Hamnen i Vänersborg

Migrationsverkets anläggningsboende Restad Gård ligger i Vänersborg. Foto: Bo Johansson /Mostphotos

Anläggningsboende i fokus för brottsförebyggande samverkan 

För första gången har samverkansmodellen testats på ett av Migrationsverkets anläggningsboenden. Utvärderingen visar att samverkansprocessen varit en bra utgångspunkt för att skapa tydliga strukturer för samverkan mellan aktörer som inte tidigare haft någon formell samverkan. Dessutom har modellen hjälpt de olika aktörerna att hitta sin roll och identifiera på vilket sätt de kan bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten på boendet. Anna-Karin Ivert, biträdande professor, Malmö Universitet och Steve Johansson Sandén, kommissarie/kommunpolis, Polismyndigheten, svarar här på några frågor om utvärderingen.

Hur ser insatsen ut som ni utvärderat med ekonomiskt medel från Brå?

Migrationsverkets anläggningsboende Restad Gård i Vänersborg är ett av norra Europas största boenden för asylsökande. I samband med flyktingkrisen 2015 ökade antalet boende på Restad Gård kraftigt och under 2016 kom flera rapporter om ökande problem med otrygghet och kriminalitet på och omkring boendet. Bland annat hade boendet problem med narkotikaförsäljning, brand- och automatlarm, att personer som inte bodde på boendet vistades där samt hot mot andra boende och personal.

Mot bakgrund av detta initierades ett samverkansprojekt mellan Migrationsverket, Polisen, Vänersborgs kommun och fastighetsägaren Restad Gård AB. Utgångspunkten var den modell som beskrivs i Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Det är första gången den här typen av samverkan genomförts på ett av Migrationsverkets boenden. Det gemensamma arbetet, som kallats Trygg Restad Gård, syftade till att öka tryggheten, minska brottsligheten, skapa goda levnadsvillkor för boende och en god arbetsmiljö för de anställda. Utvärderingen av Trygg Restad Gård visar hur väl aktörerna tillämpat samverkansprocessen i arbetet.

Vilka är de viktigaste slutsatserna i utvärderingen?

När arbetet inleddes så var det inte självklart för Migrationsverket och fastighetsägaren att de hade en roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet på boendet och vilken den i så fall skulle vara. Med koppling till detta är en av våra viktigaste slutsatser att samverkansprocessen varit en bra utgångspunkt för att skapa tydliga strukturer. Arbetet har bidragit till att samverkan mellan aktörer som inte tidigare haft någon formell samverkan hittat sina roller och identifierat på vilket sätt de inom ramen för sitt uppdrag kan bidra till att minska brottsligheten och öka tryggheten på boendet. Detta kan exemplifieras med att aktörerna tillsammans kunnat identifiera under vilka tider och på vilka platser det kan behövas polisnärvaro på boendet för bäst effekt. Arbetet med samverkansprocessen har även inneburit en ökad förståelse för att enskilda aktörer inte kan driva vissa frågor själva, utan är beroende av andra aktörer för att komma åt gemensamma problem.

Vad kan andra lokala brottsförebyggare ta med sig från utvärderingen?

En viktig lärdom från arbetet med Trygg Restad Gård är vikten av att projektledare tillsammans med arbetsgruppen kan översätta modellen till det aktuella samverkansområdet och att samtliga samverkansaktörer förstår sin roll i det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet. Att arbeta utifrån samverkansmodellen i den miljö som ett stort boende för asylsökande utgör innebär specifika utmaningar. Vi kan dock se att mycket påminner om brottsförebyggande samverkansarbete i andra sammanhang; problembilden måste kartläggas och analyseras och de olika aktörernas roller i arbetet måste tydliggöras. För att detta ska fungera krävs det att projektledarna är väl förtrogna med den modell som ska implementeras, så att de kan förmedla kunskapen till övriga samverkansaktörer. På så sätt säkerställs att arbetet följer modellen och att samtliga delar implementeras. Detta är kanske särskilt viktigt när några av samverkansaktörerna inledningsvis inte uppfattar att frågor kopplade till trygghetsskapande och brottsförebyggande är något som ligger inom ramen för deras uppdrag.

2023 föreslås att kommunerna får ett lagstadgat ansvar för brottsförebyggande arbete och att arbeta kunskapsbaserat i samverkan. Kommuner behöver samverka med många olika aktörer och utvärderingen ”Vi gick igenom alla steg” är ett exempel på hur arbetet konkretiserats runt en plats med problem.

Läs utvärderingen

I den här rapporten presenteras resultaten från utvärderingen av det samverkansprojekt som genomförts på Migrationsverkets anläggningsboende på Restad Gård i Vänersborg.

Utvärdering av Trygg Restad Gård

Läs mer om samverkan

Samverkansmodellen som nämns i artikeln är framtagen av Polisen, SKR och Brå. Här kan du se hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskaps­baserat arbetssätt. 

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete