Hatbrott påverkar afrosvenskars vardag

Hatbrott med afrofobiskt motiv domineras av verbala påhopp, där n-ordet och andra nedsättande uttryck är vanligt förekommande. Ibland används referenser till kolonialtiden och misogyna uttryck är vanliga när kvinnor utsätts. Andra återkommande händelser bland de anmälda brotten är hot och våld i skolan, trakasserier från grannar och hatbrott på arbetsplatsen. Det förekommer även hat mot svarta som grupp, till exempel genom klotter eller på internet. I nästan en femtedel av anmälningarna förekommer våld, vilket är en högre andel jämfört med andra hatbrott.

– De intervjuade berättar om brottens konsekvenser på kort och lång sikt – både för enskilda och samhället i stort. Såväl den egna som gruppens utsatthet kan bidra till uppgivenhet och en känsla av utanförskap. Att hatbrotten ofta är oförutsägbara och sker i många olika sammanhang kan även leda till ett tillstånd av ständig beredskap, säger Lisa Wallin, utredare på Brå.

De som utsätts för afrofobiska hatbrott är ofta unga. Det gäller i synnerhet våldshändelser, där fyra av tio är under 18 år. Den yngsta målsägaren i de granskade anmälningarna är bara sju år gammal. Andelen män är något högre än andelen kvinnor bland målsäganden, men skillnaden är liten.

När det gäller gärningspersoner är däremot män i klar majoritet, motsvarande tre av fyra. Det rör sig oftast om en okänd gärningsperson, men det är också vanligt att det är någon som den utsatta möter regelbundet, som en klasskompis, kollega eller granne. En fjärdedel av gärningspersonerna var under 18 år.

Det finns flera pågående åtgärder för att synliggöra och motverka afrofobiska hatbrott, och mycket kunskap om rasism finns redan. Många åtgärder fokuserar dock på brott som redan skett, och det behöver göras mer för att förebygga brotten.

– Det finns ett stort behov av att fånga upp det som specifikt präglar utsattheten mot afrosvenskar, för att tillgodose just deras rättigheter och stödbehov. Den kunskap och de regelverk som finns behöver också tillämpas i praktiken, säger utredare Klara Hradilova Selin.

Om studien

Brå har på regeringens uppdrag undersökt de afrofobiska hatbrottens karaktär. Resultaten bygger bland annat på en analys av drygt 430 polisanmälningar samt intervjuer med personer som blivit utsatta. Studien ger en beskrivning av afrofobiska hatbrott samt i vilka miljöer och sammanhang de förekommer. Rapporten tar även upp olika konsekvenser som brotten leder till för de drabbade, samt afrosvenskars erfarenheter av, och förtroende för, rättsväsendet.