Statistik utifrån brottstyper

Här visar vi hur ett antal brottskategorier har utvecklats under den senaste tioårsperioden, utifrån Brås statistik. I de fall brottstypen omfattas av den Nationella trygghetsundersökningen börjar vi med siffrorna över de som utsatts för brott. Därefter presenterar vi anmälningsstatistiken och den övriga kriminalstatistiken när den är tillämplig. Siffrorna utgår från den slutliga statistiken.

Välj brottsyp

Övergripande resultat från Brås statistik

Utsatthet för brott

Under 2017 utsattes 24,7 procent av befolkningen i åldern 16–84 år för någon eller några av de brottstyper som i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) kallas för brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri, trakasserier eller nätkränkning. Det är en ökning från 2016, då andelen var 23,1 procent. Några av brottstyperna tillkom vid mätningen av utsatthet 2016 och därför kan det sammantagna resultatet för brott mot enskild person inte jämföras med resultatet från åren före 2016. Av kvinnorna i befolkningen (16–84 år) är det 26,6 procent som utsattes för något brott mot enskild person 2017, vilket är en större andel än bland männen som hade 22,6 procent utsatta. Skillnaden beror främst på att det är en större andel bland kvinnor än män som uppger att de utsattes för sexualbrott och trakasserier.

I NTU undersöks utsatthet för brott kalenderåret före svarstillfället. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i NTU 2018 avser utsatthet under 2017. Utsatthet för brott mot enskild person redovisas i andel utsatta personer, till skillnad från utsatthet för egendomsbrott mot hushåll, som redovisas i andel utsatta hushåll.

Utsatthet för brott mot enskild person

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2006–2017 ¹). Andel utsatta av befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2018

Av de brott mot enskild person som efterfrågas är hot och sexualbrott det som flest uppger att de utsattes för 2017 (8,3 respektive 6,4 %), medan det är minst vanligt att uppge utsatthet för personrån (1,3 %). Utsattheten har ökat för nästan samtliga brottstyper inom brott mot enskild person jämfört med 2016. Sett till en längre tidsperiod är det utsatthet för sexualbrott som haft tydligast utveckling under de senaste åren, då andelen som har uppgett denna utsatthet har ökat sedan 2012, en ökning som har varit särskilt tydlig vid de senaste mätningarna. Vidare har utsatthet för hot och personrån ökat successivt sedan 2015. Andelen utsatta för trakasserier har ökat tydligt nästan årligen sedan 2010. Dock var andelen på samma nivå 2017 som 2016, så det återstår att se om den uppåtgående trenden har avtagit.

Hur många gånger man utsätts för brott under ett år är ojämnt fördelat. Medan majoriteten av dem som blivit utsatta för brott uppger att det skett vid ett (1) tillfälle, rapporterar en liten del av befolkningen en hög grad av upprepad utsatthet. När det gäller brott mot enskild person var det 6,5 procent av befolkningen som utsattes för drygt tre fjärdedelar (75,4 %) av brottshändelserna under 2017. Det är stora skillnader mellan män och kvinnor och olika åldersgrupper vad gäller utsatthet. Män i åldern 16–19 år är den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för misshandel (10,6 %) och personrån (3,7 %). Kvinnor i åldern 20–24 år är den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för sexualbrott (35,8 %) medan kvinnor i åldern 16–19 år är den grupp som hade störst andel utsatta för trakasserier (13,9 %). Utsattheten är även ojämnt fördelad sett till andel utsatta personer i olika grupper av befolkningen. En särskilt utsatt grupp är ensamstående med barn, där 36,6 procent uppger att de utsattes för någon eller några av brottstyperna inom brott mot enskild person 2017. En annan grupp med hög utsatthet är svenskfödda personer med två utrikesfödda föräldrar, där andelen var 32,9 procent.

Utsatthet för brott mot egendom 2006–2017

Utsatthet för olika typer av brott mot egendom 2006–2017 ¹). Andel utsatta hushåll i riket. Källa: NTU 2018

Under 2017 utsattes 13,8 procent av hushållen i riket för någon eller några av de brottstyper som i Nationella trygghetsundersökningen kallas för egendomsbrott mot hushåll: bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld eller bostadsinbrott. Det är en något mindre andel jämfört med föregående år, då andelen var 14,4 procent. Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll har även minskat sett till utvecklingen sedan 2006. Av de egendomsbrott mot hushåll som efterfrågas var det under 2017 vanligast att utsättas för cykelstöld (10,3 %) medan det var minst vanligt att utsättas för bilstöld (0,9 %). Utsattheten har minskat för samtliga egendomsbrott jämfört med 2016, med undantag för bostadsinbrott där andelen var densamma 2017 som 2016. De egendomsbrott som har haft tydligast utveckling sedan 2006 är de bilrelaterade brotten, vilka har minskat markant.

