Klotter och skadegörelse

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. brottsbalken. Sett till samtliga anmälda skadegörelse­brott är den antalsmässigt största brottstypen klotter (mot kollektiv­trafiken respektive övrigt klotter) som utgjorde 45 procent av de anmälda skadegörelse­brotten 2018.

År 2020 anmäldes 234 000 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 14 procent jämfört med året innan. De flesta typer av skadegörelsebrott ökade, men de brottstyper som ökade mest var skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter), som ökade med 26 400 (+177 %) anmälda brott, och klotter mot kollektivtrafiken, som ökade med 11 100 (+28 %) anmälda brott. Den brottstyp som minskade var annan skadegörelse, som minskade med 21 000 (−35 %) anmälda brott.

Jämfört med 2011 hade antalet anmälda brott ökat med 39 procent, men de anmälda skadegörelsebrottens utveckling har varit uppåtgående sedan 2014. Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls/registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Handlagda brott

År 2020 handlades¹ 235 000 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 30 200 brott (+15 %) jämfört med 2019. En utredning bedrevs för 11 procent (25 100 brott) av de handlagda brotten, medan 89 procent (210 000 brott) direktavskrevs. Jämfört med 2019 var fördelningen av andelen utredda och direktavskrivna skadegörelsebrott oförändrad.

Av samtliga handlagda skadegörelsebrott förundersökningsbegränsades 1 procent (3 100 brott), vilket var en oförändrad nivå jämfört med 2019. Nästan samtliga förunder­söknings­begränsades (2 880 brott) efter att en utredning hade inletts. År 2020 person­uppklarades 3 930 skadegörelsebrott, vilket var en ökning med 498 brott (+15 %) jämfört med 2019.

I relation till de handlagda brotten ger det en personuppklaringsprocent² på 2 procent 2020. Jämfört med 2019 var personuppklaringsprocenten oförändrad. Jämfört med nivån 2011 minskade den med 2 procentenheter. I relation till de utredda brotten ger det en lagföringsprocent² på 18 procent. Jämfört med nivån 2019 ökade den med 1 procent­enhet, medan den jämfört med 2014 minskade med 1 procentenhet. Den stora skillnaden mellan lagförings- och personuppklaringsprocenten förklaras av den relativt låga andelen utredda brott.

Jämfört med andra brottstyper fanns det en person registrerad som skäligen misstänkt för en förhållandevis liten andel av de handlagda skadegörelsebrotten. Andelen uppgick till 6 procent (13 700 brott) 2020, samma nivå som 2019. Andelen personuppklarade skadegörelsebrott av brotten med minst en misstänkt person uppgick till 29 procent, en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019. Ökningen av antalet handlagda och person­uppklarade skadegörelsebrott sammanfaller med en kraftig ökning av antalet registrerade skadegörelsebrott inom polisen, vilket har att göra med nämnda omstyrning av resurser till följd av pandemin. Det är därmed möjligt att polisen under året även har haft mer tid till att utreda och personuppklara skadegörelsebrott.

År 2020 misstänktes 11 000 personer för skadegörelse, vilket var en ökning med 10 procent sedan 2019. Ökningen var störst bland kvinnor (+28 %), men även antalet män ökade, med 7 procent.

I relation till befolkningsmängden misstänktes 129 personer per 100 000 invånare för skadegörelsebrott 2020. Det var en ökning med 9 procent jämfört med 2019. Under den senaste tioårsperioden har antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 15 procent. Denna minskning gäller också för antalet män (−19 %) medan antalet kvinnor misstänkta för skadegörelsebrott på 100 000 invånare ökat (+12 %) jämfört med 2011.

Under 2020 har polisen till följd av resursomläggningar kunnat registrera fler skadegörelseärenden än tidigare år, vilket sannolikt kan förklara en del av ökningen av antalet personer misstänkta för skadegörelsebrott.

Unga utgjorde en relativt stor andel av de personer som under året misstänktes för skadegörelsebrott (25 %).

I Skolundersökningen om brott 2019 uppger drygt 18 procent av eleverna att de begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Detta gäller drygt 14 procent av tjejerna och drygt 22 procent av killarna. Sedan 2015 har andelen tjejer och killar som begått skadegörelse legat på en jämn nivå (runt 14 procent bland tjejer och runt 22 procent bland killar).

Den vanligaste formen av skadegörelse bland tjejer är att ha klottrat tags (drygt 9 procent) eller att ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande (7 procent). Bland killar är det vanligast att med flit ha förstört till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande, vilket drygt 17 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna.