Nya prognoser över volymerna i rättskedjan

I rapporten Den framtida verksamhetsvolymen i rättskedjan redovisar myndigheterna prognoser som omfattar perioden 2019–2022. Prognoserna gäller volymer av ärenden in till och ut från Polismyndigheten, antalet brottsmisstankar i Åklagarmyndigheten och antalet brottmål i de allmänna domstolarna samt antalet dömda personer i olika påföljder och verksamheter i Kriminalvården.

Utöver prognoser beskrivs även det centrala flödet genom rättskedjan. I rapporten redogörs för in- och utflödet hos respektive myndighet, men även för hur flödet ser ut och påverkas inom en myndighet. Syftet med detta är att läsaren lättare ska kunna följa och förstå flödet genom rättskedjan.

Under 2017–2018 ökade flödet i rättskedjan

Mellan 2004 och 2009 ökade utflödet från Polismyndigheten, något som påverkade volymerna hos Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar men inte Kriminalvården. Inflödet av kriminalvårdspåföljder var under perioden relativt oförändrat.

Efter att ha nått en topp åren 2009–2010 vände utvecklingen, och volymerna började minska. Minskningen var relativt likartad för alla leden i rättskedjan och varade fram till 2016.

Under de senaste två åren har Polismyndighetens utflöde ökat, vilket även märks i ökade volymer i resten av rättskedjan, om än med viss tidsfördröjning, där vissa volymer ökade redan 2017 medan andra ökade först under 2018. Ökningen består i huvudsak av trafik- och narkotikabrott, medan andra brottskategorier endast ökade marginellt, var oförändrade eller minskade. Ökningen av Polismyndighetens utflöde under perioden 2017 och 2018 kan således ha påverkats av fler så kallade ingripandebrott avseende narkotika- och trafikbrott.

Prognoser för perioden 2019–2022

På fyra års sikt prognostiseras ärenden som redovisas till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 9 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 8 procent, antalet brottmål som är avgjorda genom dom (Sveriges Domstolar) att öka med 61 procent och medelantalet klienter i Kriminalvården att öka med 17 procent.

Den särskilt höga ökningstakten i domstolsledet kan huvudsakligen förklaras med ändrade arbetssätt. I vissa områden har nämligen snabbförfarande i brottmål tillämpats på försök. Prognoserna för Sveriges Domstolar grundar sig på att snabbförfarandet införs i hela landet under prognosperioden. Detta kan få stora effekter på antalet brottmål i domstolarna, förutsatt att det ger liknande resultat i hela landet som i försöksområdena. Andra delar av rättskedjan bedöms inte påverkas i lika stor utsträckning.