Rån

Under 2021 anmäldes 7 300 rån, en minskning med 17 procent jämfört med året innan. De flesta anmälningar gäller rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,2 procent blivit utsatta för personrån under 2021.

Andel som utsatts för personrån

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,2 procent av befolkningen (16–84 år) som att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2021, vilket skulle motsvara cirka 100 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är i princip på samma nivå som 2020, då andelen var 1,3 procent. Andelen var fram till 2015 relativt oförändrad, men därefter syns en svagt uppåtgående trend fram till och med 2019, följt av en liten minskning året därpå.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2021¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 1,9 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2021. Det är en liten minskning från 2020, då andelen var 2,1 procent. Andelen var relativt oförändrad i början av mätperioden, men ökade årligen under perioden 2014–2019, följt av en liten minskning de senaste två åren.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,6 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2021, vilket är ungefär på samma nivå som 2020 (0,5 %). Sett till utvecklingen över tid sedan 2006 har andelen varit relativt oförändrad, bortsett från perioden 2017–2019, då andelen låg på en något högre nivå.

Resultaten visar således att det under 2021, i likhet med tidigare år, var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån. Skillnaden har blivit större över tid eftersom ökningen av andelen utsatta är betydligt större bland män än bland kvinnor.

Ålder

Självrapporterad utsatthet för personrån 2021. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 2,5 procent uppger att de utsattes under 2021. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) var andelen 0,3 procent.

Även när utsattheten bland män studeras separat är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2021 störst i den yngsta åldersgruppen (16–19 år) där 4,5 procent utsattes. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,3 procent av männen som uppger att de utsattes.

Bland kvinnor är andelen störst i åldersgrupperna 16–19 år och 35–44 år där 0,9 procent i respektive grupp uppger att de utsattes. Minst är den i åldersgrupperna 20–24 år och 75–84 år, där 0,3 procent av kvinnorna utsattes.

Sammantaget finns det bland män ett tydligt mönster där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, medan det inte finns något särskilt tydligt mönster bland kvinnor.

Resultaten för 2021 visar att det är relativt små skillnader i utsatthet för personrån mellan svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda (1,4 %), utrikesfödda personer (1,3 %), och svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (1,2 %).

Den andel som uppger att de utsatts är mindre ju högre utbildningsnivån är. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes 1,7 procent och bland personer med som högst gymnasial utbildning utsattes 1,3 procent, medan det var 0,8 procent som utsattes bland personer med eftergymnasial utbildning.

Utsatthet för personrån var också vanligare bland ensamstående, med eller utan barn (2,0 respektive 1,7 %), än bland sammanboende, med eller utan barn (0,9 i respektive grupp %).

Andelen var större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,5 respektive 1,0 %).

Den andel som uppger att de utsatts ökar med boendeortens storlek och är alltså minst bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (0,7 %), följt av boende i större städer/kommuner nära större stad (1,2 %), och störst bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (1,6 %).

När utsatthet för personrån särredovisas för män och kvinnor i olika grupper visar resultatet att fördelningen ofta följer samma mönster, däremot syns skillnader när svensk/utländsk bakgrund studeras. Bland män är svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda den mest utsatta gruppen (2,3 %), medan minst andel återfinns bland utrikesfödda (1,7 %). För kvinnor är nivån i stället högst bland utrikesfödda (1,0 %) och lägre bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (0,4 respektive 0,5 %).

Det är relativt ovanligt att utsättas för personrån upprepade gånger. Av de personer som uppger att de utsattes för personrån under 2021 utsattes 69,7 procent en (1) gång. Det var 23,6 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 6,6 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för personrån 2021 utsattes 68,9 procent en (1) gång. Det var 26,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 5,0 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för personrån 2021 utsattes 72,3 procent en (1) gång. Det var 16,1 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 11,6 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler.

Bland dem som utsatts för personrån under 2021 är det således något vanligare bland män än kvinnor att ha utsatts upprepade gånger. Dock är det en större andel kvinnor än män som utsatts fyra gånger eller fler.

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån. Källa: Anmälda brott

Under 2021 anmäldes 7 301 rån, vilket var en minskning med 1 511 brott (−17 %) jämfört med 2020. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner) minskade med 1 139 brott (−15 %), till 6 230 anmälda brott.

Av dessa gällde 5 684 personrån exklusive mot äldre/funktionshindrade, som minskade med 1 217 anmälda brott (−18 %). En majoritet (71 %), 4 061 brott, av dessa var riktade mot vuxna, och minskade med 14 procent jämfört med 2020. Medan 1 623 anmälda brott, eller 29 procent, var riktade mot barn (under 18 år), och minskade med 26 procent jämfört med året innan. Av de anmälda personrånen begicks 609 brott (11 %) med skjutvapen, vilket var en minskning med 26 brott (−4 %) jämfört med året innan. Av de anmälda personrånen mot vuxna begicks 12 procent (503 brott) med skjutvapen, vilket var en ökning med 28 brott (+6 %).

Av de anmälda personrånen mot barn (under 18 år) begicks 7 procent (106 brott) med skjutvapen, vilket var en ökning med 2 brott (+2 %).

Jämfört med 2012 minskade de anmälda personrånen till 2013, för att sedan ligga på en relativt jämn nivå fram till 2016, för att därefter ökat något fram till 2020.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån, med 418 anmälda brott 2021, vilket var en minskning med 136 brott jämfört med 2020, och bankrån, med 4 anmälda brott 2021, vilket var en minskning med ett (1) brott jämfört med 2020. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårsperioden. Taxirånen minskade med 16 procent (−5 brott) till 26 anmälda brott.

