Klotter och skadegörelse

Omkring 189 000 brott polisanmäldes 2018, en ökning med 5 procent jämfört med året innan.

Anmäld skadegörelse

Totalt antal anmälda skadegörelsebrott enl. 12 kap. 2009–2018, därav klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter. Källa: Anmälda brott

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelsebrott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektivtrafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 45 procent av de anmälda skadegörelsebrotten 2018.

År 2018 anmäldes omkring 189 000 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 5 procent, jämfört med året innan. De flesta typer av skadegörelsebrott minskade, men de brottstyper som ökade var annan skadegörelse (ej klotter) och klotter mot kollektivtrafiken, som ökade med 13 400 (+34 %) respektive 10 400 (+39 %) anmälda brott.

Utvecklingen av de anmälda skadegörelsebrotten har varierat över den senaste tioårsperioden. Jämfört med 2009 har antalet anmälda brott minskat med 6 procent. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls/registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Uppklarade brott

Personuppklaringsprocenten² för skadegörelse, 2009–2018. Källa: Handlagda brott

Handlagda brott

År 2018 handlades¹ 190 000 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 8 570 brott (+5 %) jämfört med 2017. En utredning bedrevs för 12 procent (23 000 brott) av de handlagda brotten, medan 88 procent (167 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2017 hade andelen utredda skadegörelsebrott minskat och andelen direktavskrivna brott ökat, med 2 procentenheter vardera.

Av samtliga handlagda skadegörelsebrott förundersökningsbegränsades 1 procent (2 250 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2017. Nästan samtliga förundersökningsbegränsades (2 100 brott) efter att en utredning inletts. År 2018 personuppklarades 3 560 skadegörelsebrott, lika många som 2017. I relation till de handlagda brotten ger det en personuppklaringsprocent på 2 procent 2018. Jämfört med 2017 var personuppklaringsprocenten oförändrad. Jämfört med nivån 2009 hade den minskat med 2 procentenheter.

I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent på 17 procent, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2017. Jämfört med 2014 hade lagföringsprocenten minskat med 2 procentenheter. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.

Misstänkta för skadegörelse

Antal personer misstänkta för skadegörelse 2008–2017 Källa: Misstänkta personer

År 2018 misstänktes 118 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott. Det var en minskning med 8 procent jämfört med 2017. En relativt kontinuerlig minsking har skett av antalet misstänkta per 100 000 invånare sedan 2009, totalt med 31 procent. Det gäller både kvinnor och män, som minskat med 19 respektive 33 procent sedan 2009.

Lagförda för skadegörelse

Antal lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott 2009–2018. Källa: Personer lagförda för brott

År 2018 uppgick antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott till 2 050 beslut, vilket är en minskning med 199 beslut, eller 9 procent, jämfört med året innan. Lagföringsbeslut mot både kvinnor och män har minskat i lika hög grad (8 respektive 9 procent).

Bortsett från en ökning mellan 2016 och 2017 har antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott minskat kontinuerligt från 2009. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har under perioden minskat med 1 270 beslut, eller 38 procent. Lagöringsbeslut mot kvinnor har minskat med 82 beslut, eller 29 procent, och lagföringsbeslut mot män har minskat med 1 190 beslut, eller 39 procent, jämfört med 2009. 

Klotter och skadegörelse bland unga

I Skolundersökningen om brott 2017 uppger 18 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna, vilket är på samma nivå som 2015. Det är stora könsskillnader – bland killarna är andelen 22 procent, medan motsvarande siffra bland tjejer är 13 procent. Majoriteten av dessa elever uppger att de begått skadegörelse 1–2 gånger.

Den vanligaste formen av skadegörelse bland tjejer är att ha klottrat tags eller att ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande (8 procent vardera). Även bland killar är det vanligast att man uppger att man flit har förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande, vilket knappt 18 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna.

Det är betydligt mer ovanligt att eleverna uppger att de gjort någon större graffitimålning eller tänt eld på något värdefullt utan tillåtelse. Totalt uppger 2,9 procent av killarna och 0,6 procent av tjejerna att de gjort någon större graffitimålning utan tillstånd. Vidare uppger 3,9 procent av killarna och 2,5 procent av tjejerna att de tänt eld på något värdefullt utan tillåtelse under de senaste tolv månaderna.

Fakta

  • 189 000 fall av skadegörelse polisanmäldes (2018)
  • 32 procent av de som misstänks för klotter är mellan 15 och 20 år (2018)
  • 2 procent = personuppklaringsprocenten för skadegörelsebrott (2018)

¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.

²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.

  • Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
    under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott.

  • Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.

³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.


Sidan senast uppdaterad: 2019-09-09

Statistik om brottstyper