Stöld och snatteri

Under 2019 anmäldes omkring 436 000 stöld- och tillgreppsbrott, varav 43 400 var butiksstölder. I den Nationella trygghets­undersökningen uppger 2,8 procent att de blev utsatta för fickstöld under 2018.

Andel som utsatts för fickstöld

Självrapportad utsatthet för fickstöld 2016–2018¹. Andel (%) utsatta av samtliga och av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU.

1.) Frågan om fickstöld tillkom i och med NTU:s metodbyte 2017 och därför finns enbart resultat från och med 2016.

I Nationella trygghetsundersökningen uppger 2,9 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för fickstöld under 2018, vilket skulle motsvara cirka 223 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2017 då andelen var 2,9 procent. Sedan den första mätningen (gällande utsatthet 2016) tyder utvecklingen på en svag minskning.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,7 procent att de utsattes för fickstöld under 2018, vilket i princip är på samma nivå som 2017 då andelen var 2,8 procent. Sett från den första mätningen (gällande utsatthet 2016) finns en antydan till en minskning.

Sett till kvinnor i befolkningen (16–84 år) uppger 2,9 procent att de utsattes för fickstöld 2018, vilket är en något mindre andel än 2017 då andelen var 3,1 procent. Det är även en minskning jämfört med 2016.

Resultaten visar således att det är en något större andel kvinnor än män som utsattes för fickstöld 2018, men att skillnaderna är små. Vidare ser utvecklingen likartad ut för kvinnor och män, med en svag minskning sedan den första mätpunkten.

Utsatthet för fickstöld är vanligast i åldersgruppen (16–19 år), där 5,9 procent uppger att de utsattes under 2018. Sedan är andelen i stort sett mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den näst äldsta gruppen (65–74 år) är andelen som minst med 1,4 procent utsatta. Mönstret liknar det som framgick för 2016 och 2017, men då var det vanligast att utsättas i åldersgruppen 20–24 år.

Bland män är andelen utsatta för fickstöld störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 5,5 procent uppger att de utsattes 2018. Sedan är andelen utsatta mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, bortsett från att män i åldersgruppen 25–34 år är mer utsatta än män i åldersgruppen 20–24 år. Minst är andelen i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) där 1,1 procent av männen utsattes.

Även bland kvinnor är andelen utsatta störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 6,3 procent uppger att de utsattes 2018. Det är minst vanligt bland de äldre åldersgrupperna att utsättas, och i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år) är andelen som minst (1,2 %).

Mönstret ser således relativt likartat ut bland män och kvinnor, med störst andel utsatta bland de yngsta åldersgrupperna och minst andel utsatta bland de äldsta. Dock syns en skillnad vad gäller den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år) där det är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män att utsättas.

Under 2018 utsattes svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda i större utsträckning för fickstöld (4,7 %) än utrikesfödda (3,4 %) och svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (2,5 %).

Personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes i större utsträckning (3,4 %) än personer med som högst gymnasial och eftergymnasial utbildning (2,6 respektive 2,7 %).

Ensamstående personer med och utan barn utsattes i större utsträckning (4,4 respektive 3,7 %) än sammanboende med och utan barn (2,2 respektive 2,1 %).

Det var även vanligare med utsatthet för fickstöld bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (3,5 respektive 2,1 %).

Slutligen var det en större andel som utsattes bland boende i storstadsregioner (4,0 %) än bland boende i andra större städer respektive i mindre städer eller på landsbygden (2,2 respektive 1,8 %).

Mönstret för hur utsatthet för fickstöld fördelar sig i olika grupper ser relativt likartat ut vid en särredovisning för män respektive kvinnor.

Resultaten visar att upprepad utsatthet är förhållandevis ovanligt när det gäller fickstöld. Av de personer som uppger att de utsattes för fickstöld under 2018 uppger majoriteten (82,2 %) att de utsattes en (1) gång. Det var 15,4 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 2,4 procent av de utsatta uppger att det handlade om fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) utsattes 2,3 procent för en (1) händelse 2018 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för fickstöld 2018 utsattes 78,3 procent en (1) gång. Det var 18,9 procent av de utsatta männen som utsattes två till tre gånger medan 2,8 procent av de utsatta männen utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,1 procent av männen för en (1) händelse 2018 och 0,5 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för fickstöld 2018 utsattes 85,4 procent en (1) gång. Vidare var det 12,5 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger medan 2,1 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) utsattes 2,5 procent av kvinnorna för en (1) händelse 2018, medan 0,4 procent utsattes två till tre gånger och 0,1 procent av kvinnorna i befolkningen utsattes för fickstöld fyra gånger eller fler.

Resultatet visar således att en större andel av de män som har utsatts för fickstöld har utsatts upprepade gånger jämfört med de kvinnor som utsatts.

Anmälda stölder

Anmälda brott av stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstölder 2010–2019. Källa: Anmälda brott

Med stöld- och tillgreppsbrott avses brott som regleras i 8 kap. brottsbalken. Av dessa brott var de antalsmässigt största brottstyperna 2018 stöld ur och från motordrivet fordon samt cykelstöld, som tillsammans utgjorde 25 procent av de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten.

Under 2019 minskade de anmälda stöld- och tillgreppsbrotten med 9 080 brott (−2 %) jämfört med 2018, till 436 000 brott. I stort sett alla typer av anmälda stöldbrott minskade, men de två brottstyper inom kategorin som minskade mest var fickstöld, som minskade med 2 930 brott (−8 %), och inbrottsstöld i bostad, fritidshus med mera, som minskade med 2 360 brott (−6 %).

De anmälda stöldbrotten har minskat kontinuerligt sedan 2010, med undantag för mindre uppgångar 2011 och 2014. År 2019 anmäldes 17 procent färre brott än 2010.

Butiksstölder och fickstölder

Under 2019 anmäldes 43 400 stölder från butik, vilket är en ökning med 3 procent sedan 2018, men en minskning med 32 procent jämfört med för tio år sedan (2010). Utvecklingen har under den senaste tioårsperioden varit tydligt minskande med undantag för uppgångar enstaka år. Antalet anmälda butiksstölder påverkas i hög grad av butikernas kontrollåtgärder och interna riktlinjer för att polisanmäla butiksstölder. 

Under 2019 anmäldes 35 000 fickstölder, vilket är en minskning med 8 procent jämfört med året innan. Antalet anmälda fickstölder ökade 2011–2013, för att sedan minska. Sett till tioårsperioden 2010–2019 som helhet har antalet anmälda fickstölder minskat med 13 procent.

Uppklarade stölder

Personuppklaringsprocenten² för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl. samt fickstöld, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 439 000 stöld- och tillgreppsbrott, vilket var en minskning med 3 % jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 27 procent av de handlagda stöld- och tillgrepps­brotten, medan merparten (73 %) direkt­avskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda brott och andelen direktavskrivna brott ökade, med 2 procent­enheter vardera.

Av de handlagda stöld- och tillgrepps­brotten var det 3 procent som förundersöknings­begränsades, vilket är en oförändrad andels­nivå jämfört med 2018. De flesta av stöld- och tillgrepps­brotten förundersöknings­begränsades efter att en utredning inletts.

De person­uppklarade stöld- och tillgrepps­brotten uppgick till 25 100 brott. Det var en minskning med 7 % jämfört med 2018.
Personuppklarings­procenten², andelen person­uppklarade brott av samtliga handlagda stöld- och tillgrepps­brott, uppgick till 6 procent 2019, vilket var en oförändrad andel jämfört med 2018. Jämfört med 2010 minskade personuppklarings­procenten för stöld- och tillgrepps­brott med 3 procent­enheter.

Lagföringsprocenten², som visar andelen person­uppklarade brott av de utredda brotten, uppgick till 23 procent, en oförändrad andel jämfört med 2018. Jämfört med 2014 ökade lagförings­procenten med 1 procent­enhet.

Misstänkta för butiksstöld

Antal personer misstänkta för stöld och snatteri i butik, varuhus o.dyl., varav män och kvinnor, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

Det var 32 900 personer som misstänktes för stöld- och tillgreppsbrott 2019, vilket var en minskning med 4 procent jämfört med 2018. En brottstyp där antalet misstänkta minskade var inbrottsstöld från bostad (−1 %). En brottstyp där antalet
misstänkta ökade 2019 var rån (+2 %).

Antalet kvinnor som misstänkts för stöld- och tillgreppsbrott hade ökat med 2 procent jämfört med 2018, medan antalet misstänkta män minskat med 6 procent. Majoriteteten av de misstänkta för stöld- och tillgreppsbrott 2019 var män (73 %).

Det var 18 800 personer som misstänktes för butiksstöld 2019, en minskning med 8 % jämfört med 2018. Antalet kvinnor som misstänkts för butiksstöld har minskat med 3 % under samma period, medan antalet män som misstänkts för butiksstöld har minskat med 11 %.

När det gäller könsfördelningen var andelen misstänkta kvinnor större vid butiksstöld (35 %) än vid övriga brottstyper inom kategorin stöld- och tillgreppsbrott.

Lagförda för stöld

Antal lagföringsbeslut³ med med stöld (inkl. grov) eller ringa stöld (snatteri) som huvudbrott 2009–2018. Källa: Personer lagförda för brott

Eftersom butiksstöld inte är någon specifik juridisk kategori går det inte att utläsa hur många som lagförts för just butiksstöld.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika typer av tillgreppsbrott. År 2018 fattades 6 230 lagföringsbeslut för stöld, vilket jämfört med 2017 innebar en minskning med 115 beslut, eller 2 procent. Lagföringsbeslut med huvudbrottet ringa stöld minskade med 892 beslut, eller 9 procent, medan besluten med grov stöld som huvudbrott minskade med 55 beslut, eller 6 procent. Minskningarna gällde för beslut mot både kvinnor och män. 

Sedan 2009 har lagföringsbedluten för stöld minskat med 1 970 beslut, eller 24 procent. Ringa stöld minskade med 8 470 beslut, eller 47 procent, och grov stöld med 179 beslut, eller 17 procent, jämfört med 2009.

Strafföreläggande och böter genom dom är de vanligaste påföljderna.

Stöld och snatteri bland unga

I Skolundersökningen om brott uppger knappt 37 procent av tjejerna och 38 procent av killarna i årskurs nio att de begått någon form av stöld under de senaste tolv månaderna. De flesta elever som uppger att de begått någon form av stöld har gjort det 1–2 gånger. Det är enbart en marginell skillnad i hur stor andel ungdomar som uppger att de begått stölder 3–5 gånger jämfört med den grupp som uppger att de gjort det minst 6 gånger. Här är det viktigt att komma ihåg att detta mått på stöld inkluderar många olika former av stöld, från snatteri till stöld av till exempel en bil.

Den vanligaste typen av stöld bland tjejer är stöld från hemmet, medan det bland killar är vanligare att man uppger att man snattat något från en affär. Ungefär var femte tjej uppger att hon stulit något från hemmet vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, medan ungefär var femte kille uppger att han snattat något i en affär åtminstone en gång under perioden. Den näst vanligaste typen av stöld bland både tjejer och killar är stöld från skolan.

När det gäller de grövsta formerna av stöld (stöld av moped eller motorcykel, stöld av bil eller stöld ur en bil), uppger 2,9 procent av killarna och 1,8 procent av tjejerna att de stulit något av detta vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Just stöld av motorfordon anses i forskningen vara en av de brottstyper som tydligast indikerar en lång eller intensiv brottskarriär (Se Brå-rapport 2011:11).

Fakta

  • 43 400 butiksstölder polisanmäldes (2019)
  • 35 000 fickstölder polisanmäldes (2019)
  • 9 500 lagföringsbeslut för ringa stöld, med andra ord snatteri (2018)
  • 1 000 kronor — gränsen mellan snatteri och stöld
  • 40 procent = personuppklaringsprocenten för butiksstöld (2019)
  • 1 procent = personuppklaringsprocenten för fickstöld (2019)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.
  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2020-05-19

Statistik om brottstyper