Statistik utifrån brottstyper

På dessa sidor visar vi hur ett antal brottskategorier har utvecklats under den senaste tioårsperioden, utifrån Brås statistik. Siffrorna utgår från slutlig årsstatistik.

Välj brottsyp

Övergripande resultat från Brås statistik

Nationella trygghetsundersökningen

Brå genomför årligen den Nationella trygghets­undersökningen (NTU) vars syfte är att undersöka människors utsatthet för brott, upplevelse av oro och otrygghet samt förtroende för rättsväsendet, liksom brottsutsattas erfarenheter av kontakter med rättsväsendet.

I NTU undersöks utsatthet för brott kalenderåret före svarstillfället. Det innebär att den utsatthet som rapporteras i exempelvis NTU 2020 avser utsatthet under 2019. Utsatthet för brott mot enskild person redovisas i andel utsatta personer, till skillnad från utsatthet för egendomsbrott mot hushåll, som redovisas i andel utsatta hushåll.

Utsatthet för brott mot enskild person

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2006–2021¹ . Andel (%) utsatta av befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2022

¹) Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i den tekniska rapporten för NTU 2018 (Brå 2019b). För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer.

Utsatthet för brott mot enskild person

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot enskild person 2021. Andel utsatta av samtliga samt av män respektive kvinnor i befolkningen (16–84 år). Källa: NTU 2022

Utsatthet för olika typer av brott mot enskild person

Det är 19,5 procent av befolkningen (16–84 år) som uppger att de under 2021 utsattes för någon eller några av de brottstyper som i NTU sammantaget kallas brott mot enskild person: misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kredit­bedrägeri eller nätkränkning¹. Det innebär en minskning jämfört med 2020, då andelen var 20,2 procent. Sett till utvecklingen sedan 2016, då brottskategorin började mätas i sin nuvarande sammansättning, skedde en ökning fram till och med 2018, följt av en nedåtgående trend. Andelen är i den här senaste mätningen på den lägsta nivån hitills.

Bland kvinnor var det 20,2 procent, och bland män 18,7 procent, som utsattes för något brott mot person. Skillnaden mellan män och kvinnor är störst vid sexualbrott, som en betydligt större andel kvinnor uppger att de utsatts för. Vad gäller övriga brottstyper uppger män utsatthet i större utsträckning, men skillnaderna är inte lika stora som för sexualbrotten.

Den självrapporterade utsattheten är generellt störst i de yngre åldersgrupperna, och minskar med äldre åldersgrupper (34,2 % utsatta för brott mot enskild person bland de yngsta respektive 6,8 % utsatta bland de äldsta).

Den självrapporterade utsattheten är generellt störst bland de yngsta. Exempelvis uppger 33,7 procent i åldersgruppen 20–24 år att de utsatts för brott mot enskild person, jämfört med 7,5 procent i åldersgruppen 75–84 år. Utsattheten är även ojämnt fördelad sett till olika grupper i befolkningen. En särskilt utsatt grupp är ensamstående med barn, där 29,7 procent uppger att de utsattes för någon av brottstyperna inom brott mot enskild person 2021. Av de brott mot enskild person som efterfrågas är hot den brottstyp som störst andel uppger att de utsattes för (7,8 %), medan det är minst vanligt att uppge utsatthet för personrån (1,2 %).

Av de brott mot enskild person som efterfrågas är hot den brottstyp som störst andel uppger att de utsattes för (7,8 %), medan det är minst vanligt att uppge utsatthet för personrån (1,2 %).

Jämfört med 2020 har andelen utsatta för hot, fickstöld, kort-/kredit­bedrägeri och nätkränkning minskat 2021, medan andelen utsatta för försäljningsbedrägeri har ökat något. Vad gäller misshandel, personrån och sexualbrott är nivån mer eller mindre densamma 2021 som 2020.

Bland dem som uppgett att de utsatts för brott mot enskild person 2021 är det 43,9 procent (motsvarande 8,5 % av befolkningen) som utsattes en (1) gång, 29,0 procent (motsvarande 5,7 % av befolkningen) som utsattes två till tre gånger och 27,0 procent (motsvarande 5,3 % av befolkningen) som utsattes fyra gånger eller fler. Dessa 27 procent (eller 5,3 % av befolkningen) utsattes för majoriteten (76,3 %) av alla brotthändelser som rapporterats in.

¹) Tidigare ingick även trakasserier i den sammanslagna kategorin brott mot enskild person. Dock omformulerades trakasserifrågan inför NTU 2020, vilket ledde till att tidsserien för trakasserier bröts och därför enbart finns från och med NTU 2020. För att kunna behålla tidsserien över brott mot enskild person exkluderades trakasserier ur kategorin för alla år.

