Statistik utifrån brottstyper

Under 2020 anmäldes cirka 1,57 miljoner brott, vilket innebar en ökning med 18 500 brott (+1 %) jämfört med året innan.

De kategorier av anmälda brott som ökade mest i antal under 2020 var skadegörelse­brott (+14 %) samt narkotikabrott (+10 %). De största ökningarna inom skadegörelse­brott gällde brottstyperna skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter) och klotter mot kollektivtrafiken. Den största ökningen inom narkotikabrott gällde brotts­typerna eget bruk samt innehav.

Den kategori anmälda brott som minskade mest i antal (−11 %) under 2020 var bedrägeri­­brott.

Av samtliga anmälda brott 2020 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 27 procent, brotten mot person 19 procent, skadegörelsebrotten 15 procent och bedrägeribrotten 14 pro­cent.

Den senaste tioårsperioden (2011–2020) utmärks av en minskning av stöldbrottens an­del av samtliga anmälda brott. Minskningen uppgår till 12 procentenheter. I de övriga brottskategorierna har andelen ökat eller varit oförändrade. Andelen bedrägeribrott har ökat med 6 procentenheter och andelen skadegörelsebrott har ökat med 3 procent­enheter, medan narkotikabrotten och brotten mot person har ökat sina andelar med 2 procentenheter vardera.

Hur stor andel av de faktiska brotten som anmäls varierar beroende på brottstyp, och endast för vissa enstaka brottstyper kan anmälningsstatistiken antas ge en ungefärlig bild av hur många brott som faktiskt begås. Benägenheten att anmäla brott kan förändras över tid, till exempel på grund av förändrade attityder i samhället eller ändrade försäk­rings­villkor. Detta gör det svårare att utifrån de anmälda brotten avgöra om brotts­lig­heten i samhället faktiskt ökar eller minskar. Därför är det ofta nödvändigt att jämföra anmälningsstatistiken med andra källor, som t.ex. NTU här ovan, för att få en bild av den faktiska utvecklingen.

• Statistik över anmälda brott

I Brås granskning konstaterades 124 fall av dödligt våld 2020, vilket utgjorde 28 procent av samtliga händelser som anmäldes som mord, dråp eller barnadråp under året. Antalet konstaterade fall av dödligt våld var 13 fall fler 2020 jämfört med 2019, då antalet upp­gick till 111 fall.

År 2020 kunde 6 fall av dödligt våld knytas till 3 händelser med fler än ett dödsoffer. Det kan jämföras med 2019 då 12 fall av dödligt våld kunde knytas till 6 händelser med fler än ett dödsoffer.

Sedan 2002, då Brå började ta fram statistiken, har nivån på antalet konstaterade fall av dödligt våld varierat mellan 68 och 124 fall per år. Sedan 2015 har antalet fall av dödligt våld fluktuerat kring en högre nivå än tidigare år.

• Statistik över konstaterade fall av dödligt våld

Under 2020 blev 1,62 miljoner brott handlagda, vilket är en ökning med 47 500 brott, eller 3 procent, jämfört med 2019.

En utredning hade bedrivits för drygt hälften (51 %), eller 825 000, av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 50 100 brott (+6 %) jämfört med 2019. Ökningen av antalet utredda brott under året kan sannolikt kopplas samman med pandemi­situationen som inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till utrednings­verksamhet inom polisen.

Antalet utredda brott ökade inom brotts­kategorierna brott mot person (+3 %), skade­görelsebrott (+11 %) och narkotikabrott (+12 %), medan de minskade för bedrägeribrott och trafikbrott (−1 % vardera).

De resterande handlagda brotten (49 %), 790 000 brott, direktavskrevs, vilket är ungefär lika många som föregående år (2 560 färre brott, vilket motsvarar en minskning med mindre än 0,5 %). Det var främst stöld- och tillgreppsbrott (−4 %) och bedrägeribrott (−14 %) som stod bakom minskningen.

Det fanns minst en skäligen misstänkt person registrerad för en dryg tredjedel (35 %), eller 567 000, av de handlagda brotten, vilket innebär en ökning med 51 200 brott (+10 %). Det var främst brott mot person (+5 %) och narkotikabrott (+12 %) som stod bakom ökningen.

Andelen brott med misstänkt person av samtliga handlagda brott ökade med 2 procent­enheter jämfört med 2019. Närmare hälften utgjordes av brott mot person och narkotika­brott.

Förundersöknings­begränsade brott

Under 2020 fattades beslut om förundersökningsbegränsning för 90 000 brott av de handlagda brotten, vilket är en ökning med 18 700 brott (+26 %) jämfört med 2019. Totalt sett förundersökningsbegränsades 6 procent av samtliga handlagda brott, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med 2019.

Beslut om förundersökningsbegränsning ökade för samtliga redovisade brottskategorier, men bedrägeribrott stod för den största ökningen (+60 %).

Personuppklarade brott

Under 2020 personuppklarades 224 000 handlagda brott, vilket är en ökning med 12 200 brott (+6 %) jämfört med 2019. Av de redovisade brotts­kategorierna ökade antalet person­­uppklarade brott för brott mot person (+10 %), skadegörelse­brott (+15 %) och narkotikabrott (+6 %). Det ökade antalet personuppklarade brott 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt, åtminstone delvis, kopplas samman med pandemin, som inneburit en omför­delning av resurser till utredningar hos polis och åklagare.

Antalet brott för vilka åtal har väckts ökade med 14 100 brott (+1 %). Antalet åtals­underlåtelser ökade med 575 brott (+5 %), medan antalet utfärdade strafföre­lägganden minskade, med 2 470 brott (−7 %).

Personuppklaringsprocent och lagföringsprocent

Personuppklarings­procenten, som redovisar andelen person­uppklarade brott av samtliga handlagda brott, uppgick till 14 procent 2020, en oförändrad andel jämfört med 2019.

Sett till de olika brottskategorierna ökade personuppklarings­procenten för brott mot liv och hälsa (+1 procentenhet) och sexualbrott (+2 procent­enheter), medan den minskade för bedrägeribrott (−1 procentenhet), trafikbrott (−1 procentenhet) och narkotikabrott (−2 procentenheter).

Lagföringsprocenten, som redovisar andelen person­uppklarade brott av samtliga utredda brott (exklusive förundersöknings­begränsade brott), uppgick till 30 procent 2020, en oförändrad andel jämfört med 2019.

Även lagföringsprocenten ökade för brott mot liv och hälsa och sexualbrott (+1 respektive + 2 procentenheter), men också för skadegörelse­brott (+1 procentenhet), och minskade för bedrägeribrott och narkotikabrott (−2 procentenheter vardera).

• Statistik över handlagda brott

År 2020 misstänktes 200 000 personer för brott, vilket var en ökning med 10 700 personer, eller 6 procent, jämfört med 2019. En del av ökningarna kan troligtvis hänföras till pandemin som bland annat inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till yttre tjänst och utredningsverksamheten inom polisen.

Sett över en tioårsperiod (2011–2020) har antalet personer som misstänkts för brott ökat med totalt 8 370 personer, eller 4 procent.

Av de misstänkta personerna 2020 var 45 000 kvinnor och 154 000 män, vilket ger en könsfördelning på 23 procent kvinnor och 77 procent män. Både antalet kvinnor och antalet män som misstänkts för brott har ökat jämfört med 2019, med 13 respektive 4 procent. Över en tioårsperiod (2011–2020) har antalet kvinnor som misstänkts för brott ökat med totalt 11 procent och antalet män ökat med 3 procent.

Majoriteten (80 %) av de som misstänktes för brott var 21 år eller äldre 2020. En femtedel (20 %) av de misstänkta var unga personer i åldern 15–20 år. Mönstret är likartat mellan könen och oförändrat jämfört med 2019. Andelen unga misstänkta har under en tioårsperiod minskat, med 2 procentenheter jämfört med 2011.

Antalet misstänkta personer ökade för samtliga redovisade brottskategorier förutom trafikbrott där antalet var oförändrat jämfört med 2019. Ökningen var störst för bedrägeribrott, vilka ökade med 23 procent. Antalet personer misstänkta för narkotika­brott och skadegörelsebrott ökade med 10 procent vardera medan ökningen för stöld- och tillgreppsbrott samt brott mot person var 4 procent vardera.

Misstänkta personer i förhållande till befolkningsstorleken

År 2020 misstänktes 2 330 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var 5 procent högre än 2019. Antalet misstänkta kvinnor per 100 000 invånare ökade med 12 procent, och antalet misstänkta män per 100 000 invånare ökade med 3 procent, jämfört med 2019.

Jämfört med 2011 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 101 personer per 100 000 invånare (−4 %). Den grupp som minskat mest är unga kvinnor (15–17 år), som minskat med 9 procent jämfört med 2011.

Personer med lagföringsbeslut

Antalet misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut var 90 800 personer 2020, vilket var en ökning med 3 860 personer (+4 %) jämfört med 2019. Jämfört med 2011 var det dock en minskning med 7 410 personer, eller 8 procent. Det ökade antalet misstänkta som fått ett lagföringsbeslut 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt kopplas samman med pandemin, som inneburit en omfördelning av resurser till utredningar hos polis och åklagare.

Av de misstänkta personerna med lagföringsbeslut var 17 100 kvinnor och 73 700 män, vilket ger en könsfördelning på 19 procent kvinnor och 81 procent män. Jämfört med 2019 hade både antalet kvinnor och antalet män ökat (+11 % respektive +3 %).

Närmare hälften (45 %) av samtliga personer som misstänktes för brott 2020 fick ett lagföringsbeslut. Andelen var större bland män (48 %) än bland kvinnor (38 %). Andelen var oförändrade jämfört med 2019 för män, medan andelen minskat med 1 procentenhet totalt sett samt för kvinnor. Jämfört med 2011 hade andelen av samtliga misstänkta personer som fick ett lagföringsbeslut minskat med 6 procentenheter.

Antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut 2020 ökade i samtliga brottskategorier jämfört med 2019, förutom för trafikbrott där antalet minskade med 3 procent. Antalet ökade mest för skadegörelse (+14 %), brott mot person (+12 %) och bedrägeribrott (+11 %).

• Statistik över misstänkta personer

År 2020 handlades totalt 620 000 brottsmisstankar, vilket var en ökning med 54 100 brottsmisstankar (+10 %) jämfört med 2019. En del av ökningen kan troligtvis kopplas samman med pandemin som inneburit en tillfällig omfördelning av resurser till yttre tjänst och utredningsverksamheten inom bland annat polisen.

Jämfört med 2019 ökade antalet handlagda brottsmisstankar inom samtliga brotts­kategorier. Den största ökningen märks för brottsmisstankar gällande narkotikabrott (+12 %) och skadegörelsebrott (+11 %).

Antalet handlagda brottsmisstankar både mot kvinnor och mot män var större 2020 (+20 % respektive +7 %) jämfört med 2019.

Jämfört med 2011 hade antalet handlagda brottsmisstankar ökat med 10 procent. Brotts­misstankar mot kvinnor har ökat med 30 procent och brottsmisstankar mot män ökat med 5 procent.

År 2020 handlades 104 700 brottsmisstankar där den misstänkta personen var 15–20 år, vilket motsvarade 17 procent av alla handlagda brottsmisstankar. Resterande brotts­misstankar (83 %) avsåg vuxna gärningspersoner (21 år eller äldre). Andelarna var oförändrade jämfört med 2019.

Förundersöknings­begränsade brotts­misstankar

År 2020 förundersökningsbegränsades 74 100 (12 %) av alla brottsmisstankar. Det var en ökning med 16 300 brottsmisstankar (+28 %) jämfört med 2019.

Av de förundersökningsbegränsade brottsmisstankarna var den största brottskategorin narkotikabrott, som stod för 21 procent av samtliga förundersökningsbegränsade brottsmisstankar 2020.

Antalet brottsmisstankar som förundersökningsbegränsats har ökat med 89 procent jämfört med 2011. Det innebär att andelen förundersökningsbegränsade brotts­miss­tankar av samtliga handlagda brottsmisstankar har ökat från 7 procent till 12 procent över en tioårsperiod.

Utvecklingen ska ses mot bakgrund av att polisen den 1 januari 2013 fick nya befogen­heter att i vissa fall fatta beslut om förundersökningsbegränsning

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

År 2020 ledde 237 000 brottsmisstankar till ett lagföringsbeslut. Det var 11 200 fler (+5 %) än 2019. Det ökade antalet lagförda brottsmisstankar 2020 jämfört med 2019 kan sannolikt, åtminstone delvis, kopplas samman med den nämnda omfördelningen av resurser till utredningar hos polis och åklagare under året.

För brottsmisstankar mot kvinnor ökade antalet med 13 procent jämfört med 2019, medan det minskade med 3 procent för brottsmisstankar mot män.

