Om statistiken

Syftet med kriminalvårdsstatistiken är att ge en översiktlig redovisning av Kriminalvårdens verksamhet avseende verkställigheten av de påföljder som leder till kriminalvård. I statistiken redovisas uppgifter om personer som påbörjat eller har en pågående fängelseverkställighet, viss statistik över personer övervakade inom kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer intagna i häkte. Statistiken innehåller också uppgifter om permissioner och avvikelser.

Statistikens innehåll

Kriminalvårdsstatistiken innehåller uppgifter om den totala populationen i kriminalvårdsanstalterna och häktena samt uppgifter om samtliga personer som övervakas inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation. Inom frivården övervakas personer som är villkorligt frigivna, dömda till skyddstillsyn eller avtjänar sina fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. I häktena omhändertas de personer som misstänks för brott och som gripits, anhållits eller häktats. Häktena kan även ta in fängelsedömda personer, så kallade verkställighetsfall, i väntan för utplacering på anstalt. Dessutom tar man hand om personer som omhändertagits med stöd av olika lagar, till exempel vid vård av psykiskt sjuka, missbrukare eller unga lagöverträdare och personer som ska utvisas ur landet.

Fängelsepopulationen kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att redovisa uppgifter om personer påbörjar en fängelseverkställighet under ett visst år Statistiken redovisar händelser vilket innebär att en person som intagits flera gånger under ett kalenderår räknas flera gånger. Ett annat sätt är att redovisa uppgifter om de personer som befinner sig på en anstalt vid ett givet tillfälle. Då får man med både nyintagna och de som befinner sig i anstalten sedan tidigare. Statistiken över påbörjade fängelseverkställigheter domineras av personer som dömts till kortare strafftider, medan statistiken över personer med pågående fängelseverkställighet domineras av personer som dömts till längre strafftider. Eftersom fördelning efter kön, ålder och brott varierar med strafftidens längd, blir även dessa resultat olika beroende på vilken statistik som används. Statistiken över antalet påbörjade fängelseverkställigheter redovisas även uppgifter om antalet personer som avgått från anstalt under ett kalenderår och orsaken till detta. Populationen i häkte beskrivs genom statistik över antalet inskrivna i häkte den 1 oktober ett kalenderår och orsaken till detta (gripna, anhållna och häktade med mera). Antalet övervakade personer inom kriminalvårdens frivårdsorganisation beskrivs dels genom antalet personer som påbörjat övervakning inom frivården under ett kalenderår och dels genom antalet personer som övervakas av frivården den 1 oktober ett kalenderår.

Insamling och bearbetning

Underlaget till den officiella kriminalvårdsstatistiken framställs av Kriminalvården i samråd med Brå. Kriminalvården sammanställer aggregerade underlag till den officiella statistiken som därefter granskas, sammanställs i tabeller och publiceras av Brå. Kriminalvårdsstatistiken sammanställs genom bearbetningar av uppgifterna i Kriminalvårdsregistret (KVR) och övriga klientadministrativa system. Statistiken innehåller dels uppgifter från domstolsrutinen i rättsväsendets informationssystem (RI), dels uppgifter från anstalterna, häktena, frivården, Kriminalvårdens huvudkontor och de lokala övervakningsnämnderna.

Redovisningsperiod

Antalet personer intagna i anstalt samt personer övervakade inom Kriminalvårdens frivårdsorganisation beskrivs dels genom antalet nyintagna personer och dels genom beläggningen den 1 oktober ett kalenderår. Antalet personer inskrivna i häkte beskrivs genom beläggningen den 1 oktober ett kalenderår.

Redovisning av kön, ålder, brottstyp och strafftid

I statistiken redovisas de personer som verkställer en påföljd inom kriminalvården efter ålder och kön. Med ålder avses ålder vid redovisad tidpunkt. Personer intagna i anstalt och övervakade inom frivården redovisas efter brottstyp.

Brottsredovisningen utgår från det lagrum (författning, kapitel, paragraf, stycke etc.) enligt vilket personen dömts. En person kan vid samma tillfälle dömas till en kriminalvårdspåföljd för flera brott och de intagna personerna redovisas därför efter huvudbrottet i domen (se statistiken över för brott lagförda personer). För personer intagna i anstalt redovisas även medborgarskap och strafftidens längd. I kriminalvårdsstatistiken redovisas den sammanlagda strafftiden, det vill säga utdömd strafftid plus förverkad tid. Förverkad tid avser strafftid från tidigare domar som avtjänas inom aktuell verkställighet.

Permissioner och avvikelser

I kriminalvårdsstatistiken redovisas vissa uppgifter om permissioner och avvikelser från anstalt. Uppgifter om beviljade permissioner indelas efter om de skett från öppen eller sluten anstalt. Även antalet misskötta permissioner redovisas efter denna indelning, samt på vilket sätt klienten misskött sin permission. Med avvikelser från anstalt avses att en person lämnat anstalten utan tillstånd (rymning) eller inte kommit tillbaka till anstalten efter exempelvis permission. Avvikelserna redovisas utifrån anstalternas säkerhetsklass, där säkerhetsklass 1 är anstalter med den högsta säkerheten.

Jämförelser över tid

Statistik över kriminalvårdens klienter har producerats sedan år 1830. Statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet över tid påverkas av olika faktorer. Nedan följer några kända förhållanden som under senare tid i större eller mindre utsträckning kan ha påverkat statistiken.

  • År 1973 integrerades uppgiftsinsamlingen i rättsväsendets informationssystem.
  • År 1980 inkluderades skyddstillsyn med fängelse i uppgifterna över dömda till fängelse.
  • År 1983 inkluderades bötesförvandlingar i redovisningen av fängelse.
  • Uppgifterna beträffande personer i frivård är fr.o.m. den 1 januari 1992 inte helt jämförbara med tidigare år.
  • Från och med den 1 augusti 1994 inleddes en försöksverksamhet med intensivövervakning med elektronisk kontroll i sex frivårdsmyndigheter. Den 1 januari 1997 utökades försöksverksamheten till hela landet. Samtidigt utökades möjligheten till intensivövervakning för de som dömts till två månaders fängelse till tre månader. Verksamheten med intensivövervakning permanentades år 1999.
  • Den 1 januari 1999 infördes ett antal nya påföljder som påverkar möjligheten att jämföra antalet intagna i anstalt, fördelning på strafftidslängder och andelen ungdomar intagna i anstalt över tid.
  • Den 1 januari 1999 fick samtliga intagna i anstalt möjlighet till villkorlig frigivning efter två tredjedelar av det utdömda fängelsestraffet. Tidigare hade de som dömts till fängelsestraff längre än två år givits möjligheten att friges villkorligt efter halva strafftiden. Det innebär att tabell 510–513 är problematiska att jämföra över tid.
  • Den 1 september 2000 trädde nya regler för normalpermission i kraft vilka innebär att de intagna numera endast beviljas en permission per månad mot tidigare flera.
  • År 2003 genomfördes en systemomläggning och därmed ingick även utländska domar i redovisningen av personer intagna i anstalt.
  • Den 1 april 2005 infördes på försök utökad möjlighet till intensivövervakning med elektronisk kontroll för personer som dömts till fängelse. Det innebär att personer med strafftid upp till sex månader kan ansöka om intensivövervakning med elektronisk kontroll.
  • Den 1 april 2005 infördes på försök utökad målgrupp för utslussning genom intensivövervakning med elektronisk kontroll.
  • Den 1 januari 2007 trädde nya regler i kraft om utslussning från anstalt. Reglerna innebär att det finns fyra särskilda utsluss­ningsåtgärder.
  • I 2014 års statistik har åldersgrupperna 15–17 år och 18–20 år sammanslagits till en åldersgrupp (15–20 år) för att undvika redovisning av små tal.
  • I samband med produktion för 2020 har Kriminalvården och Brå genomfört vissa namnändringar av begrepp. Måtten intagna på anstalt, inskrivna på anstalt och avgångar på anstalt har därmed bytt namn enligt följande:
    • Intagna på anstalt har bytt namn till påbörjade fängelseverkställigheter.
    • Inskrivna på anstalt har bytt namn till pågående fängelseverkställigheter.
    • Avgångar från anstalt har bytt namn till avslutade fängelseverkställigheter.

I och med namnändringen införs även begreppet fängelseverkställighet med definitionen: En eller flera fängelsepåföljder som verkställs genom att den dömde avtjänar sitt straff på anstalt eller i häkte.

  • Covid-19-pandemin har påverkat Kriminalvårdens verksamhet. Framför allt är det rutiner i anslutning till permissioner och frivårdspåföljder som har påverkats.
  • Ny frivårdsstatistik togs till publicering 2022 fram för redovisningen av 2012–2012. Statistiken redovisas även i en egen rapport.

Ändringar i tabeller

  • 2
    • I samband med produktionen av kriminalvårdsstatistiken 2013 redovisas tabellen uppdelade efter kön.
    • I samband med produktionen av 2016 års statistik korrigerades vissa värden för åren 2011–2013 avseende avgångar (för kategorierna Avgått under året, Frigivits, Villkorligt frigivna respektive Helt verkställt).
    • I väntan på en ny definition av medelbeläggning redovisas en skattning utifrån den definition som gällde före 2017. De skattade medelvärdena redovisas i tabeller för åren 2017 och framåt.
    • Vid redovisningen för 2019 av anledning till avgång från anstalt infördes statistikkategorin ”Frigiven i avvaktan på laga kraft/högre rätts avgörande”. Här hamnar personer som släpps från anstalt vid till exempel nöjdförklaring men innan domen har vunnit laga kraft i alla delar.
    • Bortfallande av påföljd har tagits bort som avgångshändelse ur kategorin avslutad fängelseverkställighet ”annan anledning”. En retroaktiv korrigering har gjorts för åren 2015–2019.
    • Kriminalvården har under 2020 tagit fram en ny beräkningsmetod för medelbeläggning och beläggningsgrad. Den nuvarande beräkningen har använts för att räkna om medelbeläggningstalen för åren 2018–2019. Från att tidigare ha beräknat medelbeläggningen utifrån samtliga belagda ordinarie platstyper + platstypen avskildhetsplatser + platstypen transportplatser räknas nu enbart beläggning på ordinarie platstyper.
  • 5
    • Vid redovisningen för 2015 gjordes förändringar i variabeln tidigare kriminalvårdspåföljd med tre ömsesidigt uteslutande kategorier: ingen påföljd, endast frivård samt frihetsberövande. Variabeln har även ändrats från att avse enbart verkställigheter som pågått de fem åren innan nuvarande verkställighet till att avse samtliga som påbörjats. Brå har korrigerat tidigare publicerade statistikvärden för åren 2004–2014.
  • 8
    • Det tidigare begreppet ”Utländsk medborgare” till ”Utan svenskt medborgarskap” från och med 2019. Urvalet är detsamma som tidigare.
  • 11
    • Det tidigare begreppet ”Utländsk medborgare” till ”Utan svenskt medborgarskap” från och med 2019. Urvalet är detsamma som tidigare.
  • 12
    • I och med att fängelselagen trädde i kraft 1 april 2011 ändrades regelsystemet för permissioner. Jämförelse av statistik över permissioner innan år 2011 gentemot senare års uppgifter bör därför göras med viss försiktighet.
    • I samband med produktionen av kriminalvårdsstatistiken 2013 redovisas tabellen uppdelade efter kön.
    • Från och med referensår 2017 redovisas permissioner i statistiken utifrån de planerade permissionernas utfall för referensåret. Skillnaden mellan definitionerna beviljade och planerade permissioner är liten och består i att den nya definitionen inte innehåller de beviljade permissioner som inte hunnit få något utfall. Samtidigt ändrades definitionen avseende misskötta permissioner till planerade permissioner genomförda med anmärkning.
    • I samband med produktionen av 2018 års statistik ändrades namnet på variabeln Typ av anstalt till Anstaltens säkerhetsklass med kategorier säkerhetsklass 1, 2 och 3. Vid jämförelse med tidigare år gäller att anstalt med säkerhetsklass 1 och 2 motsvarar kategorin sluten anstalt, och säkerhetsklass 3 motsvarar kategorin öppen anstalt.
  • 13
    • I juni 2015 korrigerades uppgifterna rörande antalet rymningar från sluten anstalt för åren 2007, 2008 och 2009. Totalsummorna för dessa år kan vara något under- eller överskattade.
    • I samband med produktionen av 2018 års statistik ändrades namnet på variabeln Typ av anstalt till Anstaltens säkerhetsklass med kategorier säkerhetsklass 1, 2 och 3. Vid jämförelse med tidigare år gäller att anstalt med säkerhetsklass 1 och 2 motsvarar kategorin sluten anstalt, och säkerhetsklass 3 motsvarar kategorin öppen anstalt.

Sidan senast uppdaterad:

Dokument