Rån

Antalet anmälda rån har varierat något under de senaste åren. Under 2020 anmäldes 8 810 rån, varav de flesta var rån mot privatpersoner. Enligt Nationella trygghetsundersökningen har 1,3 procent blivit utsatta för personrån under 2020.

Andel som utsatts för personrån

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2020¹. Andel (%) utsatta av samtliga i befolkningen (16-84 år). Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) uppger 1,3 procent av befolkningen (16–84 år) att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2020, vilket skulle motsvara cirka 104 000 personer om det räknas om till antal utsatta personer i befolkningen. Det är en liten minskning sedan 2019, då den var 1,5 procent. Andelen var under hela mätperioden relativt oförändrad, men från och med 2015 syns en svagt uppåtgående trend fram till minskningen i den här senaste mätningen.

Könsfördelning

Självrapporterad utsatthet för personrån 2006–2020¹. Andel (%) utsatta av männen respektive kvinnorna i befolkningen. Källa: NTU

¹). Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade, eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod.

Bland män i befolkningen (16–84 år) uppger 2,1 procent att de utsattes för personrån eller försök till personrån under 2020. Det är en liten minskning från 2019, då andelen var 2,3 procent. Andelen var relativt oförändrad i början av mätperioden, men ökade årligen under perioden 2014–2019.

Bland kvinnor i befolkningen (16–84 år) är det 0,5 procent som uppger att de utsattes för personrån eller försök till personrån 2020, vilket innebär en liten minskning sedan 2019 (0,7 %). Sett till utvecklingen över tid har andelen varit relativt oförändrad, dock på en högre nivå under perioden 2016–2019.

Resultaten visar således att det under 2020, i likhet med tidigare år, var en större andel av männen än av kvinnorna som utsattes för personrån. Skillnaden har blivit större över tid eftersom ökningen av andelen utsatta män är betydligt större än bland kvinnor. 

Ålder

Självrapporterad utsatthet för personrån 2018. Andel (%) utsatta uppdelat på olika åldersgrupper. Källa: NTU

Utsatthet för personrån är vanligast i den yngsta åldersgruppen (16–19 år), där 3,0 procent uppger att de utsattes under 2020. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i de två äldsta åldersgrupperna (6574 och 75–84 år) var andelen 0,4 procent i respektive grupp (se tabell 3.14).

Även när utsattheten bland män studeras separat är andelen som uppger att de utsattes för personrån under 2020 störst i den yngsta åldersgruppen (1619 år) där 5,8 procent utsattes. Andelen är sedan mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, och i den äldsta åldersgruppen (75–84 år) är det 0,5 procent av männen som uppger att de utsattes.

Bland kvinnor är andelen störst i åldersgrupperna 20–24 år och 25–34 år där 0,9 procent i respektive grupp uppger att de utsattes. I de äldre åldersgrupperna är andelen mindre, och minst är den i den näst äldsta åldersgruppen (65–74 år), där 0,2 procent av kvinnorna utsattes.

Bland män finns det ett tydligt mönster där andelen utsatta är mindre ju äldre åldersgrupp som studeras, medan det inte finns något särskilt tydligt mönster bland kvinnor. 

Resultaten för utsatthet 2020 visar att svenskfödda personer med båda föräldrarna utrikesfödda utsattes för personrån i högre grad (1,6 %) än svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och utrikesfödda personer (1,2 respektive 1,3 %).

Andelen som uppger att de utsatts är mindre ju högre utbildningsnivån är. Bland personer med som högst förgymnasial utbildning utsattes 2,0 procent och bland personer med som högst gymnasial utbildning utsattes 1,3 procent, medan det var 0,9 procent som utsattes bland personer med eftergymnasial utbildning.

Utsatthet för personrån var också något vanligare bland ensamstående, med eller utan barn (1,9 respektive 1,8 %), än bland sammanboende, med eller utan barn (0,8 respektive 1,0 %).

Andelen var större bland boende i flerfamiljshus än bland boende i småhus (1,6 respektive 1,0 %).

Andelen som uppger att de utsatts ökar med boendeortens storlek och är alltså minst bland boende i mindre städer/tätorter/landsbygdskommuner (0,8 %), följt av boende i större städer/kommuner nära större stad (1,1 %), och störst bland boende i storstäder/storstadsnära kommuner (1,7 %).

När utsatthet för personrån särredovisas för män och kvinnor i olika grupper visar resultatet att fördelningen ofta följer samma mönster. Dock syns skillnader när svensk/utländsk bakgrund studeras, då det framgår att den mest utsatta gruppen bland män är svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda (2,8 %), medan minst andel återfinns bland utrikesfödda (1,8 %). För kvinnor är nivån i stället högst bland utrikesfödda (0,9 %) och lägst bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder (0,4 %)

 

Personrån är den brottstyp som minst andel uppger sig ha blivit utsatta för. Vidare är det relativt ovanligt att utsättas för personrån upprepade gånger. Av de personer som uppger att de utsattes för personrån under 2020 utsattes 77,8 procent en (1) gång. Det var 17,1 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 5,0 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler. Sett till hela befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,0 procent utsattes för en (1) händelse 2020 och 0,2 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent utsattes för personrån fyra gånger eller fler.

