30 september, 2020
Uppföljningsintervjuer har genomförts med ett urval av de som i enkätundersökningen för NTU 2019 uppgav att de utsatts för brott. Detta för att få svar på frågor om omständigheterna kring brotten – bland annat vilken typ av brottsplats som är vanligast samt vilken relation den brottsutsatta haft till gärningspersonen.
De brottstyper som ingår i 2019 års uppföljningsmaterial är misshandel, hot, sexualbrott, personrån, trakasserier och nätkränkning. De omständigheter som uppföljningsintervjuerna berör är exempelvis var och när brottshändelserna ägt rum, om de polisanmälts och vilken relation de brottsutsatta hade till gärningspersonerna. Det här är viktig kunskap för att man ska kunna rikta brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser på ett bra sätt.
Generellt sett var allmän plats den vanligaste brottsplatsen under 2018. Det gäller bland annat hot för både män och kvinnor, men även när kvinnor utsatts för sexualbrott samt när män utsatts för personrån. Vid misshandel ser dock mönstret lite annorlunda ut och tydliga könsskillnader kan utläsas. Den vanligaste platsen när män utsattes var på en allmän plats, medan störst andel händelser bland kvinnor istället skedde i en bostad.
För de flesta brottstyperna var det vanligast att gärningspersonen var helt okänd för den brottsutsatta. Dock kan man se skillnader mellan könen vad gäller utsatthet för misshandel och trakasserier. Vid misshandel var det för män vanligast att ha utsatts av en helt okänd person. Att gärningspersonen var en bekant var istället det vanligaste för kvinnor. Vid trakasserier var det för män lika vanligt att brottshändelsen begicks av en helt okänd person som av en bekant, medan det för kvinnor var vanligast att gärningspersonen var en bekant följt av en helt okänd person.
30 september, 2020
För den specialintresserade finns även en kortanalys med en teknisk beskrivning och kvalitetsbedömning. Där beskrivs genomförandet av uppföljningsintervjuerna och det redogörs för en kvalitetsbedömning av materialet.
Den här kortanalysen syftar till att redovisa genomförandet av de uppföljningsintervjuer som gjordes för första gången i sin nuvarande form i Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2019, samt att presentera en kvalitetsbedömning av det datamaterial som bygger på uppföljningsintervjuerna. Under de år då datainsamlingen av NTU i huvudsak genomfördes genom telefonintervjuer gjordes uppföljningsintervjuer med brottsutsatta personer i direkt anslutning till den huvudsakliga datainsamlingen. I och med det metodbyte av NTU, där den huvudsakliga insamlingsmetoden bland annat ändrades från telefonintervjuer till webb- och postenkäter, har en ny metod utvecklats för att kunna genomföra uppföljningsintervjuer med brottsutsatta.
Intervjuerna gjordes med ett urval av de respondenter som i enkätundersökningen för NTU 2019 uppgivit att de utsatts för brott. Syftet med intervjuerna är att få fördjupad kunskap om omständigheter kring utsattheten för olika typer av brott. De omständigheter som uppföljningsintervjuerna berör är exempelvis var och när brottshändelserna ägt rum, om de polisanmälts och vilken relation de brottsutsatta hade till gärningspersonerna. Det här är viktig kunskap för att man ska kunna rikta brottsförebyggande och brottsbekämpande insatser på ett bra sätt.
Den här kortanalysen undersöker i vilken mån bortfallet har påverkat uppföljningsmaterialet, för att kunna göra en bedömning av materialets kvalitet. Den metod som används är huvudsakligen jämförelser av data från enkätfrågorna med data från uppföljningsintervjuerna för NTU 2019, samt jämförelser med det tidigare uppföljningsmaterialet. Vidare studeras konfidensintervallen för ett urval av resultat för att ta reda på om det är möjligt att redovisa fördelningar med relativt god precision. Bedömningen är att uppföljningsmaterialet, med den nya metoden som infördes under 2019, håller en relativt god kvalitet i de avseenden som har undersökts i denna kortanalys.
Sofie Lifvin, tfn 08-518 32 403; sofie.lifvin@bra.se