BRÅ - Brottsförebyggande rådet
Meny

Statistik: Lagföring, kriminalvård och återfall i brott


I dag publiceras den slutliga officiella statistiken över lagföringsbeslut och kriminalvård 2020, samt återfall i brott 2014 (slutlig) och 2018 (preliminär). Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.

Pandemipåverkan (Lagföring och kriminalvård)

Från domstolarna har det rapporterats om inställda rättegångar både under den första och andra vågen av pandemin, men allt eftersom domstolarna hittat nya sätt att genomföra brottmålen bedöms situationen inte sammantaget haft någon större inverkan på antalet avgjorda mål. Istället har den ökade mängden handlagda ärenden hos polisen och åklagarna lett till att flera brottmål kommit in och även avgjorts hos domstolarna. Framförallt är det avgöranden i enklare mål som ökat, vilket delvis kopplats till utvidgningen av den nya arbetsmodellen snabbare lagföring. Men en del av ökningen kan också hänga samman med att domstolarna till följd av pandemin haft större utrymme att beta av balanser.

Även hos Kriminalvården har en del arbetssätt och rutiner förändrats till följd av pandemin. En direkt effekt av detta syns i statistiken genom att antalet planerade permissioner under 2020 begränsades för att minska smittspridningen på anstalterna.

I återfallsstatistiken där beslut från tidigare år följs upp, syns ännu ingen pandemipåverkan. Eventuella effekter på återfallsstatistiken kommer troligen synas först om ett antal år.

Läs mer

Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan

Kriminalvårdens årsredovisning 2020

Lagföringsbeslut

Lagföringsbeslut 2020, samtliga och efter lagföringstyp.

Lagföringsbeslut 2020

Beslut

  • År 2020 fattades 109 000 lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare), vilket är en ökning med 5 procent (+ 5 060 beslut) jämfört med 2019.
  • Domsluten ökade med 10 procent till 69 000 domslut, åtalsunderlåtelserna ökade med 6 procent till 10 900 beslut och strafföreläggandena minskade med 6 procent till 29 500 beslut.
  • Av samtliga lagföringsbeslut avsåg 17 procent (18 700 beslut) kvinnor och 83 procent (90 700 beslut) män.

Påföljder

  • Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse ökade med 2 procent (+ 269 domslut) till 11 200 domslut jämfört med 2019. Det var främst de långa fängelsestraffen på 24 månader eller mer som ökade, med 14 procent (+200 domslut), jämfört med 2019.
  • Den totala utdömda strafftiden (summan av fängelsestraffens längd) ökade med 11 600 månader (+9 %) jämfört med 2019. Den genomsnittliga strafftiden ökade med 0,8 månader (+7 %) jämfört med 2019 till 12,2 månader. Jämfört med 2011 har den genomsnittliga strafftiden ökat med 3,3 månader (+37 %).
  • Antalet domslut med huvudpåföljden böter ökade med 18 procent till 38 200 domslut, och antalet domslut med huvudpåföljden villkorlig dom ökade med 2 procent till 9 650 domslut. Domslut med skyddstillsyn som huvudpåföljd minskade med 5 procent till 5 510 domslut.

Brott

  • Utvecklingen ser olika ut uppdelad på lagföringsbeslut för olika brottskategorier. Störst ökning jämfört med 2019 ses för antalet lagföringsbeslut med narkotikabrott som huvudbrott, som ökade med 10 procent, till 29 500 beslut. Även jämfört med 2011 har antalet narkotikabrott ökat, med 37 procent.

Påbörjade fängelseverkställigheter

Kriminalvård

  • År 2020 påbörjade 8 960 personer en fängelseverkställighet, vilket var en minskning ( −2 %) jämfört med 2019. Av de personer som påbörjade en fängelseverkställighet 2020 var 631 (7 %) kvinnor och 8 330 (93 %) män.
  • Både antalet kvinnor samt män som påbörjade en fängelseverkställighet minskade med 13 procent respektive 1 procent jämfört med 2019.
  • Antalet planerade permissioner minskade med 61 procent under pandemiåret, till 6 560 planerade permissioner 2020.
  • Antalet rymningar från anstalt med säkerhetsklass 3 (den lägsta säkerhetsklassen) har ökat jämfört med året innan till totalt 46 rymningar direkt från anstalt. En ökning med 18 rymningar jämfört med 2019. Ökningen beror troligen på följderna av rutinändringar som har skett på anstalterna under året bland annat på grund av pandemin.

Intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), så kallad fotboja och frivård

  • Under 2020 påbörjade 1 620 personer intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), vilket jämfört med 2019 innebar en ökning med 1 procent. Av de som påbörjade IÖV 2020 var 268 kvinnor (+5%) och 1 350 män (0 %). Jämfört med 2011 har antalet personer som påbörjat IÖV minskat med 31 procent (+5 % kvinnor och −36 % män).
  • År 2020 var det totalt 11 300 personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning (här avses dömda till skyddstillsyn eller villkorligt frigivna från anstalt). Av dessa var 1 300 kvinnor (+10 %) och 9 960 män (+14 %). Jämfört med 2011 har antalet personer som påbörjade frivårdspåföljd med övervakning minskat med 10 procent (−14 % för kvinnorna och −10 % för männen).
  • Till följd av lagändringar som trädde i kraft under mitten av 2020, ökade antalet villkorligt frigivna under året med 43 procent till 5 270 under 2020.

Häkte

  • Den 1 oktober 2020 var 2 330 personer inskrivna i häkte, fördelat på 134 kvinnor och 2 200 män. Det motsvarade en ökning sedan 2019, med totalt 12 procent (+6 % kvinnor och +12 % män).
  • Av personerna inskrivna i häkte den 1 oktober 2020 avtjänade 213 personer sin fängelsepåföljd där, så kallade verkställighetsfall. Av dem var 5 kvinnor och 208 män. Antalet verkställighetsfall ökade med 95 procent jämfört med året innan. Därmed var antalet verkställighetsfall noterade den 1 oktober, på samma nivå som tio år tidigare. Att antalet verkställighetsfall i häkte var så pass högt den 1 oktober 2020 var en följd av den höga beläggningen på anstalterna, vilket fick till följd att antalet fängelsedömda i häkte var relativt högt under vissa dagar år 2020.

Återfall i brott

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2018 återföll 21 procent i brott inom ett år. Av kvinnorna återföll 15 procent och av männen 23 procent. Jämfört med 2009 hade andelen personer som återfallit minskat med 3 procentenheter.
  • Återfallsandelen uppvisar mycket små förändringar över tid. Bland dem som hade fängelse som mest ingripande påföljd i ingångshändelsen, har det dock skett en tydlig minskning i återfall sedan 2009. Av dem som frigavs från anstalt har återfallsandelen minskat, från 48 till 40 procent.

  • Sedan 2009 hade andelen personer som återfallit i brott inom ett år minskat för belastningsgrupperna med flera tidigare belastningar, och mest hade den minskat för dem med 4–8 samt 9 eller fler tidigare belastningar.

Andel som återfallit i brott tre år efter ingångshändelsen

Andel personer som återfallit i brott inom ett år, av samtliga personer med en ingångshändelse år 2014.

Slutlig statistik 2014 (återfall inom tre år)

  • Av samtliga personer med en ingångshändelse 2014 återföll 40 procent i brott inom tre år. Bland kvinnorna återföll 30 procent och bland männen 43 procent.
  • Drygt hälften av dem som dömdes till en frihetsberövande påföljd vid återfallshändelsen hade varit frihetsberövade någon gång före återfallshändelsen.
  • Andelen återfall ökade tydligt med antalet belastningar fem år före ingångshändelsen. Bland personer med 9 eller fler tidigare belastningar återföll 92 procent. Bland personer utan tidigare belastning låg andelen återfall på 21 procent. Mönstret är detsamma för män som för kvinnor.
  • Preliminär statistik 2018 (återfall inom ett år)

För mer information

Definitioner/avgränsningar

  • Statistiken över lagföringsbeslut redovisar det årliga antalet fällande domslut i tingsrätten samt beslut om att meddela åtalsunderlåtelse (att åklagaren beslutar att inte åtala trots att den misstänkte bedöms vara skyldig till brottet) eller godkända strafförelägganden.
  • Statistiken över kriminalvård ger en översiktlig bild av Kriminalvårdens verksamhet i anstalt, häkte och frivård. Den beskriver nivån och utvecklingen över tid avseende antalet personer som påbörjat en fängelseverkställighet respektive har en pågående fängelseverkställighet, antalet personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation, samt antalet personer inskrivna i häkte.
  • Statistiken över återfall i brott redovisar det årliga antalet och andelen personer som återfallit i nya lagförda brott efter en ingångshändelse. Ingångshändelsen utgör starttidpunkten från vilken återfall i nya brott följs upp. Uppföljningstiden är tre år i den slutliga statistiken, och ett år i den preliminära statistiken.
  • Ingångshändelse: när en person friges från anstalt, skrivs ut från sluten ungdomsvård eller avslutar en intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja), samt när ett domslut rörande andra icke frihetsberövande påföljder (t.ex. skyddstillsyn, villkorlig dom, böter, ungdomstjänst) vinner laga kraft.
  • Statistik över lagföringsbeslut, intagna i kriminalvård respektive återfall i brott presenteras i tabeller samt i rapporter som sammanfattar de viktigaste resultaten och ger stöd i hur statistiken bör tolkas. Statistiken är deskriptiv och ger inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under referensåret eller över tid. Statistiken kan användas som ett underlag för vidare analys av utvecklingen på dessa områden.