Av de män som uppger att de utsattes för personrån 2020 utsattes 75,3 procent en (1) gång. Det var 19,2 procent av de utsatta som utsattes två till tre gånger, medan 5,4 procent av de utsatta uppger att de utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 1,6 procent av männen utsattes för en (1) händelse 2020 och 0,4 procent utsattes två till tre gånger, medan 0,1 procent av männen i befolkningen utsattes för personrån fyra gånger eller fler.

Av de kvinnor som uppger att de utsattes för personrån 2020 utsattes 86,7 procent en (1) gång. Det var 9,8 procent av de utsatta kvinnorna som utsattes två till tre gånger, medan 3,5 procent av de utsatta kvinnorna utsattes fyra gånger eller fler. Sett till befolkningen (16–84 år) motsvarar det att 0,5 procent av kvinnorna utsattes för en (1) händelse 2020 och 0,1 procent utsattes två till tre gånger, medan antalet kvinnor i befolkningen som uppger att de utsattes för personrån fyra gånger eller fler är så pass litet att andelen inte redovisas.

Det är således vanligare bland män än kvinnor att upprepade gånger utsättas för personrån.

Anmälda rån

Anmälda rån totalt (inkl. grovt rån), varav rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt), och butiksrån. Källa: Anmälda brott

Under 2020 anmäldes 8 810 rån, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2019. Den vanligaste typen av rån, personrån (mot privatpersoner) minskade med 5 procent, till 7 370 anmälda brott.

Personrånen indelas efter om brottet har riktats mot äldre/funktionshindrade personer respektive mot ej äldre/funktionshindrade personer. Majoriteten av personrånen, 6 900 brott, riktades mot ej äldre/funktionshindrade personer, och minskade med 752 anmälda brott (−10 %) under 2020 jämfört med 2019. De flesta av dessa 4 720 brott (68 %) var riktade mot vuxna, vilket innebar en minskning med 9 procent jämfört med 2019. Samtidigt var 2 190 brott (32 %) riktade mot barn (under 18 år), vilket var 12 procent färre anmälda brott än året innan.

Ett mindre antal personrån, 468 brott, avsåg rån mot äldre/funktionshindrade personer. Det var en ökning med 380 brott (432 %) jämfört med 2019. Inför 2020 gjordes ett förtydligade i namnen på brottskoderna för brottstypen, vilket möjligen kan ha påverkat registreringen av de anmälda personrånen rörande äldre/funktionshindrade personer. Jämförelsen med 2019 bör därför tolkas med viss försiktighet.

Av de anmälda personrånen begicks 590 brott (9 %) med skjutvapen, vilket var en minskning med 66 brott (−10 %) jämfört med året innan. Av de anmälda rånen mot vuxna begicks 10 procent (492 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 49 brott (−9 %). Av de anmälda rånen mot barn (under 18 år) begicks 4 procent (98 brott) med skjutvapen, vilket var en minskning med 17 brott (−15 %).

Mellan 2011 och 2013 minskade de anmälda personrånen, för att sedan ligga på en relativt jämn nivå fram till 2016. Under 2017 och framåt har personrånen återigen ökat något.

Andra typer av anmälda rån är betydligt färre till antalet, men ofta grövre, bland annat eftersom det relativt sett är vanligare att gärningspersonerna använder skjutvapen. Bland de andra typerna av rån återfinns bland annat butiksrån, med 554 anmälda brott 2020, vilket var en ökning med 59 brott sedan 2019, och bankrån,med 5 anmälda brott 2020, vilket var en minskning med 7 brott sedan 2019. De anmälda bankrånen är en liten brottstyp, som minskat i antal under den senaste tioårsperioden. Taxirånen minskade med 24 procent (−10 brott) till 31 anmälda brott. 

Pandemins inverkan

De månadsvisa genomgångar av den preliminära månadsstatistiken som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin visar att antalet anmälda rån totalt minskade under andra delen av året. De anmälda personrånen har utvecklats på ett liknande sätt. Det är troligt att pandemin har bidragit till minskningarna av antalet personrån.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Uppklarade rån

Personuppklaringsprocenten² för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (ej funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2020 handlades¹ 8 990 rån, vilket var en ökning med 254 brott (+3 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 86 procent (7 700 brott) av de handlagda brotten, medan 14 procent (1 290 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 ökade andelen utredda brott, och andelen direktavskrivna brott minskade, med 2 procentenheter vardera. Gällande rån förundersökningsbegränsades 18 brott (mindre än 0,5 %). Nivån var densamma som 2019.

Antalet brott som personuppklarades 2020 uppgick till 1 220 brott, vilket innebar en ökning med 155 brott (+15 %) jämfört med 2019. Personuppklarings­procenten², som anger de personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda rån, uppgick till 14 procent 2020, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Även jämfört med nivån 2011 ökade personuppklaringsprocenten för rån med 1 procentenhet. De person­uppklarade brotten i relation till de utredda brotten ger en lagföringsprocent på 16 procent. Lagföringsprocenten² ökade med 1 procentenhet, både jämfört med 2019 och med 2014.

Vid 30 procent (2 700) av de handlagda rånen fanns det minst en skäligen misstänkt person registrerad på brottet, vilket är en ökning med 3 procentenheter jämfört med 2019. Andelen personuppklarade rån av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 45 procent, vilken är en oförändrad andelsnivå jämfört med 2019.

Misstänkta för rån

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt rån), samt rån mot privatperson (inkl. funktionsnedsatt) och butiksrån, 2010–2019. Källa: Misstänkta personer

År 2020 misstänktes 3 470 personer för rån. Det var en ökning med 23 procent sedan 2019. Både antalet misstänkta kvinnor och antalet misstänkta män ökade, med 28 respektive 22 procent.

I relation till befolkningsmängden misstänktes 41 personer per 100 000 invånare för rån, inklusive grovt rån 2020, vilket var en ökning med 22 procent jämfört med året dess­förinnan. Under den senaste tioårsperioden hade antalet minskat fram till 2013 för att därefter börja öka. Antalet per 100 ­000 invånare 2020 var 10 procent högre än 2011. Antalet misstänkta män per 100 000 invånare ökade med 7 procent, medan antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 44 procent. Dock är antalet kvinnor som misstänkts för den här brottstypen så pass litet och varierande att det är svårt att utskilja en tydlig trend (7 misstänkta kvinnor per 100 000 invånare 2020).

Misstänkta för rån – könsfördelning

Antal personer misstänkta för rån totalt (inkl. grovt), varav kvinnor och män. Källa: Misstänkta personer

Lagförda för rån

Antal lagföringsbeslut³ med rån respektive grovt rån som huvudbrott. Källa: Personer lagförda för brott

Lagförda för rån – könsfördelning

Antal lagföringsbeslut³ med rån som huvudbrott, samtliga samt fördelat efter kön. Källa: Personer lagförda för brott

Rån bland unga

Självrapporterad utsatthet för rån bland elever i årskurs 9. Andel (%) som utsatts under de senaste tolv månaderna, uppdelat på tjejer och killar. Resultat från SUB 2015, 2017 och 2019. Källa: Skolundersökningen om brott 2019.

Skolundersökningen om brott 2019 visar att totalt 2,8 procent av eleverna uppger att de utsatts för rån under 2019, men skillnaderna mellan tjejer och killar är stora. Andelen
killar som uppger att de utsatts för rån under de senaste tolv månaderna är mer än tre gånger så stor (4,1 procent) som motsvarande andel av tjejerna (1,2 procent). Bland killar har andelen utsatta ökat med ungefär 1 procentenhet 2019, efter att ha legat runt 3 procent 2015 och 2017. Bland tjejer har andelen utsatta däremot legat stabilt sedan 2015.

De flesta av de utsatta eleverna uppger att de utsatts för rån vid endast ett tillfälle. Ökningen sedan 2017 av den andel killar som uppger att de har utsatts för rån består framför allt av en ökning av andelen som utsatts vid ett tillfälle. Antalet gånger bör dock tolkas med försiktighet, eftersom det är relativt få elever som uppger att de blivit utsatta för rån, och analysen bygger därför på ett litet underlag.

Bland de elever som uppgett att de utsatts för rån 2019 är det vanligast att händelsen skett på någon annan plats än de som finns specificerade i frågeformuläret (nästan 41 procent). Näst vanligast brottsplats är kollektivtrafiken (drygt 22 procent av de utsatta). Det är även relativt vanligt med utsatthet genom internet/sociala medier (nästan 17 procent), vilket exempelvis kan innefatta händelser där sociala medier använts för att förmedla hotfulla krav på att den utsatta personen ska överlämna värdesaker, vid ett annat tillfälle .

Fakta

  • 8 810 rån polisanmäldes (2020)
  • 5 bankrån anmäldes (2020)
  • 91 procent av de som misstänks för rån är män (2020)
  • 84 procent av alla anmälda rån är personrån (2020)
  • 14 procent av rånen personuppklarades (2020)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.

Sidan senast uppdaterad: 2021-10-18

Statistik om brottstyper