Antal anmälda brott 2009–2018

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket eller Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Under 2018 anmäldes cirka 1 540 000 brott till polis, tull eller åklagare. Det är 34 800 fler brott (+2 %) än 2017. Under den senaste tioårsperioden (2009–2018) har antalet anmälda brott ökat med cirka 142 000 brott (+10 %). Utvecklingen av samtliga anmälda brott har ökat kontinuerligt sedan 1975. Ökningstakten var starkast fram till 1990-talet. Därefter var ökningstakten svagare under perioden fram till mitten av 00-talet, för att sedan återigen öka.

Statistiken över anmälda brott redovisas efter sju breda brottskategorier samt för ett urval av enskilda brottstyper. Bland de brottskategorier som redovisas hör bedrägeribrott och skadegörelsebrott till de kategorier som ökade mest i antal anmälda brott under 2018. Bedrägeribrotten ökade med 51 900 anmälda brott (+25 %). Det som ökade mest inom kategorin bedrägeribrott var datorbedrägeri och utpressning.

Skadegörelsebrotten ökade med 8 440 anmälda brott (+5 %) 2018. Det som ökade mest inom kategorin var klotter mot kollektivtrafik och annan skadegörelse (ej klotter). Även narkotikabrott hör till de brottskategorier där antalet anmälda brott ökade relativt mycket 2018, en ökning på 6 procent (+6 140 brott) jämfört med året innan. Stöld- och tillgreppsbrott var den brottskategori som minskade mest i antal anmälda brott, med 41 300 anmälda brott (−9 %). De brottstyper som minskade mest inom denna kategori var fickstölder och inbrottsstöld i bostad, fritidshus med mera.

Så fördelas anmälningarna

Fördelning mellan olika brottstyper 2018, i procent av det totala antalet anmälda brott. Talen är avrundade. Källa: Anmälda brott

Under 2018 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 29 procent av samtliga anmälda brott, medan motsvarande andel för brott mot person var 19 procent. Bedrägeri- och skadegörelsebrotten utgjorde 17 respektive 12 procent av de brott som anmäldes 2018.

Den senaste tioårsperioden (2009–2018) utmärks av en minskning av stöldbrottens andel av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 11 procentenheter. Även andelen skadegörelsebrott har minskat de senaste tio åren, med 2 procentenheter. De flesta övriga brottskategorier har ökat sina andelar eller varit oförändrade. Bedrägeribrotten ökade med 9 procentenheter och brott mot person ökade med 2 procentenheter, medan narkotikabrotten ökade med 1 procentenhet.

Olika sorters stöld- och tillgreppsbrott utgjorde 29 procent av alla anmälda brott under 2018.

Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp, och endast för vissa enstaka brottstyper kan anmälningsstatistiken antas ge en ungefärlig bild av hur många brott som faktiskt begås. Benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäkringsvillkor. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brotten avgöra om brottsligheten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Därför är det ofta nödvändigt att jämföra anmälningsstatistiken med andra källor, som t.ex. NTU här ovan, för att få en bild av den faktiska utvecklingen.

Dödligt våld

Antal konstaterade fall av dödligt våld 2002–2018, totalt samt uppdelat på brottsoffrets kön¹. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

¹I ett av fallen 2012 kunde offrets kön inte fastställas.

Statistiken över konstaterade fall av dödligt våld omfattar samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken.

I Brås granskning konstaterades 108 fall av dödligt våld 2018, vilket utgjorde närmare en fjärdedel (24 %) av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld har minskat med 5 fall jämfört med 2017, då antalet uppgick till 113 fall. Nivån för 2017 var den högsta under perioden 2002–2018.

