Snabbare lagföring är en försöksverksamhet där myndigheter i rättskedjan arbetar för att minska tiden från ett polisingripande till dom eller beslut; brott ska lagföras snabbt och effektivt.
Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Vad motiverar denna tystnad gentemot rättsväsendet, och hur får man fler att bryta den?
A study of the offence of gross violation of a woman’s integrity in the criminal justice system and an analysis of what might have caused a visible decrease in the numbers of reported, cleared, and convicted offences.
Brott i nära relationer är ett allvarligt samhällsproblem som orsakar stort lidande hos dem som drabbas. Grov kvinnofridskränkning infördes 1998 för att stärka det straffrättsliga skyddet för kvinnor som utsätts för upprepade övergrepp av en nuvarande eller tidigare partner.
Vilka gärningar anmäls som kränkande fotografering? Hur utreds de? Varför läggs många förundersökningar ner? Hur tillämpas lagen i domstol? Täcker lagen de avsedda klandervärda gärningarna?
Det är inte möjligt att kraftigt öka andelen anmälda våldtäkter som leder till åtal och fällande dom – oavsett hur bra polis och åklagare arbetar. Men det finns utrymme för förbättringar.
I denna rapport presenterar Brå ett antal tankegångar kring hur mål och resultatmått för rättskedjan bör formuleras och ger också förslag på en uppsättning mått som anses kunna spegla ett ändamålsenligt arbete i utredning och lagföringskedjan. Brå presenterar också en modell för uppföljning.
Förundersökningsbegränsning är ett instrument för att effektivisera brottshandläggning, och då i synnerhet när det gäller brott begångna av brottsaktiva personer. Brå har kartlagt hur förundersökningsbegränsning tillämpas och bland annat analyserat i vilken mån besluten kommer i konflikt med andra centrala mål för rättsväsendet.
Denna rapport belyser hur reformen med strängare skadeståndsansvar för föräldrar har fungerat utifrån ett brottsofferperspektiv, vilka konsekvenser reformen haft för de skadeståndsdömda föräldrarna och huruvida reformen haft effekt på ungdomsbrottsligheten.
Denna rapport beskriver utvecklingen av förundersökningarnas och brottmålens omfång och komplexitet under åren 2006–2015 och vad som kan förklara utvecklingen. Rapporten redovisar även vad som utmärker stora förundersökningar och stora brottmål och beskriver deras resursåtgång.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.