Utsatthet för brott mot egendom

Självrapporterad utsatthet för olika typer av brott mot egendom 2006–2021¹. Andel (%) utsatta hushåll i riket. För 2018 redovisas även skattat antal utsatta hushåll i riket. Källa: NTU 2022

¹) Resultaten för utsatthet 2006–2015 är omräknade eftersom undersökningen då genomfördes med en annan metod. Läs mer om detta i den tekniska rapporten för NTU 2018 (Brå 2019b). För motsvarande resultat före omräkningen, se tidigare NTU-publikationer.

Utsatthet för egendomsbrott mot hushåll

Det är 13,1 procent av hushållen i riket som under 2021 uppges ha utsatts för någon eller några av de brottstyper som sammantaget kallas egendomsbrott mot hushåll: bilstöld, stöld ur eller från fordon, cykelstöld och bostadsinbrott. Det är i princip på samma nivå som 2020 (13,2 %). Andelen har minskat om man ser till utvecklingen sedan 2006, och minskningen beror främst på att allt färre drabbas av stöld ur eller från fordon.

Av de egendomsbrott mot hushåll som undersökningen berör var det under 2021 vanligast att hushållet utsatts för cykelstöld (10,3 %) och minst vanligt med bilstöld (0,9 %).

En majoritet (66,2 %) av dem som blivit utsatta för egendomsbrott mot hushåll uppger att de utsattes en gång under 2021, medan 27,7 procent utsattes två till tre gånger. Vidare var det en mindre grupp av de utsatta hushållen (6,1 %) som utsattes för fyra brott eller fler. Den sistnämnda gruppen utsattes för 23,5 procent av alla egendomsbrott som rapporterats in i NTU 2022.

Anmälda brott

Anmälda brott

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket eller Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Under 2020 anmäldes cirka 1,57 miljoner brott, vilket innebar en ökning med 18 500 brott (+1 %) jämfört med året innan.

De kategorier av anmälda brott som ökade mest i antal under 2020 var skadegörelse­brott (+14 %) samt narkotikabrott (+10 %). De största ökningarna inom skadegörelse­brott gällde brottstyperna skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter) och klotter mot kollektivtrafiken. Den största ökningen inom narkotikabrott gällde brotts­typerna eget bruk samt innehav.

Den kategori anmälda brott som minskade mest i antal (−11 %) under 2020 var bedrägeri­­brott.

Pandemins inverkan

Pandemins påverkan på utvecklingen av det totala antalet anmälda brott under 2020 bedöms vara begränsad. Dock kan förändringar i antalet anmälda brott för vissa brotts­typer under 2020 troligtvis vara en följd av pandemin. Till exempel bedöms minskningar av vissa brottstyper inom kategorierna brott mot person och stöldbrott, såsom miss­handel av obekant och övrig stöld, vara en effekt av pandemin. Även minskningarna för de anmälda personrånen och rattfylleribrotten bedöms vara konsekvenser av pandemin. Likaså ökningarna av antalet anmälda skadegörelsebrott, då främst i region Stockholm, och narkotikabrott.

Läs mer om pandemins inverkan på anmälda brott

Så fördelas anmälningarna

Fördelning mellan olika brottstyper 2021, i procent av det totala antalet anmälda brott. Talen är avrundade. Källa: Anmälda brott

Av samtliga anmälda brott 2020 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 27 procent, brotten mot person 19 procent, skadegörelsebrotten 15 procent och bedrägeribrotten 14 pro­cent.

Den senaste tioårsperioden (2011–2020) utmärks av en minskning av stöldbrottens an­del av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 12 procentenheter. I de övriga brottskategorierna har andelen ökat eller varit oförändrade. Andelen bedrägeribrott har ökat med 6 procentenheter och andelen skadegörelsebrott har ökat med 3 procent­enheter, medan narkotikabrotten och brotten mot person har ökat sina andelar med 2 procentenheter vardera.

Olika sorters stöld- och tillgreppsbrott utgjorde 27 procent av alla anmälda brott under 2020.

Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp, och endast för vissa enstaka brottstyper kan anmälningsstatistiken antas ge en ungefärlig bild av hur många brott som faktiskt begås. Benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäk­rings­villkor. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brotten avgöra om brotts­lig­heten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Därför är det ofta nödvändigt att jämföra anmälningsstatistiken med andra källor, som t.ex. NTU här ovan, för att få en bild av den faktiska utvecklingen.

Dödligt våld

Antal konstaterade fall av dödligt våld, totalt samt uppdelat på brottsoffrets kön¹. Uppgift om kön finns tillgänglig från 2011.

¹I ett av fallen 2012 kunde offrets kön inte fastställas.

Statistiken över konstaterade fall av dödligt våld omfattar samtliga fall som polisanmälts som mord, dråp, barnadråp, samt vållande till annans död och terroristbrott under ett kalenderår, där det kan konstateras att dödligt våld sannolikt är dödsorsaken.

