Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2017 anmäldes 8 650 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,3 procent blivit utsatta för personrån under 2017.

Andel som utsatts för personrån

Andelen utsatta personer i befolkningen (16–84 år) för personrån, år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

  Utsatthet för personrån

Enligt svaren i reguljära Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,3 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2017, vilket motsvarar cirka 102 000 personer (skattat antal). Det är en något större andel än 2016, då andelen var 1,1 procent. Sett till utvecklingen över tid låg andelen utsatta för personrån på en relativt stabil nivå till och med 2015, men 2016 noterades en ökning och andelen låg 2017 kvar på den högre nivån.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 1,9 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2017. Det är en liten ökning från 2016, då andelen var 1,7 procent. Andelen låg tidigare relativt stabilt men från och med 2014 har andelen ökat årligen.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,8 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2017, vilket är en något högre nivå än 2016 då andelen var 0,6 procent. Även bland kvinnor har andelen ökat under de senaste åren, efter att tidigare ha legat på en relativt stabil nivå.

Resultaten visar således att det i likhet med tidigare år var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån under 2017. Utvecklingen ser dock likartad ut bland män och kvinnor, med en ökad andel utsatta under de senaste åren, efter att den tidigare legat på relativt stabila nivåer.

  Utsatthet för personrån i olika åldersgrupper

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,1 procent uppger att de utsattes under 2017. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var det 0,4 procent som utsattes. Det är i stort sett samma åldersfördelning som 2016, bortsett från att det då var i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år) som utsattheten var störst. Generellt sett utsattes personer i åldrarna 16–44 år i större utsträckning än personer i åldrarna 45– 84 år.

Även bland män är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2017 störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 3,7 procent utsattes. Andelen minskar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,5 procent av männen som uppger att de utsattes (se figur 3.15).

När resultatet för kvinnor studeras separat framgår det att det är små skillnader mellan åldersgrupperna upp till 64 år (0,8–1,0 %). Störst är andelen bland kvinnor i åldern 45–54 år där 1,0 procent utsattes. I de äldre åldersgrupperna är andelen mindre, och minst är den i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Mönstret vad gäller utsatthet för personrån i olika åldersgrupper skiljer sig således mellan män och kvinnor. Bland män är det vanligast att utsättas i den yngsta åldersgruppen, och sedan blir det mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor är utsattheten i stället i stort sett på samma nivå för alla åldersgrupper upp till 64 år.

  Utsatthet för personrån i olika åldersgrupper

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,1 procent uppger att de utsattes under 2017. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var det 0,4 procent som utsattes. Det är i stort sett samma åldersfördelning som 2016, bortsett från att det då var i den näst yngsta åldersgruppen (20–24 år) som utsattheten var störst. Generellt sett utsattes personer i åldrarna 16–44 år i större utsträckning än personer i åldrarna 45– 84 år.

Även bland män är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2017 störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 3,7 procent utsattes. Andelen minskar sedan ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,5 procent av männen som uppger att de utsattes.

När resultatet för kvinnor studeras separat framgår det att det är små skillnader mellan åldersgrupperna upp till 64 år (0,8–1,0 %). Störst är andelen bland kvinnor i åldern 45–54 år där 1,0 procent utsattes. I de äldre åldersgrupperna är andelen mindre, och minst är den i den äldsta åldersgruppen (75–84 år), där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Mönstret vad gäller utsatthet för personrån i olika åldersgrupper skiljer sig således mellan män och kvinnor. Bland män är det vanligast att utsättas i den yngsta åldersgruppen, och sedan blir det mindre vanligt ju äldre åldersgrupp som studeras. Bland kvinnor är utsattheten i stället i stort sett på samma nivå för alla åldersgrupper upp till 64 år.

