 2015–2022 har antalet konstaterade fall av dödligt våld som anmälts i storstadsregionerna (Stockholm, Väst och Syd) varierat mellan 71 och 87 fall per år, motsvarande 64 till 75 procent.

Antalet manliga dödsoffer i storstadsregionerna (Stockholm, Väst och Syd) uppgick 2022 totalt till 72 fall, vilket var 12 fall fler jämfört med 2021. Antalet kvinnliga dödsoffer i storstadsregionerna 2022 var 15 fall, 1 fall färre än 2021.

Anmälningsstatistiken visar även fall som inte har konstaterats som mord

Siffrorna för dödligt våld i statistiken över anmälda brott visar samtliga anmälda händelser med dödlig utgång där det finns anledning att utreda om dödligt våld kan ha förekommit. Många av dessa händelser visar sig efter utredning avse annat än dödligt våld, till exempel självmord, olycka eller naturlig död. Det händer även att flera polisanmälningar upprättas för ett och samma fall av misstänkt dödligt våld, vilket innebär att statistiken innehåller dubbletter. Vidare händer det att försök, förberedelse eller stämpling till mord eller dråp felaktigt registreras som fullbordade mord eller dråp. Därför granskar Brå varje år samtliga polisanmälningar för att få en mer tillförlitlig statistik. Under 2022 anmäldes och registrerades 390 händelser som fullbordade mord, dråp eller barnadråp, varav merparten efter utredning visade sig avse annat än dödligt våld.

Utvecklingen sedan 1990

Konstaterade fall av dödligt våld med kort och lång uppföljningstid samt dödsorsaksstatistik, 1990–2022.

Vid sidan av den officiella statistiken över konstaterade fall av dödligt våld har Brå genomfört fördjupade studier av det dödliga våldet sedan 1990-talet och fram till 2017. I det längre perspektivet visar studierna en nedåtgående trend av våld med dödlig utgång fram till 2012, för att sedan vända uppåt från 2013 och framåt. Statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister visar en likartad trend .

Det dödliga våldet uppgick under 1990-talet till i genomsnitt 100 fall per år, en nivå som under 2000-talet minskade till 91 fall per år. Minskningen fortsatte några år in på 2010-talet, och därefter vände antalet uppåt. Under slutet av 2010-talet och inledningen av 2020-talet (2018–2022) har det genomsnittliga antalet legat på 114 fall per år. 

Lagförda för dödligt våld

Lagföringsbeslut för dödligt våld (domslut med mord eller dråp som huvudbrott, totalt samt indelat på kön). Källa: Personer lagförda för brott 

År 2021 avsåg 250 lagföringsbeslut mord eller dråp som huvudbrott, vilket inkluderar försök, förberedelse och stämpling till brott. Jämfört med året innan har antalet lagföringsbeslut för mord ökat med 55 beslut, eller 29 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor ökade med 9 beslut, eller 69 procent, och lagföringsbeslut mot män ökade med 46 beslut, eller 26 procent. Antalet lagföringsbeslut med dråp som huvudbrott minskade med 17 beslut, eller 71 procent.

Jämfört med 2012 har antalet lagföringsbeslut med mord som huvudbrott ökat med 145 beslut, eller 148 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor ökade med 16 beslut, eller 267 procent, och lagföringsbeslut mot män ökade med 129 beslut, eller 140 procent. Lagföringsbeslut där dråp var huvudbrott har minskat med 25 beslut, eller 78 procent jämfört med 2012. Lagföringsbeslut mot kvinnor minskade med 2 beslut, eller 67 procent, och lagföringsbeslut mot män minskade med 23 beslut, eller 79 procent. 

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper

Fakta

  • 116 fall av dödligt våld konstaterades i Sverige 2022. Det är en minskning med 3 fall jämfört med året innan.
  • Offret var i 23 fall en kvinna, i 93 fall en man (2022).
  • I 54 procent av fallen 2022 användes skjutvapen.
  • 75 procent av fallen anmäldes i någon av de tre storstadsregionerna (2022).