I Brås granskning konstaterades 124 fall av dödligt våld 2020, vilket utgjorde 28 procent av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld var 13 fall fler 2020 jämfört med 2019, då antalet upp­gick till 111 fall.

År 2020 kunde 6 fall av dödligt våld knytas till 3 händelser med fler än ett dödsoffer. Det kan jämföras med 2019 då 12 fall av dödligt våld kunde knytas till 6 händelser med fler än ett dödsoffer.

Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år. Sedan 2015 har antalet fall av dödligt våld fluktuerat kring en högre nivå än tidigare år.

Handlagda brott

Personuppklarade brott

Statistiken över handlagda brott omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under referensåret som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Under 2020 blev 1,62 miljoner brott handlagda, vilket är en ökning med 47 500 brott, eller 3 procent, jämfört med 2019.

En utredning hade bedrivits för drygt hälften (51 %), eller 825 000, av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 50 100 brott (+6 %) jämfört med 2019. Ökningen av antalet utredda brott under året kan sannolikt kopplas samman med pandemi­situationen som inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till utrednings­verksamhet inom polisen.

Antalet utredda brott ökade inom brotts­kategorierna brott mot person (+3 %), skade­görelsebrott (+11 %) och narkotikabrott (+12 %), medan de minskade för bedrägeribrott och trafikbrott (−1 % vardera).

De resterande handlagda brotten (49 %), 790 000 brott, direktavskrevs, vilket är ungefär lika många som föregående år (2 560 färre brott, vilket motsvarar en minskning med mindre än 0,5 %). Det var främst stöld- och tillgreppsbrott (−4 %) och bedrägeribrott (−14 %) som stod bakom minskningen.

Det fanns minst en skäligen misstänkt person registrerad för en dryg tredjedel (35 %), eller 567 000, av de handlagda brotten, vilket innebär en ökning med 51 200 brott (+10 %). Det var främst brott mot person (+5 %) och narkotikabrott (+12 %) som stod bakom ökningen.

Andelen brott med misstänkt person av samtliga handlagda brott ökade med 2 procent­enheter jämfört med 2019. Närmare hälften utgjordes av brott mot person och narkotika­brott.

Förundersöknings­begränsade brott

Under 2020 fattades beslut om förundersökningsbegränsning för 90 000 brott av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 18 700 brott (+26 %) jämfört med 2019. Totalt sett förundersökningsbegränsades 6 procent av samtliga handlagda brott, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019.

Beslut om förundersökningsbegränsning ökade för samtliga redovisade brottskategorier, men bedrägeribrott stod för den största ökningen (+60 %).

Personuppklarade brott

Under 2020 personuppklarades 224 000 handlagda brott, vilket är en ökning med 12 200 brott (+6 %) jämfört med 2019. Av de redovisade brotts­kategorierna ökade antalet person­­uppklarade brott för brott mot person (+10 %), skadegörelse­brott (+15 %) och narkotikabrott (+6 %). Det ökade antalet personuppklarade brott 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt, åtminstone delvis, kopplas samman med pandemin, som inneburit en omför­delning av resurser till utredningar hos polis och åklagare.

Antalet brott för vilka åtal har väckts ökade med 14 100 brott (+1 %). Antalet åtals­underlåtelser ökade med 575 brott (+5 %), medan antalet utfärdade strafföre­lägganden minskade, med 2 470 brott (−7 %).

Personuppklaringsprocent och lagföringsprocent

Personuppklarings­procenten, som redovisar andelen person­uppklarade brott av samtliga handlagda brott, uppgick till 14 procent 2020, en oförändrad andel jämfört med 2019.

Sett till de olika brottskategorierna ökade personuppklarings­procenten för brott mot liv och hälsa (+1 procentenhet) och sexualbrott (+2 procent­enheter), medan den minskade för bedrägeribrott (−1 procentenhet), trafikbrott (−1 procentenhet) och narkotikabrott (−2 procentenheter).

Lagföringsprocenten, som redovisar andelen person­uppklarade brott av samtliga utredda brott (exklusive förundersöknings­begränsade brott), uppgick till 30 procent 2020, en oförändrad andel jämfört med 2019.

Även lagföringsprocenten ökade för brott mot liv och hälsa och sexualbrott (+1 respektive + 2 procentenheter), men också för skadegörelse­brott (+1 procentenhet), och minskade för bedrägeribrott och narkotikabrott (−2 procentenheter vardera).

Misstänkta personer

Misstänkta personer

Antal misstänkta personer, 2011–2020. Uppgifterna för åren 2013–2016 korrigerades 2018-06-14. Källa: Misstänkta personer

Statistiken över misstänkta personer omfattar straffmyndiga personer som har blivit misstänkta för brott av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet under referensåret, och för vilka misstanken graderats som skäligen misstänkt eller högre.

År 2020 misstänktes 200 000 personer för brott, vilket var en ökning med 10 700 personer, eller 6 procent, jämfört med 2019. En del av ökningarna kan troligtvis hänföras till pandemin som bland annat inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till yttre tjänst och utredningsverksamheten inom polisen.

Sett över en tioårsperiod (2011–2020) har antalet personer som misstänkts för brott ökat med totalt 8 370 personer, eller 4 procent.

Av de misstänkta personerna 2020 var 45 000 kvinnor och 154 000 män, vilket ger en könsfördelning på 23 procent kvinnor och 77 procent män. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott har ökat jämfört med 2019, med 13 respektive 4 procent. Över en tioårsperiod (2011–2020) har antalet kvinnor som misstänkts för brott ökat med totalt 11 procent och antalet män ökat med 3 procent.

Majoriteten (80 %) av de som misstänktes för brott var 21 år eller äldre 2020. En femtedel (20 %) av de misstänkta var unga personer i åldern 15–20 år. Mönstret är likartat mellan könen och oförändrat jämfört med 2019. Andelen unga misstänkta har under en tioårsperiod minskat, med 2 procentenheter jämfört med 2011.

Antalet misstänkta personer ökade för samtliga redovisade brottskategorier förutom trafikbrott där antalet var oförändrat jämfört med 2019. Ökningen var störst för bedrägeribrott, vilka ökade med 23 procent. Antalet personer misstänkta för narkotika­brott och skadegörelsebrott ökade med 10 procent vardera medan ökningen för stöld- och tillgreppsbrott samt brott mot person var 4 procent vardera.

Misstänkta personer i förhållande till befolkningsstorleken

År 2020 misstänktes 2 330 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var 5 procent högre än 2019. Antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 12 procent, och antalet misstänkta män per 100 000 invånare ökade med 3 procent, jämfört med 2019.

Jämfört med 2011 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 101 personer per 100 000 invånare (−4 %). Den grupp som minskat mest är unga kvinnor (15–17 år), som minskat med 9 procent jämfört med 2011.

Personer med lagföringsbeslut

Antalet misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut var 90 800 personer 2020, vilket var en ökning med 3 860 personer (+4 %) jämfört med 2019. Jämfört med 2011 var det dock en minskning med 7 410 personer, eller 8 procent. Det ökade antalet misstänkta som fått ett lagföringsbeslut 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt kopplas samman med pandemin, som inneburit en omfördelning av resurser till utredningar hos polis och åklagare.

Av de misstänkta personerna med lagföringsbeslut var 17 100 kvinnor och 73 700 män, vilket ger en könsfördelning på 19 procent kvinnor och 81 procent män. Jämfört med 2019 hade både antalet kvinnor och antalet män ökat (+11 % respektive +3 %).

Närmare hälften (45 %) av samtliga personer som misstänktes för brott 2020 fick ett lagföringsbeslut. Andelen var större bland män (48 %) än bland kvinnor (38 %). Andelen var oförändrade jämfört med 2019 för män, medan andelen minskat med 1 procentenhet totalt sett samt för kvinnor. Jämfört med 2011 hade andelen av samtliga misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut minskat med 6 procentenheter.

Antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut 2020 ökade i samtliga brottskategorier jämfört med 2019, förutom för trafikbrott där antalet minskade med 3 procent. Antalet ökade mest för skadegörelse (+14 %), brott mot person (+12 %) och bedrägeribrott (+11 %).

Handlagda brottsmisstankar

Handlagda brottsmisstankar

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar samtliga brottsmisstankar som registrerats av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet och som handlagts under referensåret. I statistiken ingår brottsmisstankar som uppnått misstankegraden skäligen misstänkt och som gäller personer som är straffmyndiga.

År 2020 handlades totalt 620 000 brottsmisstankar, vilket var en ökning med 54 100 brottsmisstankar (+10 %) jämfört med 2019. En del av ökningen kan troligtvis kopplas samman med pandemin som inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till yttre tjänst och utredningsverksamheten inom bland annat polisen.

Jämfört med 2019 ökade antalet handlagda brottsmisstankar inom samtliga brotts­kategorier. Den största ökningen märks för brottsmisstankar gällande narkotikabrott (+12 %) och skadegörelsebrott (+11 %).

Antalet handlagda brottsmisstankar både mot kvinnor och mot män var större 2020 (+20 % respektive +7 %) jämfört med 2019.

Jämfört med 2011 hade antalet handlagda brottsmisstankar ökat med 10 procent. Brotts­misstankar mot kvinnor har ökat med 30 procent och brottsmisstankar mot män ökat med 5 procent.