Könsfördelning

Andel (%) utsatta för personrån av männen respektive kvinnorna i befolkningen (16–84 år), år 2006–2017¹. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Ålder

Utsatta för personrån 2017. Andel för respektive kön och åldersgrupp. Källa: NTU

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån 2008–2017. Källa: Anmälda brott

  Anmälda rån

Antalet anmälda rån 2017 var 87 fler än året innan. Totalt anmäldes 8 650 rån, vilket motsvarade en ökning med 1 procent sedan 2016. Även antalet rån mot privatpersoner (personrån), som är den vanligaste typen av rån, ökade med 255 anmälda brott (+4 %) till 6 200 anmälda brott jämfört med 2016. Från 2008 ökade antalet anmälda personrån fram till 2011 för att sedan minska de två följande åren, och därefter har nivån varit oförändrad.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån med 724 anmälda brott, vilket är en minskning med 103 brott sedan 2016. Under 2017 anmäldes 11 bankrån, vilket är 2 brott (−15 %) färre jämfört med 2016. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp som minskat i antal under den senaste tioårsperioden. Även antalet anmälda rån mot värdetransporter, som under 2017 minskade från 10 anmälda brott till 4 brott, har visat relativt stora svängningar under 00- och 10-talet. Taxirånen minskade med 27 procent under året, till 22 anmälda brott. 

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2007–2016. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2016 handlades¹ 8 380 rån, vilket är samma nivå (+8 brott) jämfört med 2015. En utredning bedrevs för 81 procent (6 800 brott) av de handlagda brotten, medan 19 procent (1 580 brott) direktavskrevs. Fördelningen mellan utredda och direktavskrivna brott var densamma jämfört med 2015.

Det var 14 brott gällande rån (mindre än 0,5 %) som förundersökningsbegränsades, samtliga efter att utredning inletts. Nivån är densamma som 2015.

Antalet brott som personuppklarades 2016 uppgick till 908 brott. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² som uppgår till 13 procent. Jämfört med 2015 är lagföringsprocenten oförändrad, men jämfört med 2014 har den minskat med 1 procentenhet.

Personuppklaringsprocenten, som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån², uppgick till 11 procent 2016, vilket är samma nivå som 2015. Jämfört med nivån 2007 har personuppklaringsprocenten för rån minskat med 3 procentenheter. Om jämförelsen görs enligt den tidigare definitionen för personuppklaringsprocenten uppgår minskningen dock till 4 procentenheter, vilket är en mer korrekt jämförelse.

För 24 procent (1 980) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är samma nivå som 2015. Andelen personuppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 46 procent, vilket är 1 procentenhet lägre än 2015.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2008–2017. Källa: Misstänkta personer

År 2017 misstänktes 29 personer per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån, vilket är en minskning med 2 personer eller 6 procent sedan året dessförinnan. Sedan 2008 har det skett en minskning med 15 procent. Minskningen sedan 2008 kan ses för framförallt män. Antalet kvinnor som misstänkts för den här brottstypen är så pass få och varierande att det är svårt att utskilja en tydlig trend (4 kvinnor per 100 000 invånare 2017).

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån (inkl. grovt) som huvudbrott, år 2008 – 2017. Källa: Personer lagförda för brott

  Lagförda för rån

År 2017 fattades 596 lagföringsbeslut³ gällande rån (inklusive grovt rån), vilket var en minskning med 140 beslut, eller 19 procent, jämfört med 2016. Jämfört med 2008 hade dessa lagföringsbeslut minskat med 289 beslut eller 33 procent. Antalet lagföringsbeslut gällande rån har haft en nedåtgående trend sedan 2009.

Om ett rån rubriceras som grovt döms nästan alltid gärningspersonerna till fängelse, unga döms till sluten ungdomsvård.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Fakta

  • 8 650 rån polisanmäldes (2017)
  • 11 bankrån anmäldes (2017)
  • 72 procent av alla anmälda rån är personrån (2017)
  • 11 procent av rånen personuppklarades (2016)
  • 10 procent av de intagna på fängelserna är dömda för rån eller grovt rån (2015)
  • Mindre än en procent av alla anmälda rån avser bank eller värdetransport (2016)

Sidan senast uppdaterad: 2019-03-22