Klotter och skadegörelse

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelse­brott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektiv­trafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 45 procent av de anmälda skadegörelse­brotten 2018.

År 2019 anmäldes 205­ 000 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 8 procent jämfört med året innan. Några typer av skadegörelse­­brott minskade, men de brottstyper som ökade mest var annan skadegörelse (ej klotter) som ökade med 8 000 (+15 %) anmälda brott och övrigt klotter som ökade med 5 730 (+12 %) anmälda brott. Jämfört med 2010 har antalet anmälda brott ökat med 24 procent, men de anmälda skadegörelse­brottens utveckling har varierat över den senaste tioårsperioden.

Mängden skadegörelse­brott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelse­brott samlas och anmäls/­registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Handlagda brott

År 2019 handlades¹ 205 000 skadegörelse­brott, vilket var en ökning med 14 700 brott (+8 %) jämfört med 2018. En utredning bedrevs för 11 procent (22 600 brott) av de handlagda brotten, medan 89 procent (182 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2018 minskade andelen utredda skadegörelse­brott och andelen direktavskrivna brott ökade, med 1 procentenhet vardera. Av samtliga handlagda skadegörelse­brott förundersöknings­begränsades 1 procent (2 580 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2018. Nästan samtliga förundersöknings­begränsades (2 440 brott) efter att en utredning inletts. År 2019 person­uppklarades² 3 430 skadegörelsebrott, vilket var en minskning med 131 brott (−4 %) jämfört med 2018.

I relation till de handlagda brotten ger det en person­uppklarings­procent² på 2 procent 2019. Jämfört med 2018 var person­uppklarings­procenten oförändrad. Jämfört med nivån 2010 minskade den med 2 procentenheter. I relation till de utredda brotten ger det en lagförings­procent² på 17 procent. Det var en oförändrad andel jämfört med 2018 och en minskning 2 procent­enheter jämfört med 2014. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklarings­procenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.

År 2019 misstänktes 118 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott. Det var oförändrat (±0  %) jämfört med 2018. En relativt kontinuerlig minskning har skett av antalet misstänkta per 100 000 invånare sedan 2010, totalt med 26 procent. Det gäller både kvinnor och män, som minskat med 10 respektive 29 procent sedan 2010.

Unga utgjorde en relativt stor andel av de personer som under året misstänktes för skadegörelsebrott (25 %).

År 2018 uppgick antalet lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott till 2 050 beslut, vilket är en minskning med 199 beslut, eller 9 procent, jämfört med året innan. Lagföringsbeslut mot både kvinnor och män har minskat i lika hög grad (8 respektive 9 procent).

Bortsett från en ökning mellan 2016 och 2017 har antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott minskat kontinuerligt från 2009. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har under perioden minskat med 1 270 beslut, eller 38 procent. Lagöringsbeslut mot kvinnor har minskat med 82 beslut, eller 29 procent, och lagföringsbeslut mot män har minskat med 1 190 beslut, eller 39 procent, jämfört med 2009. 

Klotter och skadegörelse bland unga

I Skolundersökningen om brott 2017 uppger 18 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket är på samma nivå som 2015. Det är stora könsskillnader – bland killarna är andelen 22 procent, medan motsvarande siffra bland tjejer är 13 procent. Majoriteten av dessa elever uppger att de begått skadegörelse 1–2 gånger.

Den vanligaste formen av skadegörelse bland tjejer är att ha klottrat tags eller att ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande (8 procent vardera). Även bland killar är det vanligast att man uppger att man flit har förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande, vilket knappt 18 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna.

Det är betydligt mer ovanligt att eleverna uppger att de gjort någon större graffitimålning eller tänt eld på något värdefullt utan tillåtelse. Totalt uppger 2,9 procent av killarna och 0,6 procent av tjejerna att de gjort någon större graffitimålning utan tillstånd. Vidare uppger 3,9 procent av killarna och 2,5 procent av tjejerna att de tänt eld på något värdefullt utan tillåtelse under de senaste tolv månaderna.