År 2020 handlades 104 700 brottsmisstankar där den misstänkta personen var 15–20 år, vilket motsvarade 17 procent av alla handlagda brottsmisstankar. Resterande brotts­misstankar (83 %) avsåg vuxna gärningspersoner (21 år eller äldre). Andelarna var oförändrade jämfört med 2019.

Förundersöknings­begränsade brotts­misstankar

År 2020 förundersökningsbegränsades 74 100 (12 %) av alla brottsmisstankar. Det var en ökning med 16 300 brottsmisstankar (+28 %) jämfört med 2019.

Av de förundersökningsbegränsade brottsmisstankarna var den största brottskategorin narkotikabrott, som stod för 21 procent av samtliga förundersökningsbegränsade brottsmisstankar 2020.

Antalet brottsmisstankar som förundersökningsbegränsats har ökat med 89 procent jämfört med 2011. Det innebär att andelen förundersökningsbegränsade brotts­miss­tankar av samtliga handlagda brottsmisstankar har ökat från 7 procent till 12 procent över en tioårsperiod.

Utvecklingen ska ses mot bakgrund av att polisen den 1 januari 2013 fick nya befogen­heter att i vissa fall fatta beslut om förundersökningsbegränsning

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

År 2020 ledde 237 000 brottsmisstankar till ett lagföringsbeslut. Det var 11 200 fler (+5 %) än 2019. Det ökade antalet lagförda brottsmisstankar 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt, åtminstone delvis, kopplas samman med den nämnda omfördelningen av resurser till utredningar hos polis och åklagare under året.

För brottsmisstankar mot kvinnor ökade antalet med 13 procent jämfört med 2019, medan det minskade med 3 procent för brottsmisstankar mot män.

Antalet brottsmisstankar som resulterade i lagföringsbeslut 2020 ökade mest för brotts­misstankar gällande brott mot person (+11 %), narkotikabrott (+6 %) och skade­görelse (+6 %), medan brottsmisstankar gällande bedrägeribrott och trafikbrott minskade, med 19 respektive 2 procent, jämfört med 2019.

Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2020 ledde 38 procent till ett lagföringsbeslut. Andelen brottsmisstankar som ledde till lagföringsbeslut 2020 var något högre för brottsmisstankar mot män än mot kvinnor (39 % respektive 36 %).

Av brottsmisstankarna gällande unga (15–20 år) ledde 40 procent till ett lagföringsbeslut. Motsvarande andel gällande vuxna (21 år eller äldre) var 38 procent. Andelen lagförings­beslut minskade med 2 procentenheter vardera för unga och vuxna, jämfört med 2019.

Sett i ett tioårsperspektiv (2011–2020) har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagförings­beslut minskat med 13 procent, samtidigt som det totala antalet brottsmiss­tankar har ökat under perioden. Det innebär att andelen handlagda brotts­misstankar som lett till lagföringsbeslut har minskat med 10 procentenheter. En liknande utveckling kan ses för lagföringsbeslut gällande brotts­misstankar mot kvinnor respektive män.

Jämfört med 2011 har andelen lagföringsbeslut minskat för samtliga brotts­kategorier. Mest har andelen minskat för bedrägeri­brott, med 14 procentenheter jämfört med 2011.

Lagföringsbeslut

Lagföringsbeslut

Antal lagföringsbeslut, efter lagföringstyp, åren 2011-2021.

Statistiken över lagförda personer omfattar de lagföringsbeslut som fattats av åklagare och domstol under ett kalenderår, det vill säga fällande domslut, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser.

Lagförda personer

År 2018 fattades totalt 101 000 lagföringsbeslut, vilket jämfört med 2017 är en ökning med 4 130 beslut, eller 4 procent. Domsluten ökade med 6 procent till 60 600 domslut, strafföreläggandena ökademed 4 procent till 30 400 beslut och åtalsunderlåtelserna minskade med 3 procent till 10 200 beslut.

Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 17 procent (16 800 beslut) kvinnor och 83 procent (84 400 beslut) män. Fördelningen har varit likartad de senaste tio åren.

Jämfört med 2017 ökadeantalet lagföringsbeslut mot personer som var 18 år eller äldre. Den andelsmässigt största ökningen skedde i åldersgruppen 18–20 år, där antalet lagföringsbeslut ökade med11 procent, eller 1 140 beslut. Åldersgruppen 15–17 år minskade med 5 procent, eller 454 beslut, under samma period.

Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 4 procent till 10 700 domslut. Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 7procent till 30 400 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom ökade med 8 procent till 9 630 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd ökade med 2 procent till 5 830 domslut.

