I denna rapport görs en samlad bedömning av hur olika faktorer kan ha påverkat personuppklaringen, på grundval av de tre delstudierna inom regeringsuppdraget Resultatutvecklingen avseende utredning och lagföring, liksom statistik och polisiär kunskap.
Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
Denna rapport beskriver de senaste tio årens utveckling av den it-relaterade brottsligheten, liksom rättsväsendets kompetens och kapacitet att hantera den. Rapporten belyser också brister och angelägna utvecklingsområden för att höja rättsväsendets förmåga att hantera brott med it-inslag.
Målsägandes medverkan i rättsprocessen är viktig för att brott ska kunna utredas. I ärenden där målsäganden inte vill medverka kan utredningsarbetet försvåras på olika sätt och leder ofta till att ärenden läggs ned.
För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.