Pandemins inverkan

Brå har sedan i april 2020 utfört analyser av månadsstatistiken över anmälda brott och där framgår att de anmälda personrånen minskat kontinuerligt under hela pandemiperioden. Det är möjligt att pandemin bidragit till minskningarna av antalet personrån under 2021, men då minskningarna fortsatt även efter avvecklingen av restriktioner under hösten är det svårt att dra några säkra slutsatser.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades¹ 8 990 rån, vilket var en ökning med 254 brott (+3 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 86 procent (7 700 brott) av de handlagda brotten, medan 14 procent (1 290 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott, och andelen direktavskrivna brott minskade, med 2 procentenheter vardera. Gällande rån förundersökningsbegränsades 18 brott (mindre än 0,5 %). Nivån var densamma som 2019.

Antalet brott som personuppklarades 2020 uppgick till 1 220 brott, vilket innebar en ökning med 155 brott (+15 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 14 procent 2020, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Även jämfört med nivån 2011 ökade personuppklaringsprocenten för rån med 1 procentenhet. De person­uppklarade brotten i relation till de utredda brotten ger en lagföringsprocent på 16 procent. Lagföringsprocenten² ökade med 1 procentenhet, både jämfört med 2019 och med 2014.

Vid 30 procent (2 700) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Andelen personuppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 45 procent, vilken är en oförändrad andelsnivå jämfört med 2019.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån. Källa: Misstänkta personer

År 2021 misstänktes 2 960 personer för rån. Det var en minskning med 15 procent jämfört med 2020, och minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (-8 %) och misstänkta män (-15 %).

I relation till befolkningsmängden misstänktes 35 personer per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån 2021, vilket var en minskning med 15 procent jämfört med 2020 och en minskning med 1 procent i jämförelse med 2012.

Antalet misstänkta män per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån minskade med 15 procent 2021 jämfört med 2020 och med 5 procent i jämförelse med 2012. Antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare minskade med 8 procent 2021 jämfört med året innan, men ökade med 46 procent i jämförelse med 2012.

Misstänkta för rån – könsfördelning

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt), varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån respektive grovt rån som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

År 2020 fattades 868 lagföringsbeslut³ gällande rån som huvudbrott, vilket var en ökning med 87 beslut, eller 11 procent, jämfört med 2019. Därtill fattades 43 lagföringsbeslut med grovt rån som huvudbrott, vilket var en minskning med 8 beslut (−16 %) jämfört med året innan. Minskningen för lagföringsbeslut med grovt rån som huvudbrott avsåg beslut mot män.

Jämfört med 2011 har antalet lagföringsbeslut för rån minskat med 45 beslut, eller 5 procent, och antalet beslut för grovt rån minskat med 20 beslut, eller 32 procent. Minskningen av rån utgjordes av beslut mot män medan besluten mot kvinnor var oförändrade. Det gällde även för grovt rån där beslut mot män minskade med 23 beslut, eller 37 procent, medan beslut mot kvinnor ökade med 3 beslut. Lagföringsbeslut mot kvinnor med huvudbrottet grovt rån har varierat mellan 0 och 3 beslut under den senaste tioårsperioden.

Lagförda för rån – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med rån som huvudbrott, samtliga samt fördelat efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

Rån bland unga

Självrapporterad utsatthet för rån bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.

Skolundersökningen om brott 2021 visar att totalt 3,1 procent av eleverna uppger att de utsatts för rån under 2021, men skillnaderna mellan killar och tjejer är stora. Andelen killar som uppger att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna är mer än tre gånger så stor (4,3 procent) som motsvarande andel av tjejerna (1,4 procent). Bland killar är andelen på ungefär samma nivå som 2019 (då var andelen 4,1 procent), efter att ha legat runt 3 procent 2015 och 2017. Bland tjejer har andelen utsatta däremot legat stabilt sedan 2015.

De flesta av de utsatta eleverna uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel killar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle. Antalet gånger bör dock tolkas med försiktighet, eftersom det är relativt få elever som uppger att de blivit utsatta för rån, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Det vanligaste är att händelsen skett på någon annan plats än de som finns specificerade i frågeformuläret (45 procent). Näst vanligast är i skolmiljö (20 procent av de utsatta), vilket är den högsta andelen under mätperioden, detta trots att mycket undervisning har skett digitalt eller på distans. Det är även relativt vanligt med utsatthet genom internet eller sociala medier (17 procent), vilket exempelvis kan innefatta händelser där sociala medier använts för att förmedla hotfulla krav på att den utsatta personen ska överlämna värdesaker vid ett annat tillfälle.

Det är vanligt att de som specificerat en annan plats vid utsatthet för rån uppger att händelsen skett utomhus, exempelvis ”i stan” eller ”på gatan”. Det är också ett flertal som angett en plats som ligger nära de redan specificerade platserna, exempelvis ”utanför skolan” eller ”på en skolgård” (det behöver alltså inte vara den utsattas skola)

Av de elever som utsatts för rån uppger ungefär var femte elev (21 procent) att den senaste händelsen blivit polisanmäld . Andelen elever som uppger att en polisanmälan gjorts har varierat över mätperioden, mellan 19 och 30 procent.

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad:

Statistik om brottstyper