Andelen personer i befolkningen som lagförts för brott har minskat de senaste åren, och störst är minskningen bland yngre personer. Det framkommer i Brås kortanalys om lagförda personer i befolkningen åren 2000–2014.
År 2014 fattades knappt 110 000 lagföringsbeslut i rättsväsendet, vilket i Brås statistik avser fällande domar i tingsrätt, godkända strafförelägganden eller meddelade åtalsunderlåtelser. En och samma person kan emellertid lagföras flera gånger under ett år, och antalet lagföringsbeslut är därför större än antalet unika personer som lagförs för brott under ett visst år.
Hur många unika personer är det då som varje år lagförs för brott en eller flera gånger? Och hur stor andel utgör de av befolkningen? Det studeras i kortanalysen Lagförda personer i befolkningen 2000–2014, där Brå kartlagt andelen lagförda bland kvinnor, män, i olika åldersgrupper och för några utvalda brott
Studien bekräftar bland annat ett sedan länge välkänt faktum, nämligen att män lagförs för brott i högre grad än kvinnor. För lagförda totalt sett är andelen bland män omkring fyra gånger större än bland kvinnor, och för fängelsedömda till mer än ett års fängelse är andelen bland män omkring tjugo gånger större.
En annan slutsats är att den andel i befolkningen som lagförts för brott, dömts i tingsrätt eller dömts till fängelse minskat under de senaste åren. Störst minskningar i andelen lagförda för stöld- och bedrägeribrott, våldsbrott eller trafikbrott kan man se i de yngsta åldersgrupperna. I den bemärkelsen har alltså de yngre befolkningsgrupperna närmat sig de äldre vad gäller andelen lagförda för sådana brott. Narkotikabrott utgör dock ett undantag, där andelen lagförda i befolkningen ökat kraftigt under 2000-talet, vilket främst är en effekt av satsningar inom rättsväsendet för att upptäcka och lagföra sådana brott, särskilt bland unga personer.
År 2014 lagfördes ganska precis 1 procent av befolkningen minst en gång under året för brott (81 956 personer). Andelen lagförda är större bland män (1,7 procent) än bland kvinnor (0,4 procent). Andelen lagförda ökade under slutet av 00-talet och var som störst år 2009, men har minskat de senaste fem åren.
Andelen lagförda är större i de yngre åldersgrupperna i befolkningen än bland de äldre. Störst andel lagförda totalt sett under perioden finns i åldersgruppen 15–17 år. År 2014 låg andelen på 2,38 procent.
Andelen personer som minst en gång under året fick en fällande dom i tingsrätt var 0,63 procent av befolkningen år 2014. Det var den lägsta andelen under 2000-talet, och motsvarar 50 438 personer. Andelen ökade i slutet av 00-talet och var som högst år 2010, då 0,81 procent av befolkningen dömdes i tingsrätt minst en gång. Denna utveckling gäller för alla åldersgrupper, och för både kvinnor och män.
Andelen dömda i tingsrätt är väsentligt högre bland män än bland kvinnor. Av den kvinnliga befolkningen har andelen dömda varierat mellan 0,17 och 0,26 procent, medan andelen dömda bland männen har varierat mellan 1,05 och 1,38 procent.
Den andel av befolkningen som fick minst en fängelsedom under året var 0,10 procent 2014. Det motsvarar 8 304 personer. Bland kvinnor är andelen fängelsedömda mycket liten, under perioden 2000–2014 låg den på 0,015–0,026 procent, medan andelen bland män varierat mellan 0,19 och 0,31 procent.
Andelen fängelsedömda personer i befolkningen har dock utvecklats likartat för män och för kvinnor. Den var som störst åren 2003 och 2005 och har därefter minskat. Som lägst under hela den studerade perioden var den 2014.
Bland män minskade andelen fängelsedömda med 0,13 procentenheter mellan åren 2005 och 2014, vilket motsvarar en minskning med omkring en tredjedel av antalet fängelsedömda personer. Bland kvinnor var motsvarande minskning 0,008 procentenheter, vilket motsvarade en dryg fjärdedels minskning i antalet fängelsedömda personer.