Start
/ Statistik
/ Kriminalstatistik
/ Handlagda brott
/ Om statistiken Handlagda brott

Om statistiken – Handlagda brott

Statistiken över handlagda brott redovisas från och med helåret 2014. Den omfattar samtliga anmälda brott där polis, åklagare eller annan utredande myndighet fattat ett beslut om brottet under redovisningsåret.

Revidering av statistiken

Som ett led i att målgruppsanpassa och kvalitetssäkra produkterna i brottsstatistiken publicerar Brå från och med helåret 2014 ny statistik över Handlagda brott. Den nya statistiken är en revidering av statistiken över Uppklarade brott och ersätter därmed denna. Statistikens ändamål är oförändrat och avser liksom tidigare att ge en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av brott. Det främsta syftet med revideringen har varit att höja statistikens relevans och förbättra tillförlitligheten i statistikens indelningar och mått. Revideringen innebär att statistiken från och med redovisningsåret 2014 omfattar samtliga anmälda brott där ett beslut har fattats under året, istället för som tidigare ett urval av de beslutade brotten. Med revideringen införs nya, mer relevanta och tillförlitliga, indelningar av de handlagda brotten. Statistiken redovisas i den nya utformningen efter två övergripande indelningar. Dels efter om brotten har utretts eller om de har direktavskrivits, dels efter om det funnits minst en skäligen misstänkt person registrerad för brotten eller ej. I och med revideringen utgår redovisningarna av antalet uppklarade brott respektive tekniskt uppklarade brott. Däremot redovisas antalet personuppklarade brott även i den nya statistiken.

Regioner i stället för län

Från och med den 1 januari 2015 upphörde 21 länspolismyndigheter för att istället bli en enda Polismyndighet indelad i sju regioner:

Polisregion Nord består av Jämtland, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrlands län.
Polisregion Mitt består av Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län.
Polisregion Stockholm består av Stockholms län och Gotland.
Polisregion Öst består av Jönköpings län, Södermanlands län och Östergötlands län.
Polisregion Väst består av Hallands och Västra Götalands län.
Polisregion Syd består av Kalmar, Blekinge, Kronoberg och Skåne län.
Polisregion Bergslagen består av Dalarna, Värmland och Örebro län.

Det innebär att statistiken över handlagda brott från och med 2015 utgår från de nya polisregionerna.

Statistiken över handlagda brott redovisas efter två övergripande indelningar. Dels efter om utredning har bedrivits för brotten eller om brotten har direktavskrivits, dels efter om minst en skäligen misstänkt person har varit registrerad för brotten eller ej. Vidare redovisas brotten efter typ av beslut; personuppklarade brott, förundersökningsbegränsade brott och övriga handlagda brott. Utöver det redovisas två beräknade mått; lagföringsprocent och personuppklaringsprocent.

Uppgifterna ges per helår och halvår. Statistiken redovisas för hela landet och indelat efter det område där brotten har handlagts.

Statistiken över handlagda brott används för att få en översiktlig bild av de brottsutredande myndigheternas handläggning av brott samt hur handläggningen fördelas efter de verksamhetsbeslut som fattats på brotten och hur handläggningen ser ut för olika brottstyper.

Redovisning av statistiken efter handläggningskategorier

Statistiken över handlagda brott redovisas efter två övergripande indelningar.

Dels redovisas statistiken efter om utredning har bedrivits för brotten eller om brotten har direktavskrivits. Att utredning har bedrivits för brotten betyder att beslut har fattats om att inleda förundersökning, förenklat utredningsförfarande eller utredning enligt lagen om unga lagöverträdare. Att brotten har direktavskrivits innebär att beslut om brotten har fattats, utan att brottsutredning har inletts.

Dels redovisas statistiken efter om en misstänkt person har varit registrerad för brotten eller ej. Att en misstänkt person har varit registrerad för brotten innebär att minst en skäligen misstänkt person har varit registrerad på brotten vid tidpunkten för beslut. Att ingen misstänkt person har varit registrerad för brotten innebär att ingen person med misstankegraden skäligen misstänkt har varit registrerad för brotten vid tidpunkten för beslut.

Brott efter typ av beslut

De typer av beslut som brotten redovisas efter är personuppklarade brott och förundersökningsbegränsade brott.

Personuppklarade brott är handlagda brott där ett lagföringsbeslut har fattats om minst en misstänkt person på brottet. Med lagföringsbeslut avses här beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller att meddela åtalsunderlåtelse. Dock räknas det inte som ett personuppklarat brott om den misstänkta personen är yngre än 15 år. För vissa brottstyper där gärningspersonerna ofta är minderåriga, till exempel misshandel mot person 7–14 år, är det mer vanligt förekommande.

Förundersökningsbegränsade brott är handlagda brott där beslut har fattats om att förundersökning inte ska inledas eller att en inledd förundersökning ska läggas ned för brottet. Beslut om förundersökningsbegränsning tas oftast när polis eller åklagare bedömer att fortsatt utredning av brottet inte skulle få någon eller endast liten betydelse för en eventuell påföljd. Syftet med att förundersökningsbegränsa brott är att skapa förutsättningar för att kunna använda tillgängliga utredningsresurser på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt.

Övriga handlagda brott är brott där andra typer av beslut har fattats. Anledningen till att de inte särredovisas är att de även omfattar odefinierade beslut (s.k. övrigt/annat-koder) som inte kan specificeras i statistiken. Tidigare studier har visat att de ospecificerade besluten kan innehålla beslut som skulle kunna anges med en specificerad beslutskod, vilket innebär att resultatet av de enskilda beslutstyperna blir missvisande. Bland de beslut som är specificerade är det vanligaste beslutet att direktavskriva brott på grund av att spaningsuppslag saknas. Bland de utredda brotten är beslut om att lägga ned förundersökning på grund av att spaningsresultat saknas det vanligaste. Vissa av besluten kan tas både innan eller efter att utredningen inletts samt oavsett om det finns en skäligen misstänkt person registrerad för brottet eller ej.

Beräknade mått

I statistiken över handlagda brott redovisas två mått – personuppklaringsprocent och lagföringsprocent.

Personuppklaringsprocenten redovisar personuppklarade brott under en redovisningsperiod i procent av handlagda brott under samma redovisningsperiod.

Lagföringsprocenten redovisar personuppklarade brott under en redovisningsperiod i procent av utredda brott under samma redovisningsperiod, rensat för förundersökningsbegränsade brott.

I samtliga handlagda brott ingår anmälda händelser som inte är brottsliga, eller som av andra anledningar är omöjliga eller mycket svåra att utreda och binda en misstänkt person till. Dessa brott direktavskrivs oftast. Genom att beräkna lagföringsprocenten på de utredda brotten, det vill säga de brott som bedömts vara möjliga att personuppklara, ges en mer träffsäker bild av de brottsutredande verksamheternas resultat.

Viktigt att komma ihåg är dock att det även bland de utredda brotten finns en mindre andel brott som inte är möjliga att personuppklara. Det kan exempelvis röra sig om brott där det under utredningen visar sig att gärningen inte är brottslig eller att den misstänkta personen är avliden. Brå har i nuläget inte möjlighet att på ett tillförlitligt sätt urskilja dessa brott för att utesluta dem från beräkningen av lagföringsprocenten. Det finns dessutom många andra påverkansfaktorer, vilka polisen och andra brottsutredande myndigheter inte rår över, som måttet inte tar hänsyn till. Lagföringsprocenten ska därför tolkas som en grov indikator på polisens och övriga brottsutredande myndigheternas resultat för att personuppklara de brott som utreds.

Jämförelser över tid

Statistikrutinerna för handlagda brott, tidigare uppklarade brott, har ändrats vid flera tillfällen, till exempel genom ny insamlingsteknik eller nya redovisningssätt. Även enskilda händelser kan tillfälligt påverka statistiken under vissa år. Dessa förändringar är viktiga att känna till vid jämförelser av de handlagda brotten över tid.

Förändringar i statistiken på grund av enskilda ärenden som omfattar många brott

Enstaka ärenden som omfattar en stor mängd brott kan ge upphov till märkbara förändringar i statistiken över handlagda brott. I synnerhet när det gäller brottskategorier eller redovisningsområden där nivån vanligtvis är relativt låg.

Enstaka stora ärenden kan skapa problem vid jämförelser över tid och osäkerhet kring huruvida en förändring är generell eller ej. Särskilt den tidigare redovisade uppklaringsprocenten (såväl teknisk som personuppklaringsprocent) påverkas av enskilda större ärenden, i det fall brotten på ett ärende anmäls ett kalenderår, men klaras upp först påföljande år. Effekten blir då en lägre uppklaringsprocent det första året, och en högre uppklaringsprocent det andra året.

Även det nya personuppklaringsmåttet och statistiken över handlagda brott kan påverkas i de fall ett stort antal brott handläggs. Om handläggningen av ett stort ärende till största del leder till direktavskrivning av brotten ger det en lägre personuppklaringsprocent, trots att antalet personuppklarade brott inte behöver ha förändrats.

Förekomst av stora ärenden är ovanliga men bör beaktas vid tolkning av statistiken. Nedan följer en sammanställning av stora ärenden som har identifierats de senaste fyra åren och som har påverkan på statistiken över handlagda brott och/eller personuppklaringen i tidigare statistik uppklarade brott.

År 2014 anmäldes och handlades ett ärende med många sexualbrott (sexuellt övergrepp, utnyttjande av barn för sexuell posering och sexuellt ofredande) samt barnpornografibrott i Gotlands län. I de flesta fall har handläggningen lett till att åtal har väckts, vilket påverkat både antalet personuppklarade brott och personuppklaringsprocenten i Gotlands län där nivåerna är betydligt högre 2014 än föregående år. Ärendet har även påverkat resultaten av de aktuella brottstyperna för hela landet, samt totalt antal brott i Gotlands län.
År 2014 anmäldes ett ärende med många brott gällande övrigt bedrägeri i Uppsala län.
År 2014 anmäldes ett ärende med många brott gällande kränkande fotografering i Uppsala län.
År 2013 anmäldes ett ärende med många ofredandebrott i Jönköpings län. Åtminstone cirka hälften av brotten klarades upp samma år på tekniskt vis.
År 2012 anmäldes ett par ärenden med många langningsbrott (olovlig försäljning och olovligt innehav av alkoholdrycker) i Kronobergs län. De flesta av brotten klarades upp samma år, både med beslut som definieras som personuppklarande och på tekniskt vis.
År 2011 anmäldes ett stort ärende med många dopningsbrott i Skåne. De flesta brotten klarades upp samma år med beslut som definieras som personuppklarande.

Tekniska och juridiska förändringar

Nedan följer en sammanställning av olika systemtekniska och lagstiftningsmässiga förändringar sedan 2007, som i olika utsträckning kan ha påverkat statistiken över handlagda brott och personuppklarade brott i statistiken över uppklarade brott. Dessa förändringar bör beaktas vid tolkning av statistiken. De är redovisade i fallande ordning, med de senaste förändringarna först. Styckena är skrivna så att de kan läsas separat. Den som är intresserad av ett specifikt år kan gå direkt till det relevanta stycket.

I juni 2014 påbörjades avvecklingen av Polisens ärendehanteringssystem Pust och systemet stängdes helt för nyregistrering av brott den 3 juni 2014. Efter stängningen ska alla nya brott registreras och hanteras i ärendehanteringssystemet RAR. En generell rekommendation är att iaktta en viss försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanterades i Pust under åren 2013–2014, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott som rattfylleribrott och olovlig körning.
Den första januari 2013 fick Polisen befogenhet att besluta om förundersökningsbegränsning, inom ramen för sitt förundersökningsledarskap. Detta har tidigare enbart varit förbehållet åklagarna. Det främsta syftet med förundersökningsbegränsning är att skapa utrymme för att tillgängliga utredningsresurser ska kunna användas på ett för samhället så effektivt sätt som möjligt. En förväntad effekt av förändringarna är att fler brott avslutas med förundersökningsbegränsning istället för med lagföringsbeslut. Eftersom beslut om lagföringsbeslut räknas som personuppklarande, medan beslut om förundersökningsbegränsning inte gör det, innebär den förväntade effekten en minskning av såväl personuppklarade brott som i personuppklaringsprocenten. På grund av den huvudbeslutsprincip som tillämpas i statistiken kan en ökad användning av förundersökningsbegränsning framförallt inverka på redovisningen av lagföringsbeslut (om att väcka åtal och utfärda strafföreläggande) och leda till lägre nivåer för dessa. En viss försiktighet bör därmed iakttas vid tolkning av statistiken
Under februari 2013 driftsatte Polisen ett nytt ärendehanteringssystem (Siebel-Pust) som ersatte Polisens tidigare ärendehanteringssystem Pust. Det nya ärendehanteringssystemet hade vid driftsättningen brister, vilket inneburit att det använts i begränsad omfattning av polismyndigheterna. Brå har samarbetat med Polisen och Åklagarmyndigheten för att omhänderta och avhjälpa bristerna i systemet. Det större systemskifte som införandet av Pust utgör kan ge effekter som inledningsvis är svåra att överblicka. Det kan bland annat handla om tekniska faktorer, inlärning hos användarna och förändrade arbetssätt. Bristerna bedöms i nuläget endast ha en mindre påverkan på statistiken totalt sett. En generell rekommendation är dock att iaktta en ökad försiktighet vid analyser av utvecklingen av de brottstyper som hanteras i Siebel-Pust, nämligen ringa stöldbrott (snatteri), ringa narkotikabrott (eget bruk och innehav), knivlagen, sjöfylleri (inkl. grovt) samt trafikbrott som t.ex. rattfylleribrott och olovlig körning. Övriga brottstyper hanteras fortfarande i en RIF-anpassad version av ärendehanteringssystemet RAR (se nedan).
I och med driftsättningarna av Siebel-Pust samt den RIF-anpassade versionen av ärendehanteringssystemet RAR infördes under våren 2013 unika identiteter på brott och brottsmisstankar. Unika identiteter gör det möjligt att följa exempelvis ett brott genom rättskedjan. Identiteterna som har införts som en del av utvecklingen inom samordningen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF), har lett till att en mer exakt beräkning av antalet person uppklarade brott i statistiken kan göras. Analyser visar dock att införandet av unika identiteter inte ger några större skillnader i resultatet, jämfört med det tidigare mindre exakta tillvägagångssättet att räkna personuppklarade brott.
Under 2012 genomförde Åklagarmyndigheten och Polisen anpassningar av sina ärendehanteringssystem för att uppfylla de krav på informationsutbyte, som myndigheterna i rättsväsendet beslutat om inom samordningen för Rättsväsendets informationsförsörjning (RIF). Åklagarmyndigheten driftsatte sitt anpassade system i december, medan Polisen successivt införde förändringarna i de 21 polismyndigheterna under perioden september till december. Förändringarna innebär bland annat förbättrade möjligheter att spåra hanteringen av enskilda brott och brottsmisstankar hos Åklagarmyndigheten och Polisen. En annan förändring är att grundinformation som anges i registreringen av brott och misstänkta personer har standardiserats. I och med förändringarna bör en viss försiktighet iakttas då statistiken tolkas.
År 2010 gjordes anpassningar i Brås statistikdatabas som följd av Åklagarmyndighetens införande av ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra), se nedanstående punkter. Syftet med anpassningarna var att förbättra tillförlitligheten i antalsräkningen av anmälda brott som registrerats hos Åklagarmyndigheten eller Ekobrottsmyndigheten. I Cåbra har en unik brottsidentitet (BID) införts som ger bättre möjligheter att identifiera och följa upp enskilda brott. Det gäller till exempel brott som av administrativa skäl flyttas mellan olika ärenden eller åklagarkammare. Inverkan på statistiken över personuppklarade brott totalt sett är marginell, men märkbar för statistiken över uppklarade borgenärs- och skattebrott där det finns en misstänkt person. År 2008 tillkom cirka 16 procent fler personuppklarade skattebrott samt 2 procent fler personuppklarade borgenärsbrott som en effekt av anpassningen. För 2009 var motsvarande värden 25 respektive 6 procent. Jämförelser av uppklarade skattebrott åren 2007–2010 är därför inte relevanta, och man bör även vara försiktig när det gäller jämförelser av borgenärsbrott under dessa år. För mer information kontakta Brå, Enheten för Rättsstatistik.
I samband med införandet av Åklagarmyndighetens nya ärendehanteringssystem (Cåbra) under andra halvåret 2007 gjorde Ekobrottsmyndigheten justeringar av reglerna för antalsräkning och registrering av de anmälda brotten. I enlighet med anvisningarna i Kodning av brott som finns publicerade på www.bra.se övergick Ekobrottsmyndigheten till en mer extensiv antalsräkning, som innebär att användare nu registrerar ett brott för varje deklaration eller räkenskapsår. I tidigare praxis registrerades endast ett brott oavsett antal deklarationer och utan hänsyn till hur många räkenskapsår som omfattades. Förändringen genomfördes under 2008. Även personuppklaringsprocenten för dessa brott påverkades av förändringen eftersom antalet anmälda brott ingår i beräkningen av detta mått. Samtidigt som antalet uppklarade brott har ökat något har antalet redovisade anmälda brott blivit betydligt fler sedan år 2007 enligt ovanstående beskrivning. Detta ger en lägre uppklaringsprocent. För utförligare information, se avsnittet Statistikens innehåll, Kriminalstatistik 2009 (Brå, rapport 2010:15).
Under 2007 införde Åklagarmyndigheten ett nytt ärendehanteringssystem (Cåbra) som ersatte tidigare system (Brådis och Envis). Systemomläggningen påbörjades i februari 2007 och skedde successivt i olika åklagarkammare fram till juni 2007. Förbättringen i statistiken över anmälda brott till följd av systemomläggningen berör brott som vanligtvis anmäls direkt till åklagaren, såsom skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott (11 kap. BrB). Ändringen innebär att även information om brott som saknar en misstänkt person levereras till Brå. Samtliga anmälda brott i dessa kategorier ingår därmed i statistiken från och med 2007. Tidigare år redovisades endast anmälda brott där det fanns en skäligen misstänkt person. Detta har medfört att det från och med 2007 redovisas betydligt fler anmälda skattebrott, miljöbrott och borgenärsbrott jämfört med tidigare år. Även personuppklaringsprocenten för dessa brott påverkas av förändringen. Effekten blir att uppklaringsprocenten för 2007 blir lägre jämfört med tidigare år på grund av att fler anmälningar räknas med i statistiken. För utförligare information, se avsnittet Statistikens innehåll i Kriminalstatistik 2009 (Brå, rapport 2010:15).