Stora skillnader i otrygghet och utsatthet för brott mellan landets kommuner

– Två polisregioner som sticker ut i resultaten är polisregion Syd och polisregion Nord. Polisregion Syd har en relativt stor andel personer som uppger att de utsatts för brott. Det är också störst andel som uppger att de känner sig otrygga och minst andel som uppger sig ha stort förtroende för rättsväsendet. I polisregion Nord är läget det motsatta. De har minst andel som uppger att de varit utsatta för brott och minst andel otrygga, samtidigt som de i störst utsträckning uppger ett stort förtroende för rättsväsendet, säger Johanna Viberg, utredare på Brå.

Utsatthet för brott

Det är betydligt vanligare att personer som bor i storstadsregionerna uppger att de blivit utsatta för brott, jämfört med riket i stort. Störst andel som uppgett utsatthet för brott mot enskild person finns i stadsdelsnämndsområdet Östra Göteborg där 33,3 procent av befolkningen uppgett att de har utsatts. Detta kan jämföras med den kommun där andelen är som minst, nämligen Vansbro, med 11,5 procent. Störst andel som uppgett utsatthet för egendomsbrott finns i Malmö kommuns stadsdel Hyllie, med 26,2 procent av hushållen. Det är en stor skillnad mot Härjedalens kommun där motsvarande andel är 3,8 procent.

Otrygghet och oro för brott

Polisregion Syd har störst andel otrygga, och här ligger även den kommun där det är vanligast att uppge otrygghet och oro för brott: Bromölla kommun.

Polisregion Nord har minst andel som upplever otrygghet och oro för brott. Dorotea och Övertorneå är de kommuner i landet där det är minst vanligt att uppge otrygghet och oro för brott.

Förtroende för rättsväsendet

Det är vanligast att uppge stort förtroende för rättsväsendet i Stockholm kommuns stadsdelsområden Norrmalm och Kungsholmen. Åsele kommun, som tillhör polisregion Nord, är den kommun där det är minst vanligt att uppge stort förtroende för rättsväsendet.

I förra veckan presenterade en statlig utredning ett förslag om hur ett lagstadgat kommunalt ansvar för det brottsförebyggande arbetet bör utformas. I utredningen föreslås bland annat att varje kommun bör utgå från sin lokala problembild.

– Vi ser att kommuner och regioner har olika problem och förutsättningar att arbeta brottsförebyggande, och att förslagen i utredningen därför är helt rätt ute. Det som presenteras i Brås kommunanalys kan fungera som en indikator för vad aktörerna behöver titta mer noga på i sin lokala kartläggning, säger Karin Svanberg, enhetschef på Brå.

Fakta

Kortanalysen baseras på resultat från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019–2020. NTU bygger på post- och webbenkäter till ett urval av 200 000 personer i åldrarna 16–84 år och genomförs årligen av Brå sedan 2006. Undersökningen mäter allmänhetens utsatthet för brott (under föregående kalenderår), otrygghet och oro för brott samt förtroende för rättsväsendet. Undersökningen bedöms kunna representera den svenska befolkningen (16–84 år) relativt väl. I en del kommuner är antalet svarande relativt få, vilket bidrar till en ökad statistisk osäkerhet. Resultaten bör därför betraktas som indikationer på hur det ser ut snarare än sanna värden.

Brott mot enskild person innefattar misshandel, hot, sexualbrott, personrån, fickstöld, försäljningsbedrägeri, kort-/kreditbedrägeri och nätkränkning.

Egendomsbrott mot hushåll innefattar bostadsinbrott, bilstöld, stöld ur/från fordon och cykelstöld.

För mer information om undersökningen:

Johanna Viberg: 08-527 58 474, johanna.viberg@bra.se

Sofie Lifvin: 08-518 32 403, sofie.lifvin@bra.se

För mer information om brottsförebyggande arbete:

Karin Svanberg: 08-527 58 494, karin.svanberg@bra.se