År 2018 kunde 13 fall av dödligt våld knytas till 5 händelser med flera dödsoffer. Det kan jämföras med 2017 då 16 fall av dödligt våld kunde knytas till 6 händelser med flera dödsoffer, däribland attacken på Drottninggatan i Stockholm där fem personer föll offer för dödligt våld. Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 113 fall per år. Åren 2007–2014 utmärktes utvecklingen av antalet fall av relativt stora årliga variationer kring en nedåtgående trend. De senaste fyra åren (2015–2018) har antalet fall av dödligt våld legat på en högre och jämnare nivå än tidigare år, och därmed har den tidigare nedåtgående utvecklingen brutits.

Personuppklarade brott

Antal personuppklarade brott, dels utifrån den gamla definitionen räknat på anmälda brott, dels den nya (från och med 2014) räknat på handlagda brott.

Statistiken över handlagda brott omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under referensåret som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Under 2018 blev 1,55 miljoner brott handlagda, vilket är en ökning med 33 100 brott, eller 2 procent, jämfört med 2017. Majoriteten (84 %) av de handlagda brotten hade anmälts samma år som de handlades, medan 12 procent hade anmälts året innan. Resterande brott (3 %) hade anmälts före 2017.

En utredning hade bedrivits för drygt hälften (49 %), eller 766 000, av de handlagda brotten, vilket är en marginell minskning med 3 260 brott (−0 %) jämfört med 2017. Av de redovisade brottskategorierna minskade antalet utredda stöld- och tillgreppsbrott, skadegörelsebrott och brott mot person, medan utredda narkotikabrott, trafikbrott och bedrägeribrott ökade i antal.

Den största brottskategorin bland de utredda brotten var brott mot person. De resterande handlagda brotten (51 %), 788 000 brott, direktavskrevs, vilket är en ökning med 36 400 brott (+5 %) jämfört med 2017.

Förundersökningsbegränsade brott

Under 2018 fattades beslut om förundersökningsbegränsning för 66 400 brott av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 6 530 brott (+11 %) jämfört med 2017. Totalt sett förundersökningsbegränsades 4 procent av samtliga handlagda brott, vilket är samma andel som 2017. De flesta beslut om förundersökningsbegränsning togs efter att en utredning inletts för brottet.

Personuppklarade brott

Under 2018 personuppklarades 211 000 handlagda brott, vilket är en ökning med 7 800 brott (+4 %) jämfört med 2017. Av de redovisade brottskategorierna ökade antalet personuppklarade brott för brott mot person, bedrägeribrott, trafikbrott och narkotikabrott, medan antalet personuppklarade stöld- och tillgreppsbrott minskade. De personuppklarade skadegörelsebrotten var ungefär lika många som föregående år.

Personuppklaringsprocent och lagföringsprocent

Personuppklaringsprocenten, som redovisar andelen personuppklarade brott av samtliga handlagda brott, uppgick till 14 procent 2018, en oförändrad andel jämfört med 2017.

Lagföringsprocenten, som redovisar andelen personuppklarade brott av samtliga utredda brott (exklusive förundersökningsbegränsade brott), uppgick till 30 procent 2018, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2017.

Misstänkta personer

Antal personer misstänkta för brott, 2009–2018.

Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.

År 2018 misstänktes 181 000 personer för brott, vilket var en ökning med 3 780 personer, eller 2 procent, jämfört med 2017. Sett över en tioårsperiod (2009–2018) har antalet personer som misstänkts för brott minskat med 13 100 personer eller 7 procent. Av de misstänkta personerna 2018 var 36 500 kvinnor och 144 000 män, vilket ger en könsfördelning på 20 procent kvinnor och 80 procent män. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott har ökat jämfört med 2017, med 4 respektive 2 procent. Sedan 2009 har antalet kvinnor som misstänkts för brott minskat med 13 procent och antalet män minskat med 5 procent.

Majoriteten (80 %) av de misstänkta var 21 år eller äldre 2018. Bland kvinnorna var motsvande andel 82 procent och bland männen 79 procent. En femtedel av de misstänkta var unga personer i åldern 15–20 år. Andelen unga misstänkta har under en tioårsperiod minskat, med 4 procentenheter sedan 2009. 

Av de misstänkta personerna 2018 var drygt hälften (55 %) misstänkta för ett (1) brott, medan resterande 45 procent var misstänkta för två eller flera brott. En mindre andel (4 %) var misstänkta för 11 eller fler brott under året. Detta mönster kan ses bland både kvinnor och män, även om andelen kvinnor som var misstänkta för ett (1) brott var större (63 %) än bland männen (53 %).

