Nya prognoser över volymerna i rättskedjan

Nu redovisar rättsväsendets myndigheter sina prognoser över verksamhetsvolymerna under perioden 2017–2020. Prognoserna pekar åt att flödet kommer att öka hos polis, åklagare och i domstol, medan Kriminalvården visar på en delvis annan utveckling.

Prognoser för åren 2017-2020

På fyra års sikt prognostiseras ärenden redovisade till åklagare (Polismyndigheten) att öka med 10 procent, antalet brottsmisstankar med åtalsbeslut (Åklagarmyndigheten) att öka med 16 procent, antalet avgjorda brottmål (Domstolsverket) att öka med 12 procent samt medelantalet klienter i Kriminalvården att minska med 10 procent.

Flödet i rättskedjan har minskat sedan 2009

Flödet i rättskedjan ökade fram till 2009, varefter antalet ärenden som redovisades av polis till åklagare började minska. Den minskande ärenderedovisningen har också påverkat rättskedjans senare led, men med viss fördröjning.

Inkomna brottsmisstankar till Åklagarmydigheten ökade fram till 2009, varefter det planade ut och har minskat sedan 2011. Sveriges domstolars inflöde påverkades först ett år efter att polisens ärendeflöde började minska, alltså 2010. Brottmålen har dock inte minskat i lika stor utsträckning som polisens ärenderedovisning; en möjlig orsak är att brottmålen alltmer sällan innehåller en stämningsansökan, med konsekvensen att allt fler brottmål avgörs på annat sätt än genom dom. Inflödet i kriminalvårdspåföljder och medelantalet i kriminalvårdspåföljder har minskat sedan 2009, en utveckling inte helt olik polisens ärenderedovisning. Dock har kriminalvårdspåföljderna påverkats av annat än flödet i rättskedjan. Kriminalvårdens inflöde och volymer har påverkats av att andelen bötesdomar har varierat över tid i kombination med att andelen domar utan kriminalvårdspåföljd har ökat över tid.

Sammantaget är alltså utvecklingsmönstren liknande för de olika volymerna. Polisens minskande utflöde har alltså fortplantat sig i rättskedjan.