Ökningen i antalet fängelsedomar återfanns framförallt bland de som dömts till strafftider på mer än 24 månader, som ökat med 30 procent, eller 288 domslut, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga ökningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg trafikbrottsamt narkotikabrott. Antalet lagföringsbeslut för trafikbrottökade med 2 850 beslut, eller 10 procent, och antalet lagföringsbeslut för narkotikabrottökade med 2 260 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga minskningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg tillgreppsbrott. Antalet lagföringsbeslut för tillgreppsbrott minskade med 950 beslut eller 5 procent, vilket framförallt förklaras av ringa stöld, som minskat med 892 beslut, eller 9 procent.

Personer i anstalt

Personer som påbörjat en fängelseverkställighet under året

Antal personer som påbörjat en fängelseverkställighet respektive antal personer med en pågående fängelseverkställighet den 1 oktober för respektive år 2011-2021.

Kriminalvårdstatistiken beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet intagna och inskrivna på kriminalvårdsanstalt, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation, samt antalet personer inskrivna i häkte.

Kriminalvård

År 2018 intogs 8 930 personer på kriminalvårdsanstalt, vilket var en ökning (+6 %) jämfört med 2017. Av de personer som togs in 2018 var 673 (8 %) kvinnor och 8 260 (92 %) män. Antalet kvinnor ökade med 10 procent medan antalet män ökade med 6 procent. Sammantaget innebar det att andelen kvinnor som togs in 2018 var 1 procentenhet lägre än året innan.

Jämfört med 2009 hade antalet intagna på anstalt minskat 2018 med 9 procent. Antalet kvinnor ökade med 1 procent och antalet män minskade med 10 procent under tioårsperioden 2009−2018.

Antalet inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 var 4 390 , vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Vid tidpunkten var 244 kvinnor respektive 4 1 501 män intagna på anstalt. Kvinnorna minskade med 2 procent, medan intagna män ökade med 6 procent. Jämfört med 2009 hade antalet intagna den 1 oktober minskat, med totalt 20 procent. Minskningen var dock mindre för kvinnorna (−15 %), än för männen (−20 %). 

Av de personer som intogs på anstalt 2018 var nästan hälften (45 %) i åldern 30−49 år, ytterligare en tredjedel (32 %) i åldern 21−29 år och 17 procent i åldern 50 år eller äldre. Endast 6 procent av de intagna var ungdomar i åldern 15−20 år.

Åldersstrukturen bland de intagna 2018 skilde sig något mellan kvinnorna och männen, på så sätt att kvinnorna var äldre än männen. Bland kvinnorna var 27 procent under 30 år, medan andelen män i samma åldersgrupp uppgick till 38 procent. I stället var det en högre andel intagna kvinnor som var 30 år eller äldre (73 %), jämfört med motsvarande andel män (62 %).

Jämfört med 2009 hade de största förändringarna 2018 skett i åldersgrupperna 21−29 år (en ökning med 2 procentenheter) respektive 30−49 år (en minskning med 2 procentenheter). Andelen intagna i åldersgruppen 21−29 år hade ökat bland kvinnor med 2 procentenheter, och minskat bland män med 2 procentenheter. I åldersgruppen 30−49 år minskade antalet intagna för både kvinnor och män, med 2 procentenheter vardera.

Av de personer som togs in på anstalt under 2018 hade 5 850 (66 %) svenskt medborgarskap och 3 0751 (34 %) utländskt medborgarskap. Andelen utländska medborgare var lägre bland kvinnorna (24 %) än bland männen (35 %). Jämfört med 2017 har andelen utländska medborgare ökat med 1 procentenhet, varav kvinnor minskat med 1 procentenhet och män ökat med 1 procentenhet. I ett tioårsperspektiv, jämfört med 2009, hade andelen utländska medborgare 2018 totalt ökat med 6 procentenheter, där kvinnor hade ökat med 3 procentenheter och män med 5 procentenheter.

Av de personer som intogs på anstalt under 2018 hade 41 procent haft en frihetsberövande påföljd tidigare (33 % kvinnor och 42 % män). Jämfört med 2017 var den totala andelen med tidigare frihetsberövande påföljd 1 procentenhet högre, och uppdelat på kön var det en minskning med 3 procentenheter för kvinnorna och en ökning med 1 procentenhet för männen. Jämfört med 2009 hade andelen intagna som tidigare varit frihetsberövade minskat med 7 procentenheter, vilket motsvarade en minskning med 13 procentenheter för kvinnorna och 6 procentenheter för männen.

Av dem som intogs på anstalt under 2018 hade hälften (50 %) dömts för narkotikabrott eller tillgreppsbrott som huvudbrott. Jämfört med 2017 hade det totala antalet intagna för narkotikabrott ökat med 16 procent, medan det totala antalet intagna för tillgreppsbrott minskat med 3 procent. Därutöver ökade personer intagna på anstalt med brott mot liv och hälsa som huvudbrott med 8 procent.

