Stöld och snatteri

Under 2017 anmäldes omkring 486 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 45 600 var butiksstölder. I den Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,9 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2017.

Andel som utsatts för fickstöld

Utsatthet för fickstöld¹ 2016–2017. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat för utsatthet 2016 och 2017.

  Utsatthet för fickstöld

Resultaten från NTU visar att det är 2,9 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de utsattes för fickstöld under 2017. Det motsvarar cirka 234 000 personer. Det är något mindre än 2016 då andelen var 3,1 procent. Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,8 procent att de utsattes för fickstöld under 2017, vilket i princip är på samma nivå som 2016 då andelen var 2,9 procent.

Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 3,1 procent att de utsattes för fickstöld 2017, vilket även det är på ungefär samma nivå som 2016 då andelen var 3,2 procent. Resultaten visar således att det är en något större andel kvinnor än män som utsattes för fickstöld 2017.

  Utsatthet i olika åldersgrupper

Utsatthet för fickstöld är vanligast i åldersgruppen 20–24 år, där 5,5 procent uppger att de utsattes 2017. Näst störst är andelen i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 5,0 procent utsattes. Utöver det är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta gruppen (75–84 år) var det 1,5 procent som utsattes 2017. Vid en jämförelse med resultatet för 2016 är det i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) som den största förändringen har skett, då andelen utsatta i den gruppen har minskat med 0,7 procentenheter.

Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 4,4 procent uppger att de utsattes 2017. Sedan minskar utsattheten ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var det 1,3 procent av männen som utsattes.

Bland kvinnor är andelen utsatta för fickstöld störst i åldersgruppen 20–24 år, där 6,5 procent uppger att de utsattes 2017. Det är minst vanligt bland de äldre kvinnorna att utsättas, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var andelen utsatta kvinnor 1,6 procent.

Mönstret ser således relativt likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngsta åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldsta åldersgrupperna. Dock är skillnaderna mellan åldersgrupperna större bland kvinnor.

  Olika gruppers utsatthet för fickstöld

Under 2017 utsattes svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda i större utsträckning för fickstöld (4,8 %) än utrikesfödda (3,8 %) eller svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (2,6 %,). Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,6 %) än personer med som högst gymnasial eller eftergymnasial utbildning (2,7 respektive 2,9 %). Ensamstående personer med eller utan barn utsattes i större utsträckning (4,3 respektive 4,0 %) än sammanboende med eller utan barn (2,1 respektive 2,2 %).

Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,9 respektive 2,2 %). Slutligen var det en större andel som utsattes bland boende i storstadsregioner (4,0 %) än bland boende i andra större städer respektive i mindre städer eller på landsbygden (2,5 respektive 1,9 %). Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor.

  Upprepad utsatthet

Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2017 uppger majoriteten (82,5 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 15,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,1 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,5 procent för en (1) händelse 2017 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2017 utsattes 81,0 procent en (1) gång. Det var 16,5 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger medan 2,5 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,3 procent av männen för en (1) händelse 2017 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2017 utsattes 83,7 procent en (1) gång. Vidare var det 14,6 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 1,7 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,6 procent av kvinnorna för en (1) händelse 2017, medan 0,5 procent utsattes två till tre gånger och 0,1 procent av kvinnorna i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det i princip är lika vanligt med upprepad utsatthet bland män som bland kvinnor.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2008–2017. Källa: Anmälda brott

De anmälda stöld- och tillgreppsbrotten minskade med 17 100 brott (−3 %) till 486 000 under 2017 jämfört med 2016. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två enskilda brottstyper inom kategorin som minskade mest i antal var fickstölder (−9 %) och stöld i butik, varuhus och dylikt (−6 %). De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2008, med undantag för mindre uppgångar 2011 och 2014. År 2017 anmäldes 13 procent färre brott än 2008.

Under 2017 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 32 procent av samtliga anmälda brott. Den senaste tioårsperioden (2008–2017) utmärks av en minskning av stöldbrottens andel av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 9 procentenheter.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2017 anmäldes 45 600 stölder från butik, vilket är en minskning med 6 procent sedan 2016 och med 28 procent jämfört med för tio år sedan (2008). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2017 anmäldes 45 400 fickstölder, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med året innan (−4 370 brott). Från 2008 låg antalet anmälda fickstölder på en relativt jämn nivå fram till 2010 för att sedan öka 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2008–2017 som helhet har antalet anmälda fickstölder ökat med 17 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 47 700 butiksstölder, vilket är en minskning med 2 550 brott (−5 %) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 80 procent (38 100 brott) av de handlagda brotten och resterande 20 procent (9 610 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2015 har andelen utredda brott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat med 1 procentenhet vardera.

Av de handlagda butiksstölderna förundersökningsbegränsades 12 procent (5 610 brott), varav nästan samtliga (5 110 brott) efter att en utredning inletts. Andelen förundersökningsbegränsade brott är densamma som 2015. Jämfört med övriga redovisade brottstyper har butiksstölder en hög andel förundersökningsbegränsade brott.

Jämfört med de övriga brottstyperna personuppklarades en stor andel brott. År 2016 personuppklarades 21 900 butiksstölder. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 66 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, jämfört med 2014 är det en ökning med 1 procentenhet.

De personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda butiksstölder ger en personuppklaringsprocent² på 46 procent, vilket är en minskning med 1 procentenhet jämfört med 2015. Jämfört med 2007 har personuppklaringsprocenten för butiksstöld ökat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår ökningen till 2 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

Misstänkta för stöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

Antalet personer som misstänktes för butiksstöld minskade med 1 140 personer mellan 2017 och 2016 (en minskning med 5 %). Antalet kvinnor som misstänkts för butiksstöld har minskat med 14 %. Antalet män som misstänkts för butiksstöld var 2017 oförändrat jämfört med 2016.

När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (32 %) än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott, där andelen misstänkta kvinnor låg på 7–11 procent.

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med stöld (inkl. grov) eller ringa stöld (snatteri) som huvudbrott 2008–2017. Källa: Personer lagförda för brott

Eftersom butiksstöld inte är någon specifik juridisk kategori går det inte att utläsa hur många som lagförts för just butiksstöld.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2017 fattades 7 250 lagföringsbeslut för stöld (inklusive grov stöld), vilket jämfört med 2016 innebar en minskning med 225 beslut eller 3 procent. Jämfört med 2008 hade lagföringsbeslut för stöld minskat med 1 280 beslut eller 15 procent.

År 2017 fattades 10 400 lagföringsbeslut för ringa stöld, vilket innebar en minskning med 1 240 beslut eller 11 procent jämfört med 2016, och med 4 550 beslut eller 31 procent jämfört med 2008. Mellan 2008 och 2009 skedde först en ökning av antalet lagföringsbeslut för ringa stöld. Åren därefter minskade antalet beslut, men under 2013–2015 stabiliserades det på en medelnivå om 12 600 beslut per år, för att sedan fortsätta minska.

Ringa stöldbrott är ett typiskt spaningsbrott, som i stor utsträckning påverkas av vilka åtgärder och resurser som avsätts, av exempelvis butiker, för att upptäcka denna typ av gärningar. Effekten blir att antalet lagföringsbeslut gällande ringa stöld kan variera kraftigt mellan olika perioder.

Strafföreläggande och böter genom dom är de vanligaste påföljderna.

Stöld och snatteri bland unga

I Skolundersökningen om brott uppger knappt 37 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i årskurs nio att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. De flesta elever som uppger att de begått någon form av stöld har gjort det 1–2 gånger. Det är enbart en marginell skillnad i hur stor andel ungdomar som uppger att de begått stölder 3–5 gånger jämfört med den grupp som uppger att de gjort det minst 6 gånger. Här är det viktigt att komma ihåg att detta mått på stöld inkluderar många olika former av stöld, från snatteri till stöld av till exempel en bil.

Den vanligaste typen av stöld bland tjejer är stöld från hemmet, medan det bland killar är vanligare att man uppger att man snattat något från en affär. Ungefär var femte tjej uppger att hon stulit något från hemmet vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, medan ungefär var femte kille uppger att han snattat något i en affär åtminstone en gång under perioden. Den näst vanligaste typen av stöld bland både tjejer och killar är stöld från skolan.

När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 2,9 procent av killarna och 1,8 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 45 400 fickstölder polisanmäldes (2017)
  • 45 600 butiksstölder polisanmäldes (2017)
  • 10 400 lagföringsbeslut för ringa stöld, med andra ord snatteri (2017)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 46 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2016)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2019-03-25