Antalet brottsmisstankar som resulterade i lagföringsbeslut 2020 ökade mest för brotts­misstankar gällande brott mot person (+11 %), narkotikabrott (+6 %) och skade­görelse (+6 %), medan brottsmisstankar gällande bedrägeribrott och trafikbrott minskade, med 19 respektive 2 procent, jämfört med 2019.

Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2020 ledde 38 procent till ett lagföringsbeslut. Andelen brottsmisstankar som ledde till lagföringsbeslut 2020 var något högre för brottsmisstankar mot män än mot kvinnor (39 % respektive 36 %).

Av brottsmisstankarna gällande unga (15–20 år) ledde 40 procent till ett lagföringsbeslut. Motsvarande andel gällande vuxna (21 år eller äldre) var 38 procent. Andelen lagförings­beslut minskade med 2 procentenheter vardera för unga och vuxna, jämfört med 2019.

Sett i ett tioårsperspektiv (2011–2020) har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagförings­beslut minskat med 13 procent, samtidigt som det totala antalet brottsmiss­tankar har ökat under perioden. Det innebär att andelen handlagda brotts­misstankar som lett till lagföringsbeslut har minskat med 10 procentenheter. En liknande utveckling kan ses för lagföringsbeslut gällande brotts­misstankar mot kvinnor respektive män.

Jämfört med 2011 har andelen lagföringsbeslut minskat för samtliga brotts­kategorier. Mest har andelen minskat för bedrägeri­brott, med 14 procentenheter jämfört med 2011.

• Statistik över handlagda brottsmisstankar

Lagförda personer

År 2018 fattades totalt 101 000 lagföringsbeslut, vilket jämfört med 2017 är en ökning med 4 130 beslut, eller 4 procent. Domsluten ökade med 6 procent till 60 600 domslut, strafföreläggandena ökademed 4 procent till 30 400 beslut och åtalsunderlåtelserna minskade med 3 procent till 10 200 beslut.

Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 17 procent (16 800 beslut) kvinnor och 83 procent (84 400 beslut) män. Fördelningen har varit likartad de senaste tio åren.

Jämfört med 2017 ökadeantalet lagföringsbeslut mot personer som var 18 år eller äldre. Den andelsmässigt största ökningen skedde i åldersgruppen 18–20 år, där antalet lagföringsbeslut ökade med11 procent, eller 1 140 beslut. Åldersgruppen 15–17 år minskade med 5 procent, eller 454 beslut, under samma period.

Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 4 procent till 10 700 domslut. Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 7procent till 30 400 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom ökade med 8 procent till 9 630 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd ökade med 2 procent till 5 830 domslut.

Ökningen i antalet fängelsedomar återfanns framförallt bland de som dömts till strafftider på mer än 24 månader, som ökat med 30 procent, eller 288 domslut, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga ökningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg trafikbrottsamt narkotikabrott. Antalet lagföringsbeslut för trafikbrottökade med 2 850 beslut, eller 10 procent, och antalet lagföringsbeslut för narkotikabrottökade med 2 260 beslut, eller 10 procent, jämfört med 2017.

Den största antalsmässiga minskningen, om man ser till huvudbrotten i lagföringsbesluten, avsåg tillgreppsbrott. Antalet lagföringsbeslut för tillgreppsbrott minskade med 950 beslut eller 5 procent, vilket framförallt förklaras av ringa stöld, som minskat med 892 beslut, eller 9 procent.

• Statistik över lagförda personer

Kriminalvård

År 2018 intogs 8 930 personer på kriminalvårdsanstalt, vilket var en ökning (+6 %) jämfört med 2017. Av de personer som togs in 2018 var 673 (8 %) kvinnor och 8 260 (92 %) män. Antalet kvinnor ökade med 10 procent medan antalet män ökade med 6 procent. Sammantaget innebar det att andelen kvinnor som togs in 2018 var 1 procentenhet lägre än året innan.

Jämfört med 2009 hade antalet intagna på anstalt minskat 2018 med 9 procent. Antalet kvinnor ökade med 1 procent och antalet män minskade med 10 procent under tioårsperioden 2009−2018.

