Klotter och skadegörelse

År 2017 anmäldes knappt 181 000 skadegörelsebrott (12 kap. brottsbalken), vilket är en minskning mot föregående år med 7 procent. De flesta typer av skadegörelse har minskat, den typ som har ökat var annan skadegörelse (ej klotter) och skadegörelse genom brand, som ökade med 4 230 (+12 %) respektive 206 (+3 %) anmälda brott. Utvecklingen av de anmälda skadegörelsebrotten har varierat över den senaste tioårsperioden. Jämfört med 2008 har antalet anmälda brott minskat med 7 procent.

Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls/registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

År 2016 uppgick antalet lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott till 1 730 beslut, vilket är en minskning med 215 beslut, eller 11 procent, jämfört med föregående år. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har sedan 2007 minskat med 1 710 beslut, eller 50 procent. Mellan 2007 och 2008 ökade antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott. Sedan 2008 har dock trenden vänt nedåt och antalet lagföringsbeslut har minskat under de senaste åtta åren.

Utpräglat ungdomsbrott

I och med att få skadegörelsebrott klaras upp är det svårt att ge en rättvisande bild av de misstänkta gärningspersonerna. Skadegörelsebrott och särskilt klotter är troligen ett utpräglat ungdomsbrott. Omkring 30 procent av de som misstänktes för skadegörelse under 2013 var ungdomar mellan 15 och 20 år, tidigare år har den siffran legat mellan 36–40 procent.

I Brås skolundersökning uppgav var fjärde niondeklassare att de hade begått någon typ av skadegörelse år 2011 – en stor minskning sedan den första undersökningen 1995 då 46 procent uppgav att de deltagit i någon typ av skadegörelserelaterad handling. Klotter och "annan typ av skadegörelse" var ungefär lika vanligt, omkring 15–17 procent av eleverna uppgav att de klottrat eller begått någon annan typ av skadegörelse. Att tända eld på något värdefullt eller måla graffiti var ovanligare, mellan 2 och 4 procent uppgav att de gjort något av detta.

De flesta fall av skadegörelse anmäls inte till polisen, vilket gör det svårt att utifrån statistiken avgöra skadegörelsens egentliga omfattning. Att fler brott polisanmäls innebär inte alltid att den faktiska brottsligheten ökar. Det finns tecken på att samhället har intagit en strängare hållning när det gäller skadegörelse och att anmälningsbenägenheten därför har ökat. Ett exempel på detta är den stora ökningen 2007, som delvis berodde på att lokaltrafiken i Stockholms län under samma år började fotografera och anmäla allt klotter till polisen.