Publikationer

    1. Skolfaktorers betydelse för om ungdomar begår våldsbrott | 4/2023 | En statistisk analys utifrån Skolundersökningen om brott

      Den här kortanalysen undersöker om det finns samband mellan faktorer hos skolan och ifall ungdomar begår något våldsbrott.

    2. Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda.

    3. Kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott efter relationstyp 2019–2021 | 2023 | En kvalitetsstudie inom kriminalstatistiken

      Tidigare analyser av Brå visar att det finns kvalitetsbrister i redovisningen av relationstypen mellan brottsoffer och förövare vid anmälda misshandelsbrott i statistiken, som har sin grund i hur registreringen av brottskoder görs. Bristerna sammanfaller med en revidering av brottskoderna för misshandelsbrott som infördes 2019. I den här promemorian redovisas resultaten från en fördjupad kvalitetsgranskning av anmälda misshandelsbrott för åren 2019–2021.

    4. Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.

    5. Afrofobi är det vanligaste motivet bland anmälda hatbrott, bortsett från allmänt främlingsfientliga motiv. Brotten påverkar afrosvenskars vardag, och riskerar att bidra till en känsla av förstärkt utanförskap. Hatbrotten mot afrosvenskar karaktäriseras även av en hög förekomst av våld.

    6. Kortanalys om brottsutvecklingen fram till 2021 | 2022 | En kortfattad lägesbild och förändringar i brottsligheten under 2000-talet

      Kortanalysens mål är att ge en kortfattad och aktuell lägesbild av utvecklingen för ett flertal olika brottstyper. Huvudfokus är utvecklingen över tid och inte den faktiska omfattningen av de olika brottstyperna. Analysen är främst beskrivande och ger därför inte några djupgående förklaringar till brottsutvecklingens orsaker.

    7. Utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier och våld i hemmet under 2020 | 2/2022 | Resultat från NTU 2021 tilläggsmodul

      Kortanalys av utsatthet för pandemirelaterade bedrägerier samt våld i hemmet under mars–december 2020.

    8. Preventing intimate partner violence among young people may be viewed as part of a broader field of violence prevention.

    9. I denna rapport studeras vilka åtgärder som kan vidtas i samhället för att motverka våld i ungas parrelationer. Rapporten innehåller en kunskaps­sammanställning av svensk och internationell forskning om våldets omfattning och karaktär, förklaringsmodeller och riskfaktorer bakom ungas parrelaterade våld, förebyggande och stödjande åtgärder, samt vilka kunskapsluckor som finns på området.

    10. Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder | 2021:8 | En jämförande studie av nivåer, trender och våldsmetoder

      I denna rapport studeras trender och nivåer av dödligt våld med skjutvapen och andra våldsmetoder i Sverige i jämförelse med motsvarande uppgifter från andra länder i Europa. Rapporten omfattar även jämförelser av dödligt våld mot kvinnor respektive mot män samt mellan olika åldersgrupper.

    Kundkorg

    Summa:

    Rapportnummer

    Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.