Antalet inskrivna på anstalt den 1 oktober 2018 var 4 390 , vilket var en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Vid tidpunkten var 244 kvinnor respektive 4 1 501 män intagna på anstalt. Kvinnorna minskade med 2 procent, medan intagna män ökade med 6 procent. Jämfört med 2009 hade antalet intagna den 1 oktober minskat, med totalt 20 procent. Minskningen var dock mindre för kvinnorna (−15 %), än för männen (−20 %). 

Av de personer som intogs på anstalt 2018 var nästan hälften (45 %) i åldern 30−49 år, ytterligare en tredjedel (32 %) i åldern 21−29 år och 17 procent i åldern 50 år eller äldre. Endast 6 procent av de intagna var ungdomar i åldern 15−20 år.

Åldersstrukturen bland de intagna 2018 skilde sig något mellan kvinnorna och männen, på så sätt att kvinnorna var äldre än männen. Bland kvinnorna var 27 procent under 30 år, medan andelen män i samma åldersgrupp uppgick till 38 procent. I stället var det en högre andel intagna kvinnor som var 30 år eller äldre (73 %), jämfört med motsvarande andel män (62 %).

Jämfört med 2009 hade de största förändringarna 2018 skett i åldersgrupperna 21−29 år (en ökning med 2 procentenheter) respektive 30−49 år (en minskning med 2 procentenheter). Andelen intagna i åldersgruppen 21−29 år hade ökat bland kvinnor med 2 procentenheter, och minskat bland män med 2 procentenheter. I åldersgruppen 30−49 år minskade antalet intagna för både kvinnor och män, med 2 procentenheter vardera.

Av de personer som togs in på anstalt under 2018 hade 5 850 (66 %) svenskt medborgarskap och 3 0751 (34 %) utländskt medborgarskap. Andelen utländska medborgare var lägre bland kvinnorna (24 %) än bland männen (35 %). Jämfört med 2017 har andelen utländska medborgare ökat med 1 procentenhet, varav kvinnor minskat med 1 procentenhet och män ökat med 1 procentenhet. I ett tioårsperspektiv, jämfört med 2009, hade andelen utländska medborgare 2018 totalt ökat med 6 procentenheter, där kvinnor hade ökat med 3 procentenheter och män med 5 procentenheter.

Av de personer som intogs på anstalt under 2018 hade 41 procent haft en frihetsberövande påföljd tidigare (33 % kvinnor och 42 % män). Jämfört med 2017 var den totala andelen med tidigare frihetsberövande påföljd 1 procentenhet högre, och uppdelat på kön var det en minskning med 3 procentenheter för kvinnorna och en ökning med 1 procentenhet för männen. Jämfört med 2009 hade andelen intagna som tidigare varit frihetsberövade minskat med 7 procentenheter, vilket motsvarade en minskning med 13 procentenheter för kvinnorna och 6 procentenheter för männen.

Av dem som intogs på anstalt under 2018 hade hälften (50 %) dömts för narkotikabrott eller tillgreppsbrott som huvudbrott. Jämfört med 2017 hade det totala antalet intagna för narkotikabrott ökat med 16 procent, medan det totala antalet intagna för tillgreppsbrott minskat med 3 procent. Därutöver ökade personer intagna på anstalt med brott mot liv och hälsa som huvudbrott med 8 procent.

För kvinnorna ökade antalet intagna med narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 34 respektive 36 procent från 2017 till 2018, medan de som 7 dömts för brott mot liv och hälsa ökade med 25 procent. För männen ökade antalet som dömts för narkotikabrott och trafikbrott som huvudbrott med 15 respektive 7 procent, medan antalet som dömts för och brott mot liv och hälsa ökade med 7 procent.

IÖV och frivård

Under 2018 påbörjade 1 560 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja, vilket jämfört med 2017 var en minskning med 5 procent. Av de som påbörjade IÖV 2018 var 225 kvinnor och 1 3401 män (−6 % kvinnor och −5 % män jämfört med 2017). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 48 procent (−34 % kvinnor och −50 % män).

År 2018 var det totalt 6 280 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 979 kvinnor och 5 300 män. Totalt sett ökade antalet med 3 procent (+3 % för kvinnorna och +3 % för männen). Jämfört med 2009 hade antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 16 procent (−20 % för kvinnorna och −15 % för männen).

Den 1 oktober 2018 var 9 140 personer under övervakning i frivården (1 130 kvinnor och 8 010 män). Jämfört med 2009 var det en minskning med totalt 30 procent.

Häkte

Den 1 oktober 2018 var 2 000 personer inskrivna i häkte, fördelat på 112 kvinnor och 1 8901 män. Det motsvarade en ökning sedan 2017, på totalt 9 procent (−3 % kvinnor och +10 % män).

• Statistik över kriminalvård

Återfall i brott

Återfall efter ingångshändelse

Av samtliga personer med en ingångshändelse 2012 återföll 41 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 30 procent och bland männen 43 procent.

Den totala andelen som återfaller i brott, samt den för män och kvinnor, uppvisar mycket liten förändring över tid. Jämfört med 2003 har den minskat med en (1) procentenhet.

Andelen personer som återfaller i brott har minskat i de flesta påföljdskategorier sedan 2003, med undantag för böter och intensivövervakning med elektronisk kontroll. Störst minskning kan ses för dem med skyddstillsyn med samhällstjänst (5 procentenheter) och för dem med fängelse (6 procentenheter).

Av de personer med fängelse som mest ingripande påföljd har återfallsandelen minskat i de flesta av strafftidskategorierna jämfört med 2003. Störst var minskningen för dem med en utdömd strafftid på mer än sex månader och högst ett år (12 procentenheter). Återfallsandelen ökade dock för de med en utdömd strafftid på mer än två och högst sex månader.

Återfall och tidigare belastning

Risken för att återfalla ökar tydligt med antalet belastningar fem år före ingångshändelsen. Av personer med nio eller fler tidigare belastningar återföll 93 procent. Bland personer utan tidigare belastning låg andelen återfall på 21 procent. Återfallsmönstret är relativt stabilt över tid och detsamma för män och kvinnor.

En minskad återfallsandel sedan 2003 kan ses för samtliga belastningsgrupper. Starkast har minskningen varit för de med 2−3 respektive 4−8 tidigare belastningar; i dessa grupper har återfallsandelen minskat med 4 procentenheter.

Det är vanligt att de som återfaller i brott och får en frihetsberövande påföljd har varit frihetsberövade tidigare. Av de där återfallshändelsen gav fängelse eller annan frihetsberövande påföljd hade 55 procent dömts till en frihetsberövande påföljd vid ett tidigare tillfälle.

Återfall och ålder

Återfall i brott varierar mellan olika ålderskategorier. Bland personer i åldern 18 – 20 år återföll nästan hälften (48 %) i brott, medan motsvarande andel bland personer 60 år eller mer var 21 procent. Återfallsandelarna var i princip oförändrade jämfört med 2011, och likartade för män och kvinnor.

Sedan 2003 har återfallsmönstret sett till ålder ändrats något. Bland vuxna personer i åldergrupperna 21−39 år och 40−59 år har återfallsandelen minskat (med 1 respektive 4 procentenheter), samtidigt som återfallsandelen för personer i åldersgrupperna 15−17 år och 18−20 år har ökat (med 4 respektive 2 procentenheter). Förändringarna kan ses både för kvinnor och för män.

Analys av flera variabler

En analys av flera variabler samtidigt bekräftar de mönster som framträder i statistiken. Här framkommer bland annat att män hade 54 procent högre risk att återfalla i brott än kvinnor och att personer med 9 eller fler tidigare belastningar hade nästan 25 gånger högre risk för återfall i brott än de utan tidigare belastning.

Tid till första återfall och antal återfallsbrott

Mediantiden till första återfallet var 7 månader och 3 veckor (237 dagar). För kvinnor var mediantiden längre (254 dagar) än vad den var för män (234 dagar).

Risken att återfalla i brott är störst precis efter ingångshändelsen, och avtar successivt med tiden. För personer som frigavs från fängelse eller någon annan frihetsberövande påföljd mer än halverades återfallsintensiteten under de första sex månaderna efter frigivningen.

Av samtliga personer med en ingångshändelse, 80 400, återföll 32 600 personer. Dessa stod för 195 000 återfall i brott inom tre år, vilket i genomsnitt motsvarar 6,0 återfallsbrott per person. Sedan 2003 har det genomsnittliga antalet återfallsbrott per person minskat med över 1,5 brott per person.

Antalet återfallsbrott inom tre år är inte jämnt fördelat bland dem som återfaller i brott. Personer med minst 9 tidigare belastningar utgjorde 9 procent av populationen men stod för 24 procent av återfallsbrotten.

• Statistik över återfall i brott