I kriminalvårdsstatistiken redovisas personer dömda till fängelse som påbörjat en fängelseverkställighet eller har en pågående fängelseverkställighet. Statistiken innehåller också uppgifter om häktade personer, permissioner och avvikelser. I statistiken redovisas de personer som är föremål för insatser inom kriminalvården efter ålder, kön, medborgarskap (svenskt eller saknar svenskt medborgarskap), huvudbrott och strafftidens längd.
I häktena tar man hand om de personer som misstänks för brott och som gripits, anhållits eller häktats. Häktena kan även ta in fängelsedömda personer, så kallade verkställighetsfall, i väntan på utplacering på anstalt. Dessutom tar man hand om personer som omhändertagits med stöd av olika lagar.
Eftersom statistiken redovisar händelser, till exempel antalet påbörjade fängelseverkställigheter eller antalet inskrivningar i frivård, kan en person förekomma i statistiken flera gånger under samma år, om personen omhändertagits av kriminalvården vid flera tillfällen under året.
Fängelsepopulationen kan mätas på olika sätt. Ett sätt är att redovisa uppgifter om personer som påbörjar en fängelseverkställighet under ett visst år. Ett annat sätt är att redovisa uppgifter om de personer som befinner sig på anstalt vid ett givet tillfälle (pågående fängelseverkställighet). Då får man med både nyintagna och de som befinner sig på anstalten sedan tidigare.
Statistiken över personer som påbörjat en fängelseverkställighet under ett givet år domineras av personer som dömts till kortare strafftider, medan statistiken över personer med en pågående fängelseverkställighet domineras av personer som dömts till längre strafftider. Eftersom fördelning efter kön, ålder och brott varierar med strafftidens längd, blir även dessa resultat olika beroende på vilken statistik som används.
Ändamålet med kriminalvårdsstatistiken är att ge en översiktlig och aktuell bild av Kriminalvårdens verksamhet på anstalt och i häkte. Statistiken är enbart deskriptiv och ger alltså inga djupgående förklaringar till de förändringar som skett under den redovisade perioden.
Följande populationer ingår i statistiken över kriminalvård:
Brottsredovisningen utgår från det lagrum som personen dömts efter. En person kan vid ett och samma tillfälle dömas till en kriminalvårdspåföljd för flera brott. I tabellerna redovisas brotten därför efter huvudbrott.
Kriminalvårdsstatistiken samlas in och kontrolleras av Kriminalvården, som sammanställer aggregerade underlag till den officiella statistiken. Statistiken granskas, sammanställs i tabeller och publiceras av Brå.
Statistik över kriminalvårdens klienter har producerats sedan 1830. Statistikens tillförlitlighet och jämförbarhet över tid påverkas av olika faktorer.
Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska, metodologiska och lagstiftningsrelaterade förändringar samt andra eventuella förändringar sedan 2014, som i olika utsträckning har påverkat statistiken över Kriminalvård-fängelse och häkte. Dessa förändringar bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i omvänd kronologisk ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den som är intresserad av ett specifikt år eller händelse kan alltså gå direkt till det relevanta stycket. Förändringar som inträffade före 2014 och förändringar i enskilda tabeller finns dokumenterade i kvalitetsdeklarationerna över statistiken om Kriminalvård:
Ny frivårdsstatistik publiceras 2022. Det första året med den nya redovisningen är 2012. Statistiken redovisas i en egen rapport Kriminalvård-Frivård.
I samband med produktion för 2020 har Kriminalvården och Brå genomfört vissa namnändringar av begrepp. Måtten intagna på anstalt, inskrivna på anstalt och avgångar på anstalt har därmed bytt namn enligt följande:
Covid-19-pandemin påverkade Kriminalvårdens verksamhet. Framför allt var det rutiner i anslutning till permissioner och frivårdspåföljder som påverkades.
Sidan senast uppdaterad: