NTU: Uppföljningsintervjuer ger mer kunskap om omständigheter kring brotten

Den här kortanalysen syftar till att redovisa genomförandet av de uppföljningsintervjuer som gjordes för första gången i sin nuvarande form i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019, samt att presentera en kvalitetsbedömning av det datamaterial som bygger på uppföljningsintervjuerna. Under de år då datainsamlingen av NTU i huvudsak genomfördes genom telefonintervjuer gjordes uppföljningsintervjuer med brottsutsatta personer i direkt anslutning till den huvudsakliga datainsamlingen. I och med det metodbyte av NTU, där den huvudsakliga insamlingsmetoden bland annat ändrades från telefonintervjuer till webb- och postenkäter, har en ny metod utvecklats för att kunna genomföra uppföljningsintervjuer med brottsutsatta.

Intervjuerna gjordes med ett urval av de respondenter som i enkät­undersökningen för NTU 2019 uppgivit att de utsatts för brott. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika typer av brott. De omständigheter som uppföljningsintervjuerna berör är exempelvis var och när brottshändelserna ägt rum, om de polisanmälts och vilken relation de brottsutsatta hade till gärningspersonerna. Det här är viktig kunskap för att man ska kunna rikta brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser på ett bra sätt.

Den här kortanalysen undersöker i vilken mån bortfallet har påverkat uppföljningsmaterialet, för att kunna göra en bedömning av materialets kvalitet. Den metod som används är huvudsakligen jämförelser av data från enkätfrågorna med data från uppföljningsintervjuerna för NTU 2019, samt jämförelser med det tidigare uppföljningsmaterialet. Vidare studeras konfidensintervallen för ett urval av resultat för att ta reda på om det är möjligt att redovisa fördelningar med relativt god precision. Bedömningen är att uppföljningsmaterialet, med den nya metoden som infördes under 2019, håller en relativt god kvalitet i de avseenden som har undersökts i denna kortanalys.