För kvinnorna ökade antalet intagna med narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 34 respektive 36 procent från 2017 till 2018, medan de som 7 dömts för brott mot liv och hälsa ökade med 25 procent. För männen ökade antalet som dömts för narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 15 respektive 7 procent, medan antalet som dömts för och brott mot liv och hälsa ökade med 7 procent.

IÖV och frivård

Under 2018 påbörjade 1 560 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja, vilket jämfört med 2017 var en minskning med 5 procent. Av de som påbörjade IÖV 2018 var 225 kvinnor och 1 3401 män (−6 % kvinnor och −5 % män jämfört med 2017). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 48 procent (−34 % kvinnor och −50 % män).

År 2018 var det totalt 6 280 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 979 kvinnor och 5 300 män. Totalt sett ökade antalet med 3 procent (+3 % för kvinnorna och +3 % för männen). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 16 procent (−20 % för kvinnorna och −15 % för männen).

Den 1 oktober 2018 var 9 140 personer under övervakning i frivården (1 130 kvinnor och 8 010 män). Jämfört med 2009 var det en minskning med totalt 30 procent.

Häkte

Den 1 oktober 2018 var 2 000 personer inskrivna i häkte, fördelat på 112 kvinnor och 1 8901 män. Det motsvarade en ökning sedan 2017, på totalt 9 procent (−3 % kvinnor och +10 % män).

Personer som återfallit i brott

Andel personer som återfallit i brott, inom ett, två respektive tre år, av samtliga personer med en ingångshändelse år 2015, totalt samt efter kön.

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse 2012. Utvecklingen över tid redovisas jämfört med året innan och 10 år innan. Vidare beskrivs risken att återfalla, tiden till första återfall samt antalet och typen av brott i återfallshändelsen.

Återfall i brott

Återfall efter ingångshändelse

Av samtliga personer med en ingångshändelse 2012 återföll 41 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 30 procent och bland männen 43 procent.

Den totala andelen som återfaller i brott, samt den för män och kvinnor, uppvisar mycket liten förändring över tid. Jämfört med 2003 har den minskat med en (1) procentenhet.

Andelen personer som återfaller i brott har minskat i de flesta påföljdskategorier sedan 2003, med undantag för böter och intensivövervakning med elektronisk kontroll. Störst minskning kan ses för dem med skyddstillsyn med samhällstjänst (5 procentenheter) och för dem med fängelse (6 procentenheter).

Av de personer med fängelse som mest ingripande påföljd har återfallsandelen minskat i de flesta av strafftidskategorierna jämfört med 2003. Störst var minskningen för dem med en utdömd strafftid på mer än sex månader och högst ett år (12 procentenheter). Återfallsandelen ökade dock för de med en utdömd strafftid på mer än två och högst sex månader.

Återfall och tidigare belastning

Risken för att återfalla ökar tydligt med antalet belastningar fem år före ingångshändelsen. Av personer med nio eller fler tidigare belastningar återföll 93 procent. Bland personer utan tidigare belastning låg andelen återfall på 21 procent. Återfallsmönstret är relativt stabilt över tid och detsamma för män och kvinnor.

En minskad återfallsandel sedan 2003 kan ses för samtliga belastningsgrupper. Starkast har minskningen varit för de med 2−3 respektive 4−8 tidigare belastningar; i dessa grupper har återfallsandelen minskat med 4 procentenheter.

Det är vanligt att de som återfaller i brott och får en frihetsberövande påföljd har varit frihetsberövade tidigare. Av de där återfallshändelsen gav fängelse eller annan frihetsberövande påföljd hade 55 procent dömts till en frihetsberövande påföljd vid ett tidigare tillfälle.

Återfall och ålder

Återfall i brott varierar mellan olika ålderskategorier. Bland personer i åldern 18 – 20 år återföll nästan hälften (48 %) i brott, medan motsvarande andel bland personer 60 år eller mer var 21 procent. Återfallsandelarna var i princip oförändrade jämfört med 2011, och likartade för män och kvinnor.

Sedan 2003 har återfallsmönstret sett till ålder ändrats något. Bland vuxna personer i åldergrupperna 21−39 år och 40−59 år har återfallsandelen minskat (med 1 respektive 4 procentenheter), samtidigt som återfallsandelen för personer i åldersgrupperna 15−17 år och 18−20 år har ökat (med 4 respektive 2 procentenheter). Förändringarna kan ses både för kvinnor och för män.

Analys av flera variabler

En analys av flera variabler samtidigt bekräftar de mönster som framträder i statistiken. Här framkommer bland annat att män hade 54 procent högre risk att återfalla i brott än kvinnor och att personer med 9 eller fler tidigare belastningar hade nästan 25 gånger högre risk för återfall i brott än de utan tidigare belastning.

Tid till första återfall och antal återfallsbrott

Mediantiden till första återfallet var 7 månader och 3 veckor (237 dagar). För kvinnor var mediantiden längre (254 dagar) än vad den var för män (234 dagar).

Risken att återfalla i brott är störst precis efter ingångshändelsen, och avtar successivt med tiden. För personer som frigavs från fängelse eller någon annan frihetsberövande påföljd mer än halverades återfallsintensiteten under de första sex månaderna efter frigivningen.

Av samtliga personer med en ingångshändelse, 80 400, återföll 32 600 personer. Dessa stod för 195 000 återfall i brott inom tre år, vilket i genomsnitt motsvarar 6,0 återfallsbrott per person. Sedan 2003 har det genomsnittliga antalet återfallsbrott per person minskat med över 1,5 brott per person.

Antalet återfallsbrott inom tre år är inte jämnt fördelat bland dem som återfaller i brott. Personer med minst 9 tidigare belastningar utgjorde 9 procent av populationen men stod för 24 procent av återfallsbrotten.

Ta reda på mer

I Brås rapport om brottsutvecklingen i Sverige kan du läsa vilka trender vi kan utläsa från kriminalstatistiken, brottsofferundersökningar och en mängd andra källor. Här ger vi en samlad bild av utvecklingen som riktar sig till allmänt intresserade, politiker och rättsväsendets myndigheter.

Om du bara är ute efter en viss uppgift kan du göra en sökning i kriminalstatistiken.

Definitioner

¹) Anmälda brott

Statistiken över anmälda brott omfattar alla de händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polisen, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig inte vara brott.

De anmälda brotten om dödligt våld inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott, exempelvis självmord, olycka med mera. Brå granskar därför samtliga polisanmälningar rörande dödligt våld och redovisar de faktiskt konstaterade fallen i statistiken över konstaterade fall av dödligt våld.

²) Handlagda brott

Från och med redovisningsåret 2014 redovisas ny statistik över handlagda brott. Den nya statistiken är en revidering av statistiken över uppklarade brott och ersätter denna. I statistiken över handlagda brott redovisas de de anmälda brott för vilka polis, åklagare eller annan utredande myndighet har fattat ett beslut under redovisningsperioden (kalenderår), som innebär att handläggningen av brottet avslutas.

Personuppklarade brott är handlagda brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en misstänkt person på brottet. Med lagföringsbeslut avses här beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse. Personuppklaringsprocenten redovisar antalet personuppklarade brott under ett år i procent av samtliga handlagda brott under samma period.

³) Misstänkta personer

I statistiken över misstänkta personer redovisas de personer som efter avslutad utredning av polis, tull eller åklagare bedömts vara skäligen misstänkta för brott under ett kalenderår. Begreppet brottsdeltagande avser en misstänkt persons registrerade deltagande i ett visst brott.

Handlagda brottsmisstankar

Statistiken över handlagda brottsmisstankar omfattar brottsmisstankar gällande straffmyndiga personer, det vill säga personer som är 15 år eller äldre. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. Flera brottsmisstankar som handlagts under samma redovisningsperiod kan gälla en och samma person. I statistiken räknas dock varje enskild brottsmisstanke för sig.

Lagförda personer

I statistiken över personer lagförda för brott redovisas de personer som under ett kalenderår befunnits skyldiga till brott genom fällande dom i tingsrätt (domslut) eller genom så kallad lagföring utanför domstol (av åklagaren utfärdat strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse).

Kriminalvård

Kriminalvårdsstatistiken redovisar personer som

  • är intagna i kriminalvårdsanstalt
  • övervakas av kriminalvårdens frivårdsorganisation
  • är inskrivna i häkte.

För att redovisa övervakade och intagna personer används framför allt två mått:

  • Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna ett fängelsestraff i anstalt eller en övervakning inom frivården under året. Statistiken redovisar antal händelser, vilket innebär att en person som har tagits in flera gånger under året räknas flera gånger.
  • Antalet inskrivna den 1 oktober beskriver hur många enskilda personer som faktiskt var inskrivna på anstalt eller i frivården vid detta datum.

Återfall i brott

Den slutliga statistiken över återfall beskriver andelen personer som återfallit i nytt lagfört brott inom ett, två och tre år efter en ingångshändelse och hur nivån utvecklas över tid. Med en ingångshändelse avses frigivning från en frihetsberövande påföljd eller lagakraftvunna domar och andra lagföringar avseende icke frihetsberövande påföljder. I återfallsstatistiken ingår alltså endast den brottslighet som kunnat konstateras genom en lagföring, och det är viktigt att komma ihåg att statistiken därför inte ger en bild av alla återfall i brott som sker i samhället.

Sidan senast uppdaterad: