Stöld och snatteri

Under 2021 anmäldes omkring 388 200 stöld- och tillgreppsbrott, varav 43 000 var butiksstölder. I den Nationella trygghets­undersökningen uppger 1,4 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2021.

Andel som utsatts för fickstöld

Självrapportad utsatthet för fickstöld 2016–2021¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

¹.) Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat från och med 2016.

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 1,4 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för fickstöld under 2021, vilket skulle motsvara cirka 119 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det innebär en minskning sedan 2020, då andelen var 1,7 procent. Utvecklingen över tid visar på en nedåtgående trend under hela mätperioden, som har varit särskilt påtaglig de senaste två mätningarna.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för fickstöld 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat från och med 2016.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 1,7 procent att de utsattes för fickstöld under 2021, vilket i princip är på samma nivå som 2020, då motsvarande andel var 1,8 procent. Sett till utvecklingen över tid syns en nedåtgående trend under hela perioden.

Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 1,2 procent att de utsattes för fickstöld 2021, vilket innebär en mindre andel än 2020, då den låg på 1,6 procent. Även bland kvinnor har en minskning skett över hela mätperioden.

Resultaten visar således att det är en större andel män än kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2021. Vidare är utvecklingen likartad för kvinnor och män, med en nedåtgående trend sedan den första mätpunkten. Dock är minskningen större bland kvinnor.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för fickstöld 2021. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Utsatthet för fickstöld är vanligast i de två yngsta åldersgrupperna (16–19 och 20–24 år), där 2,8 procent uppger att de utsattes under 2021. Sedan är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta gruppen (75–84 år) är andelen som minst med 0,6 procent utsatta. Mönstret är likartat det som har framgått tidigare år.

Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i den näst yngsta åldersgruppen 20–24 år, där 3,5 procent uppger att de utsattes 2021. Sedan är andelen i princip mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta gruppen (75–84 år) är andelen utsatta 0,6 procent.

Bland kvinnor är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,4 procent uppger att de utsattes 2021, och minst andel återfinns i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), med 0,6 procent utsatta.

Mönstret ser således ganska likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngre åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldre.

Svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda och utrikesfödda personer uppger i större utsträckning att de utsattes för fickstöld under 2021 (2,1 respektive 2,0 %) än personer med minst en svenskfödd förälder (1,2 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (2,0 %) än personer med som högst gymnasial (1,5 %) och eftergymnasial utbildning (1,1 %).

Ensamstående personer, med eller utan barn, utsattes i större utsträckning (2,5 respektive 2,0 %) än sammanboende, med eller utan barn (1,1 respektive 0,9 %).

Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,8 respektive 1,1 %).

Slutligen visar resultaten att en större andel uppger att de utsatts för fickstöld bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (2,1 %), än bland boende i större städer/kommuner nära större stad (1,1 %) och boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (1,0 %).

Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor. En skillnad är att det bland män är en större andel utsatta bland svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, medan det bland kvinnor är störst andel utsatta bland utrikesfödda.

Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller fickstöld. Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2021 uppger majoriteten (79,6 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 17,9 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,5 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2021 utsattes 78,4 procent en (1) gång. Det var 18,7 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger, medan 2,9 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2021 utsattes 81,1 procent en (1) gång. Vidare var det 16,9 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 1,9 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att det 2021 är något vanligare bland utsatta män att upprepade gånger ha utsatts för fickstöld än bland utsatta kvinnor.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder. Källa: Anmälda brott

Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa var de antalsmässigt största brottstyperna 2021 stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld (som tillsammans utgjorde 33 procent).

Under 2021 minskade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 33 297 brott (−8 %) jämfört med 2020, till 388 198 brott. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de brottstyper inom kategorin som minskade mest var cykelstöld, som minskade med 12 233 (−16 %) och inbrottsstöld i industri, verkstad, byggplats, lager, garage, hamnområde, kontor med mera, som minskade med 3 737 brott (−20 %).

De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt jämfört med 2012, med undantag för en mindre uppgång 2014. År 2021 anmäldes 27 procent färre brott än 2012.

Pandemins inverkan

Brå har sedan i april 2020 utfört analyser av månadsstatistiken över anmälda brott. Analyserna visar på minskningar inom kategorien stöldbrott under hela pandemiperioden. De starkaste minskningarna finns i den stora underkategorin övrig stöld, som bland annat omfattar stöld i hotell, kafé, restaurang, biograf, teater, nöjes-, samlings- och ungdomslokal med mera, fickstölder och stöld från butik. Bedömningen är att minskningarna för framför allt dessa brottstyper är konsekvenser av pandemin. Utvecklingen är dock inte entydig för samtliga brott inom kategorin. Minskningarna i dessa brottstyper mattades av något efter det att vissa restriktioner togs bort tillfälligt i oktober 2021.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Butiksstölder och fickstölder

Under 2021 anmäldes 42 900 stölder från butik, vilket är en ökning med knappt en procent sedan 2020, och en minskning med 29 procent jämfört med för tio år sedan (2012). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2021 anmäldes 16 900 fickstölder, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med året innan. Antalet anmälda fickstölder minskade kraftigt i samband med inledningen av pandemin, och har sedan dess fortsatt att minska. Följderna av pandemin med ett begränsat resande är troligtvis det som ligger bakom dessa minskningar.

Antalet anmälda fickstölder ökade 2012–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2012–2021 som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 68 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades¹ 426 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 12 900 brott (−3 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 28 procent (120 000 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten, medan merparten (72 % eller 307 000 brott) direktavskrevs.

Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott minskade, med 1 procentenhet vardera. Av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten var det 3 procent (13 400 brott) som förundersöknings­begränsades, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. De flesta (11 500 brott) av stöld- och tillgreppsbrotten förundersöknings­begränsades efter att en utredning inletts.

De personuppklarade stöld- och tillgrepps­brotten uppgick till 24 800 brott. Det var en minskning med 225 brott (−1 %) jämfört med 2019.

Personuppklaringsprocenten², andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgreppsbrott, uppgick till 6 procent 2020, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2019. Jämfört med 2011 minskade personuppklarings­procenten för stöld- och tillgreppsbrott med 2 procentenheter.

Lagföringsprocenten², som visar andelen personuppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 23 procent, en oförändrad andel jämfört med 2019. Jämfört med 2014 ökade lagföringsprocenten med 1 procentenhet.

Vid 12 procent (52 600 brott) av de handlagda stöld- och tillgreppsbrotten 2020 fanns det minst en person registrerad som skäligen misstänkt för brottet, vilket innebar en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Andelen personuppklarade stöld- och tillgreppsbrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 47 procent, vilket innebar en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2019.

Antalet handlagda stöld- och tillgreppsbrott har minskat under flera år, vilket beror på att inflödet anmälda brott har minskat. I de månadsvisa uppföljningarna av anmälda brott har dock en avvikande stor minskning under pandemimånaderna noterats, vilket kan påverka antalet brott som handläggs. Det är främst den stora underkategorin ”övrig stöld”, som har minskat jämfört med 2019, för vilken även de handlagda brotten har minskat. De brottstyper inom kategorin som har minskat mest antalsmässigt, både vad gäller anmälda och handlagda brott, är fickstöld samt stöld i stöld i hotell, restaurang, teater och andra nöjes och samlingslokaler. Dessa minskningar kan troligtvis förklaras av minskad rörlighet och social aktivitet till följd av pandemin samt att internationella stöldligor haft svårare att ta sig in och ut ur landet.

Misstänkta för butiksstöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor. Källa: Misstänkta personer

År 2021 var det 30 935 personer som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 10 procent jämfört med året innan. Antalet kvinnor som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott minskade med 7 procent och för misstänkta män var nedgången 11 procent.

Även för de två brottstyperna inbrottsstöld i bostad respektive rån minskade antalet misstänkta personer jämfört med 2020 (-22 % respektive -15 %). Uppdelat på kön avsåg minskningen för inbrottsstöld från bostad både antalet misstänkta kvinnor (-26 %) och misstänkta män (-21 %).

Detta var också fallet för rån inklusive grovt rån där antalet misstänkta kvinnor minskade med 8 procent och antalet misstänkta män med 15 procent. Majoriteteten av de misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2021 var män (71 %).

Antalet misstänkta per 100 000 invånare för stöld- och tillgreppsbrott uppgick 2021 till 361 personer, vilket var en minskning med 10 procent jämfört med 2020 och en minskning med 35 procent vid jämförelse med 2012. Motsvarande nedgång för den senaste tioårsperioden kan ses för både misstänkta kvinnor och misstänkta män (−27 % respektive −38 %).

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri), stöld eller grov stöld som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda för ringa stöld – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med med ringa stöld (snatteri) som huvudbrott, samtliga och efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

Stöld bland unga – utsatthet

Självrapporterad utsatthet för olika former av stölder bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på kön och typ av stöld. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

I Skolundersökningen om brott 2021 uppger 24 procent av eleverna att de blivit utsatta för någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. Det rör sig om 26 procent av killarna och 21 procent av tjejerna. Andelen som utsatts för någon form av stöld har också minskat över tid, både jämfört med föregående år och första mätningen. För killar har det minskar från 29 procent 2019 och för tjejer har det minskat från 25 procent.

Stöld av cykel

Andelen killar som uppger att de fått sin cykel stulen har minskar något sedan 2019 (från 17 till 14 procent 2021. Detsamma gäller bland tjejer (från 14 till 11 procent). Majoriteten av dem som uppger att de blivit utsatta uppger att det hänt endast en gång under de senaste tolv månaderna, medan en mindre andel uppger att det skett vid minst två tillfällen.

Stöld av plånbok

Totalt uppger 2,2 procent av killarna respektive 2,0 procent av tjejerna att de blivit bestulna på sin plånbok under de senaste tolv månaderna. Bland killar har andelen utsatta varierat under mätperioden (mellan 2,2 och 3,2 procent). Bland tjejer har andelen minskat från 3,1 procent 2015 till 2,0 procent 2021. Majoriteten av dem som blivit utsatta uppger att det skett en gång.

Stöld av mobiltelefon

Bland killar uppger 3,8 procent 2021 att de blivit bestulna på sin mobiltelefon (under de senaste tolv månaderna), och motsvarande andel bland tjejer är 3,4 procent. Andelen utsatta bland killar låg runt 5 procent 2015–2019, och har därefter minskat något. Andelen utsatta bland tjejer låg runt 5 procent 2015 och 2017, och har därefter minskat. Majoriteten uppger att de utsatts vid ett enda tillfälle.

Stöld av annan värdefull sak

Det är viktigt att ha i åtanke att vad eleverna anser vara en värdefull sak helt definieras av dem själva. Det kan i praktiken alltså handla om allt från dyra kläder till föremål med främst affektionsvärde. Att bli bestulen på någon annan värdefull sak än de objekt som nämnts ovan är 2021 något vanligare bland killar än bland tjejer (15 procent respektive
11 procent). Andelen utsatta bland killar har varierat under mätperioden mellan 14 och 16 procent. Även andelen utsatta bland tjejer har varierat, mellan 10 och 12 procent under perioden. Även här är det, i likhet med övriga typer av stölder, vanligast att man blivit bestulen vid ett tillfälle under de senaste tolv månaderna.

Stöld bland unga – delaktighet

Självrapporterad delaktighet i stöldbrott (inklusive häleri och bedrägeri) bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått stöldbrott under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Totalt uppger 40 procent av eleverna 2021 att de begått någon form av stöld, 38 procent bland killar och 40 procent bland tjejer. Sedan 2015 har andelen killar som uppgett delaktighet i stöldbrott varierat, utan någon tydlig trend (38–42 procent), medan andelen tjejer har ökat något över tid (från 37 procent 2015 till 40 procent 2021.

Den vanligaste formen av stöld bland killar är stöld från skolan (18 procent), följt av stöld i affär (17 procent) och stöld från hemmet (14 procent). Vanligast bland tjejer är stöld från hemmet (23 procent), följt av stöld i affär (18 procent) och stöld från skolan (16 procent). I enkäten framgår inte vad eleverna stulit.

En mindre andel elever uppger att de har begått grövre stöld: 3,8 procent bland killar och 1,3 procent bland tjejer. Detta innefattar stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil samt stöld ur bil. Mellan 2015 och 2019 ökade andelen killar som begått grövre stöld (från 2,9 till 4,2 procent) för att sedan minska något 2021 (3,8 procent). Tjejer som begått grövre stöld låg på ungefär samma nivå 2015 och 2017 (1,8 respektive 1,9 procent) och har därefter minskat till 1,3 procent 2021.

De tjejer och killar som uppger att de begått något stöldbrott har vanligen gjort det 1–2 gånger (se bilaga 3, tabell 3). När det gäller snatteri från en affär är det dock en större andel bland både tjejer och killar som uppger att de gjort detta 6 gånger eller fler, jämfört med gruppen som gjort det 3–5 gånger. Detsamma gäller de killar som uppger att de stulit en cykel samt de killar som köpt eller sålt något de visste var stulet. Detsamma gäller även för de killar och tjejer som uppger att de stulit något ”annat”, det vill säga något som inte specificerats i enkäten.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper