- Start
- / Statistik
- / Statistik utifrån brottstyper
- / Klotter och skadegörelse
Klotter och skadegörelse
Omkring 221 000 skadegörelsebrott polisanmäldes 2021, en minskning med 5 procent jämfört med året innan.
Totalt antal anmälda skadegörelsebrott enl. 12 kap., därav klotter mot kollektivtrafik och övrigt klotter. Källa: Anmälda brott
Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelsebrott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektivtrafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 48 procent av de anmälda skadegörelsebrotten 2021.
År 2021 anmäldes 221 039 skadegörelsebrott, vilket innebar en minskning med 5 procent jämfört med året innan. De flesta typer av skadegörelsebrott minskade, och de brottstyper som minskade mest i antal var klotter mot kollektivtrafiken, som minskade med 8 047 (−16 %) anmälda brott, och brott mot stat, kommun, landsting (ej klotter), som minskade med 6 119 (−15 %) anmälda brott.
Jämfört med 2012 har antalet anmälda brott ökat med 45 procent, men de anmälda skadegörelsebrottens utveckling har varierat över den senaste tioårsperioden. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls/registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.
Pandemins inverkan
I de månadsvisa genomgångar som Brå sedan i april 2020 har genomfört med anledning av pandemin, konstaterades att antalet anmälda skadegörelsebrott har varierat under året. Under sommarmånaderna 2020 ökade de anmälda brotten i region Stockholm, jämfört med samma period 2019, vilket påverkade nivån för anmälda brott i hela landet. Detta har sin bakgrund i att polisen i Stockholm, till följd av tillfälliga resursomläggningar, då registrerade stora mängder anmälningar av skadegörelse som hade begåtts och anmälts under tidigare månader.
Handlagda brott
År 2020 handlades¹ 235 000 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 30 200 brott (+15 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 11 procent (25 100 brott) av de handlagda brotten, medan 89 procent (210 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 var fördelningen av andelen utredda och direktavskrivna skadegörelsebrott oförändrad.
Av samtliga handlagda skadegörelsebrott förundersökningsbegränsades 1 procent (3 100 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2019. Nästan samtliga förundersökningsbegränsades (2 880 brott) efter att en utredning hade inletts. År 2020 personuppklarades 3 930 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 498 brott (+15 %) jämfört med 2019.
I relation till de handlagda brotten ger det en personuppklaringsprocent² på 2 procent 2020. Jämfört med 2019 var personuppklaringsprocenten oförändrad. Jämfört med nivån 2011 minskade den med 2 procentenheter. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 18 procent. Jämfört med nivån 2019 ökade den med 1 procentenhet, medan den jämfört med 2014 minskade med 1 procentenhet. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.
Jämfört med andra brottstyper fanns det en person registrerad som skäligen misstänkt för en förhållandevis liten andel av de handlagda skadegörelsebrotten. Andelen uppgick till 6 procent (13 700 brott) 2020, samma nivå som 2019. Andelen personuppklarade skadegörelsebrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 29 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Ökningen av antalet handlagda och personuppklarade skadegörelsebrott sammanfaller med en kraftig ökning av antalet registrerade skadegörelsebrott inom polisen, vilket har att göra med nämnda omstyrning av resurser till följd av pandemin. Det är därmed möjligt att polisen under året även har haft mer tid till att utreda och personuppklara skadegörelsebrott.
Antal personer misstänkta för skadegörelse, totalt samt efter kön. Källa: Misstänkta personer
År 2021 misstänktes 10 002 personer för skadegörelse. Jämfört med året innan var det en minskning med 9 procent, och minskningen avsåg både misstänkta kvinnor (-10 %) och misstänkta män (-9 %).
I relation till befolkningsmängden misstänktes 117 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott 2021, vilket var en minskning med 9 procent jämfört med 2020. För den senaste tioårsperioden minskade antalet misstänkta per 100 000 invånare med 19 procent 2021 jämfört med 2012, och uppdelat på kön minskade antalet misstänkta män med 23 procent medan antalet misstänkta kvinnor minskade med 1 procent.
Unga utgjorde en relativt stor andel av de personer som under året misstänktes för skadegörelsebrott (23 %).
Antal lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott, totalt samt efter kön. Källa: Personer lagförda för brott
År 2020 uppgick antalet lagföringsbeslut³ med skadegörelse som huvudbrott till 2 080 beslut, vilket är en ökning med 179 beslut, eller 9 procent, jämfört med året innan. Lagföringsbeslut mot både kvinnor och män har ökat (29 respektive 7 %).
Bortsett från en ökning 2017 minskade antalet lagföringsbeslut med skadegörelse som huvudbrott kontinuerligt 2011–2019. Antalet lagföringsbeslut där skadegörelse var huvudbrott har jämfört med 2011 minskat med 842 beslut, eller 29 procent. Lagföringsbeslut mot kvinnor har minskat med 14 beslut, eller 5 procent, och lagföringsbeslut mot män har minskat med 828 beslut, eller 31 procent, jämfört med 2011.
Självrapporterad delaktighet i skadegörelse bland elever i årskurs 9. Andel (%) elever som begått skadegörelse under de senaste tolv månaderna,
uppdelat på tjejer och killar. Källa: Skolundersökningen om brott 2021.
I Skolundersökningen om brott 2021 uppger drygt 19 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Detta gäller 22 procent av killarna och 16 procent av tjejerna. Sedan 2015 har andelen killar som begått skadegörelse legat på en jämn nivå (runt 22 procent). Bland tjejer har andelen också legat på en relativt stabil nivå (mellan 13–16 procent.
Den vanligaste formen av skadegörelse bland killar är att med flit ha förstört egendom (till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande), vilket 17 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna. Näst vanligast var att ha klottrat tags. Bland tjejer är det vanligast att ha klottrat tags (11 procent), följt av att ha förstört egendom (8 procent).
¹) I statistiken över handlagda brott redovisas anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet.
²) Personuppklaring innebär att en misstänkt person har bundits vid brottet genom att åtal har väckts, strafföreläggande har utfärdats eller åtalsunderlåtelse har meddelats.
- Personuppklaringsprocenten redovisar antalet brott som personuppklarats
under ett år i procent av antalet handlagda brott under samma år. Från och med 2014 redovisas en justerad personuppklaringsprocent. Måttet är i princip konstruerat på samma sätt som tidigare, men med den skillnaden att det beräknas på samtliga handlagda brott istället för på samtliga anmälda brott. - Lagföringsprocent redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga utredda brott, exklusive förundersökningsbegränsade brott, under samma period.
³) Statistiken över lagförda personer redovisar antalet lagföringsbeslut som fattats under året. Med lagföringsbeslut avses fällande dom i tingsrätt eller beslut från åklagare om strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse under ett kalenderår. En och samma person kan lagföras på olika sätt och vid flera tillfällen under ett år. Ett lagföringsbeslut kan innehålla beslut om flera brott och flera påföljder.
Sidan senast uppdaterad: