Kampen mot organiserad brottslighet i Sverige har pågått i över 30 år. De senaste fem åren har myndigheterna lagt i en ny växel i arbetet, och bekämpningen sker nu på bred front där myndighetssamverkan är nyckelordet.
Brott sker inte slumpmässigt i tid och rum. På vissa platser sker fler brott än på andra. På samma sätt är det också fler brott som sker vid vissa tidpunkter än vid andra. Det finns underliggande orsaker till att det ser ut på det viset. För polisen är detta positivt ur ett brottsförebyggande perspektiv. Det ger nämligen möjligheter att ta fram och genomföra insatser som angriper de underliggande orsakerna och som kan fokuseras till vissa platser och vissa tidpunkter.
En kartläggning av butiksrånens struktur och utveckling.
Narkotikapartier betalas till utlandet. Svenska kronor växlas därför till euro. Svartjobbare kräver betalt i reda pengar. Medel på bolags bankkonton behöver tas ut i kontanter. Svarta pengar blir vita och vita blir svarta. Det handlar om penningtvätt eller penningförflyttningar.
Att empiriskt följa ett ärende genom hela rättsprocessen, från brottsanmälan till eventuell lagföring, har hittills varit komplicerat. Denna typ av flödesstatistik har varit ett efterfrågat utvecklingsområde.
Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården har gjort en gemensam prognos över det framtida kapacitetsbehovet. Myndigheterna har samordnat prognosarbetet för att förbättra möjligheterna att bedöma rättsväsendets kapacitetsbehov. Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett myndigheterna stöd i arbetet.
Den här boken handlar om samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Om att tänka stort och nytt, vara lyhörd och prestigelös, men även kunna ställa krav. Boken finns även tillgänglig i en senare reviderad upplaga från 2020
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.