Kamerabevakningens brottsförebyggande effekter – vad säger forskningen?

2018-12-17

Det har gjorts många studier runt om i världen om kamerabevakning och dess brottsförebyggande effekter. Brå har i en metastudie låtit fyra forskare sammanställa de sammantagna effekterna. En ny skrift från Brå ger en överblick av resultaten.

Kamerabevakning är en uppmärksammad metod för att förebygga brott, och det har gjorts många studier runt om i världen om dess effekter. Studierna har gällt olika tillämpningsformer och har genomförts med olika undersökningsmetoder, vilket gör det svårt att få en samlad resultatbild. Brå har därför låtit göra en metastudie, baserad på den starkaste forskningen på området, världen över, som sammanställt de sammantagna effekterna.

I skriften Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? Pdf, 431 kB. får du en användbar överblick av resultaten – som annars kan vara svåra att ta till sig utan introduktion och vägledning.

Några av kamerabevakningens effekter:

**Tabell 1.** **Uppmätta effekter uppdelat på olika brottskategorier.**
Brottsförändringen i experimentområdena jämfört med i kontrollområdena (i procent) samt antal studier.
Brottskategori	Signifikant positiv effekt	Brottsförändring i procent	Antal studier	Effektkommentar
Narkotikabrott	Ja	-20 %	6	Säkerställd effekt
Fordonsbrott	Ja	-14 %	23	Säkerställd effekt
Egendomsbrott	Ja	-14 %	22	Säkerställd effekt
Våldsbrott	Nej	-	29	Nära noll – säkerställd
Ordningsstörningar	Nej	-	6	Nära noll – ej säkerställd

Effekter på olika brottskategorier

I sammanhanget brottsförebyggande effekter av kamerabevakning är det förstås oundvikligt att ställa sig frågan om vilken typ av brott det är som ska förebyggas och hur resultaten ser ut för olika kategorier av brott. I metastudien gjordes en indelning i fyra olika kategorier av brott, samt i kategorin ordningsstörningar. Resultaten visar att kamerabevakning sammantaget gett statistiskt signifikanta brottsförebyggande effekter på brott mot fordon, egendomsbrott och narkotikabrott, men inte på våldsbrott och ordningsstörningar.

**Tabell 2.** **Uppmätta brottsförebyggande effektstorlekar uppdelat på sex typer av platser.** Brottsförändring i experimentområden jämfört med i kontrollområden (i procent) samt antal studier.
Typ av plats	Signifikant positiv effekt	Brottsförändring i procent	Antal studier	Effektkommentar
Bilparkeringar	Ja	-37 %	8	Säkerställd effekt
Bostadsområden	Ja	-12 %	16	Säkerställd effekt
Särskilda områden med flerfamiljshus	Nej	-	10	Nära noll – ej säkerställd
Centrumkärnor	Nej	-	33	Nära noll – säkerställd
Kollektivtrafik	Nej	-	4	Minskning – ej säkerställd
Andra platser	Nej	-	5	Minskning - ej säkerställd

Effekter på olika platser

Centralt i diskussionen om kamerabevakning är om den fungerar olika bra på olika typer av platser. I metastudien gjordes en indelning i sex olika typer av platser. Resultaten visar här att kamerabevakning sammantaget gett statistiskt signifikanta brottsförebyggande effekter på bilparkeringar och i bostadsområden, men inte i centrumkärnor, kollektivtrafik eller särskilda bostadsområden med flerfamiljshus.

Aktiv kamerabevakning fungerar bäst

Resultaten visar också att aktiv kamerabevakning och kamerabevakning tillsammans med flera kompletterande insatser sammantaget gett brottsförebyggande effekter, men däremot inte passiv kamerabevakning eller kamerabevakning som kompletterats med högst en annan insats. Därutöver har kamerabevakning sammantaget gett brottsförebyggande effekter i Storbritannien, men inte i USA.

Viktigt i sammanhanget är att detta är generella resultat på metanivå. Ett övervägande negativt sammantaget resultat utesluter alltså inte att det finns studier som påvisat positiva effekter – och omvänt.

Läs mer i skriften: Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? Pdf, 431 kB.

Om metastudien

Under 2018 publicerades en internationell metastudie om brottsförebyggande effekter av kamerabevakning, som fyra forskare genomfört för Brås räkning. Metastudien är dels en systematisk kunskapsöversikt som lyfter fram förhållandevis starka primärstudier som är möjliga att jämföra, dels en statistisk metaanalys där effekterna i de många enskilda studierna räknas samman.

Metastudiens frågeställningar var om kamerabevakning har brottsförebyggande effekter och i så fall hur starka dessa effekter är. Fokus låg alltså på förebyggande av brott, inte på andra tänkbara effekter, såsom förbättrade möjligheter till utredning osv.

Sammanlagt inkluderades 80 primärstudier, varav 76 även ingick i den statistiska metaanalysen. Forskningsuppläggen i de 76 studierna innebär att brottsnivåer mättes före och efter det att bevakningen inletts, på den aktuella platsen samt i ett kontrollområde. Den effekt som redovisas är förändringen i procent, i experimentområdena jämfört med i kontrollområdena.