Antalet misstänkta personer ökade mest för trafikbrott och narkotikabrott, med 5 respektive 8 procent, jämfört med 2017. För stöld- och tillgreppsbrott och skadegörelsebrott minskade i stället antalet med 5 respektive 7 procent.

Handlagda brottsmisstankar

Handlagda brottsmisstankar, 2009–2018.

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.

År 2018 handlades totalt 537 000 brottsmisstankar, vilket var en ökning med 21 100 brottsmisstankar (+4 %) jämfört med 2017. Antalet handlagda brottsmisstankar mot både kvinnor och män var högre 2018 (+5 % respektive +4 %) jämfört med 2017.

Under den senaste tioårsperioden (sedan 2009) var antalet handlagda brottsmisstankar i stort sett oförändrat (±0 %). Motsvarande utveckling gäller även för brottsmisstankar mot män, medan det var en minskning för brottsmisstankar mot kvinnor (−1 %).

År 2018 handlades 93 800 brottsmisstankar där den misstänkta personen var mellan 15 och 20 år, vilket motsvarade 18 procent av alla handlagda brottsmisstankar. Antalet brottsmisstankar med vuxna gärningspersoner (21 år eller äldre) var 441 000, vilket utgjorde 82 procent av samtliga handlagda brottsmisstankar.

Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2018 gällde den största andelen (24 %) brott mot person. Stora andelar utgjordes också av narkotikabrott (19 %), stöld och tillgreppsbrott (12 %) och trafikbrott (12 %).

Förundersökningsbegränsade brottsmisstankar

År 2018 förundersökningsbegränsades 52 100 (10 %) av alla brottsmisstankar. Det är en ökning med 5 280 brottsmisstankar (+11 %) jämfört med 2017. Av de förundersökningsbegränsade brottsmisstankarna var den största brottskategorin narkotikabrott, som stod för 20 procent av samtliga förundersökningsbegränsade brottsmisstankar 2018.

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2018 ledde 42 procent till ett lagföringsbeslut, vilket var en lika stor andel som 2017. Antalet ökade dock från 2017 till 2018, från 216 000 till 226 000 brottsmisstankar med lagföringsbeslut (+5 %). Andelen brottsmisstankar som ledde till lagföringsbeslut var 2018 något högre för brottsmisstankar som gällde män än för de som gällde kvinnor (43 % respektive 39 %). Jämfört med 2017 var andelen oförändrad gällande både kvinnor och män (±0 %).

Lagföringsbeslut

Antal lagföringsbeslut, efter lagföringstyp, åren 2009-2018.

Statistiken över lagförda personer omfattar de lagföringsbeslut som fattats av åklagare och domstol under ett kalenderår, det vill säga fällande domslut, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser.

Lagförda personer

År 2018 fattades totalt 101 000 lagföringsbeslut, vilket jämfört med 2017 är en ökning med 4 130 beslut, eller 4 procent. Domsluten ökade med 6 procent till 60 600 domslut, strafföreläggandena ökademed 4 procent till 30 400 beslut och åtalsunderlåtelserna minskade med 3 procent till 10 200 beslut.

Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 17 procent (16 800 beslut) kvinnor och 83 procent (84 400 beslut) män. Fördelningen har varit likartad de senaste tio åren.

Jämfört med 2017 ökadeantalet lagföringsbeslut mot personer som var 18 år eller äldre. Den andelsmässigt största ökningen skedde i åldersgruppen 18–20 år, där antalet lagföringsbeslut ökade med11 procent, eller 1 140 beslut. Åldersgruppen 15–17 år minskade med 5 procent, eller 454 beslut, under samma period.

Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 4 procent till 10 700 domslut. Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 7procent till 30 400 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom ökade med 8 procent till 9 630 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd ökade med 2 procent till 5 830 domslut.

Ökningen i antalet fängelsedomar återfanns framförallt bland de som dömts till strafftider på mer än 24 månader, som ökat med 30 procent, eller 288 domslut, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga ökningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg trafikbrottsamt narkotikabrott. Antalet lagföringsbeslut för trafikbrottökade med 2 850 beslut, eller 10 procent, och antalet lagföringsbeslut för narkotikabrottökade med 2 260 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga minskningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg tillgreppsbrott. Antalet lagföringsbeslut för tillgreppsbrott minskade med 950 beslut eller 5 procent, vilket framförallt förklaras av ringa stöld, som minskat med 892 beslut, eller 9 procent.

Personer i anstalt

Antal personer som intagits i kriminalvårdsanstalt respektive antal personer som var inskrivna i anstalt den 1 oktober för respektive år 2009-2018.

Kriminalvårdstatistiken beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet intagna och inskrivna på kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation, samt antalet personer inskrivna i häkte.

Kriminalvård

År 2018 intogs 8 930 personer på kriminalvårdsanstalt, vilket var en ökning (+6 %) jämfört med 2017. Av de personer som togs in 2018 var 673 (8 %) kvinnor och 8 260 (92 %) män. Antalet kvinnor ökade med 10 procent medan antalet män ökade med 6 procent. Sammantaget innebar det att andelen kvinnor som togs in 2018 var 1 procentenhet lägre än året innan.

Jämfört med 2009 hade antalet intagna på anstalt minskat 2018 med 9 procent. Antalet kvinnor ökade med 1 procent och antalet män minskade med 10 procent under tioårsperioden 2009−2018.

Antalet inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 var 4 390 , vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Vid tidpunkten var 244 kvinnor respektive 4 1 501 män intagna på anstalt. Kvinnorna minskade med 2 procent, medan intagna män ökade med 6 procent. Jämfört med 2009 hade antalet intagna den 1 oktober minskat, med totalt 20 procent. Minskningen var dock mindre för kvinnorna (−15 %), än för männen (−20 %). 

Av de personer som intogs på anstalt 2018 var nästan hälften (45 %) i åldern 30−49 år, ytterligare en tredjedel (32 %) i åldern 21−29 år och 17 procent i åldern 50 år eller äldre. Endast 6 procent av de intagna var ungdomar i åldern 15−20 år.

Åldersstrukturen bland de intagna 2018 skilde sig något mellan kvinnorna och männen, på så sätt att kvinnorna var äldre än männen. Bland kvinnorna var 27 procent under 30 år, medan andelen män i samma åldersgrupp uppgick till 38 procent. I stället var det en högre andel intagna kvinnor som var 30 år eller äldre (73 %), jämfört med motsvarande andel män (62 %).

Jämfört med 2009 hade de största förändringarna 2018 skett i åldersgrupperna 21−29 år (en ökning med 2 procentenheter) respektive 30−49 år (en minskning med 2 procentenheter). Andelen intagna i åldersgruppen 21−29 år hade ökat bland kvinnor med 2 procentenheter, och minskat bland män med 2 procentenheter. I åldersgruppen 30−49 år minskade antalet intagna för både kvinnor och män, med 2 procentenheter vardera.

Av de personer som togs in på anstalt under 2018 hade 5 850 (66 %) svenskt medborgarskap och 3 0751 (34 %) utländskt medborgarskap. Andelen utländska medborgare var lägre bland kvinnorna (24 %) än bland männen (35 %). Jämfört med 2017 har andelen utländska medborgare ökat med 1 procentenhet, varav kvinnor minskat med 1 procentenhet och män ökat med 1 procentenhet. I ett tioårsperspektiv, jämfört med 2009, hade andelen utländska medborgare 2018 totalt ökat med 6 procentenheter, där kvinnor hade ökat med 3 procentenheter och män med 5 procentenheter.

Av de personer som intogs på anstalt under 2018 hade 41 procent haft en frihetsberövande påföljd tidigare (33 % kvinnor och 42 % män). Jämfört med 2017 var den totala andelen med tidigare frihetsberövande påföljd 1 procentenhet högre, och uppdelat på kön var det en minskning med 3 procentenheter för kvinnorna och en ökning med 1 procentenhet för männen. Jämfört med 2009 hade andelen intagna som tidigare varit frihetsberövade minskat med 7 procentenheter, vilket motsvarade en minskning med 13 procentenheter för kvinnorna och 6 procentenheter för männen.

Av dem som intogs på anstalt under 2018 hade hälften (50 %) dömts för narkotikabrott eller tillgreppsbrott som huvudbrott. Jämfört med 2017 hade det totala antalet intagna för narkotikabrott ökat med 16 procent, medan det totala antalet intagna för tillgreppsbrott minskat med 3 procent. Därutöver ökade personer intagna på anstalt med brott mot liv och hälsa som huvudbrott med 8 procent.

För kvinnorna ökade antalet intagna med narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 34 respektive 36 procent från 2017 till 2018, medan de som 7 dömts för brott mot liv och hälsa ökade med 25 procent. För männen ökade antalet som dömts för narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 15 respektive 7 procent, medan antalet som dömts för och brott mot liv och hälsa ökade med 7 procent.

IÖV och frivård

Under 2018 påbörjade 1 560 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja, vilket jämfört med 2017 var en minskning med 5 procent. Av de som påbörjade IÖV 2018 var 225 kvinnor och 1 3401 män (−6 % kvinnor och −5 % män jämfört med 2017). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 48 procent (−34 % kvinnor och −50 % män).

År 2018 var det totalt 6 280 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 979 kvinnor och 5 300 män. Totalt sett ökade antalet med 3 procent (+3 % för kvinnorna och +3 % för männen). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 16 procent (−20 % för kvinnorna och −15 % för männen).

Den 1 oktober 2018 var 9 140 personer under övervakning i frivården (1 130 kvinnor och 8 010 män). Jämfört med 2009 var det en minskning med totalt 30 procent.

Häkte

Den 1 oktober 2018 var 2 000 personer inskrivna i häkte, fördelat på 112 kvinnor och 1 8901 män. Det motsvarade en ökning sedan 2017, på totalt 9 procent (−3 % kvinnor och +10 % män).

Andel personer som återfallit i brott

Andel personer som återfallit i brott, inom ett, två respektive tre år, av samtliga personer med en ingångshändelse 2012, totalt samt efter kön.

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse 2012. Utvecklingen över tid redovisas jämfört med året innan och 10 år innan. Vidare beskrivs risken att återfalla, tiden till första återfall samt antalet och typen av brott i återfallshändelsen.

Återfall i brott

Återfall efter ingångshändelse

Av samtliga personer med en ingångshändelse 2012 återföll 41 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 30 procent och bland männen 43 procent.

Den totala andelen som återfaller i brott, samt den för män och kvinnor, uppvisar mycket liten förändring över tid. Jämfört med 2003 har den minskat med en (1) procentenhet.

Andelen personer som återfaller i brott har minskat i de flesta påföljdskategorier sedan 2003, med undantag för böter och intensivövervakning med elektronisk kontroll. Störst minskning kan ses för dem med skyddstillsyn med samhällstjänst (5 procentenheter) och för dem med fängelse (6 procentenheter).

Av de personer med fängelse som mest ingripande påföljd har återfallsandelen minskat i de flesta av strafftidskategorierna jämfört med 2003. Störst var minskningen för dem med en utdömd strafftid på mer än sex månader och högst ett år (12 procentenheter). Återfallsandelen ökade dock för de med en utdömd strafftid på mer än två och högst sex månader.

Återfall och tidigare belastning

Risken för att återfalla ökar tydligt med antalet belastningar fem år före ingångshändelsen. Av personer med nio eller fler tidigare belastningar återföll 93 procent. Bland personer utan tidigare belastning låg andelen återfall på 21 procent. Återfallsmönstret är relativt stabilt över tid och detsamma för män och kvinnor.

En minskad återfallsandel sedan 2003 kan ses för samtliga belastningsgrupper. Starkast har minskningen varit för de med 2−3 respektive 4−8 tidigare belastningar; i dessa grupper har återfallsandelen minskat med 4 procentenheter.

Det är vanligt att de som återfaller i brott och får en frihetsberövande påföljd har varit frihetsberövade tidigare. Av de där återfallshändelsen gav fängelse eller annan frihetsberövande påföljd hade 55 procent dömts till en frihetsberövande påföljd vid ett tidigare tillfälle.

Återfall och ålder

Återfall i brott varierar mellan olika ålderskategorier. Bland personer i åldern 18 – 20 år återföll nästan hälften (48 %) i brott, medan motsvarande andel bland personer 60 år eller mer var 21 procent. Återfallsandelarna var i princip oförändrade jämfört med 2011, och likartade för män och kvinnor.

Sedan 2003 har återfallsmönstret sett till ålder ändrats något. Bland vuxna personer i åldergrupperna 21−39 år och 40−59 år har återfallsandelen minskat (med 1 respektive 4 procentenheter), samtidigt som återfallsandelen för personer i åldersgrupperna 15−17 år och 18−20 år har ökat (med 4 respektive 2 procentenheter). Förändringarna kan ses både för kvinnor och för män.

Analys av flera variabler

En analys av flera variabler samtidigt bekräftar de mönster som framträder i statistiken. Här framkommer bland annat att män hade 54 procent högre risk att återfalla i brott än kvinnor och att personer med 9 eller fler tidigare belastningar hade nästan 25 gånger högre risk för återfall i brott än de utan tidigare belastning.

Tid till första återfall och antal återfallsbrott

Mediantiden till första återfallet var 7 månader och 3 veckor (237 dagar). För kvinnor var mediantiden längre (254 dagar) än vad den var för män (234 dagar).

Risken att återfalla i brott är störst precis efter ingångshändelsen, och avtar successivt med tiden. För personer som frigavs från fängelse eller någon annan frihetsberövande påföljd mer än halverades återfallsintensiteten under de första sex månaderna efter frigivningen.

Av samtliga personer med en ingångshändelse, 80 400, återföll 32 600 personer. Dessa stod för 195 000 återfall i brott inom tre år, vilket i genomsnitt motsvarar 6,0 återfallsbrott per person. Sedan 2003 har det genomsnittliga antalet återfallsbrott per person minskat med över 1,5 brott per person.

Antalet återfallsbrott inom tre år är inte jämnt fördelat bland dem som återfaller i brott. Personer med minst 9 tidigare belastningar utgjorde 9 procent av populationen men stod för 24 procent av återfallsbrotten.

Ta reda på mer

I Brås rapport om brottsutvecklingen i Sverige kan du läsa vilka trender vi kan utläsa från kriminalstatistiken, brottsofferundersökningar och en mängd andra källor. Här ger vi en samlad bild av utvecklingen som riktar sig till allmänt intresserade, politiker och rättsväsendets myndigheter.

Om du bara är ute efter en viss uppgift kan du göra en sökning i kriminalstatistiken.

Definitioner

¹) Anmälda brott

Statistiken över anmälda brott omfattar alla de händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara brott.

De anmälda brotten om dödligt våld inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott, exempelvis självmord, olycka med mera. Brå granskar därför samtliga polisanmälningar rörande dödligt våld och redovisar de faktiskt konstaterade fallen i statistiken över konstaterade fall av dödligt våld.

²) Handlagda brott

Från och med redovisningsåret 2014 redovisas ny statistik över handlagda brott. Den nya statistiken är en revidering av statistiken över uppklarade brott och ersätter denna. I statistiken över handlagda brott redovisas de de anmälda brott för vilka polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under redovisningsperioden (kalenderår), som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Personuppklarade brott är handlagda brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en misstänkt person på brottet. Med lagföringsbeslut avses här beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse. Personuppklaringsprocenten redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga handlagda brott under samma period.

³) Misstänkta personer

I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som efter avslutad utredning av polis, tull eller åklagare bedömts vara skäligen misstänkta för brott under ett kalenderår. Begreppet brottsdeltagande avser en misstänkt persons registrerade deltagande i ett visst brott.

Handlagda brottsmisstankar

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar brottsmisstankar gällande straffmyndiga personer, det vill säga personer som är 15 år eller äldre. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. I statistiken räknas dock varje enskild brottsmisstanke för sig.

Lagförda personer

I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de personer som under ett kalenderår befunnits skyldiga till brott genom fällande dom i tingsrätt (domslut) eller genom så kallad lagföring utanför domstol (av åklagaren utfärdat strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse).

Kriminalvård

Kriminalvårdsstatistiken redovisar personer som

  • är intagna i kriminalvårdsanstalt
  • övervakas av kriminalvårdens frivårdsorganisation
  • är inskrivna i häkte.

För att redovisa övervakade och intagna personer används framför allt två mått:

  • Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna ett fängelsestraff i anstalt eller en övervakning inom frivården under året. Statistiken redovisar antal händelser, vilket innebär att en person som har tagits in flera gånger under året räknas flera gånger.
  • Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver hur många enskilda personer som faktiskt var inskrivna på anstalt eller i frivården vid detta datum.

Återfall i brott

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse och hur nivån utvecklas över tid. Med en ingångshändelse avses frigivning från en frihetsberövande påföljd eller lagakraftvunna domar och andra lagföringar avseende icke frihetsberövande påföljder. I återfallsstatistiken ingår alltså endast den brottslighet som kunnat konstateras genom en lagföring, och det är viktigt att komma ihåg att statistiken därför inte ger en bild av alla återfall i brott som sker i samhället.

Sidan senast uppdaterad: 2019-05-29

Läs rapporten

Publikationer

Det finns inga artiklar