Våld mot kvinnor har alltmer börjat diskuteras som ett omfattande samhällsproblem. Många studier visar att en stor del av detta våld sker i nära relationer, det vill säga förövaren är en nuvarande eller tidigare partner.
Traditionellt sett har kameraövervakning främst använts till att förebygga stöld och skadegörelse på exempelvis parkeringar, men har under senare år allt oftare använts för att förebygga brott i stadskärnor. I denna rapport utvärderas ett svenskt exempel, Landskrona, på övervakning som syftar till att förebygga våld i stadsmiljö.
Ungdomar som är berusade ute på stan löper en ökad risk att bli inblandade i våldssituationer. Polisen utvecklat ett arbetssätt som kallas Kronobergsmodellen, en arbetsmetod som syftar till att begränsa ungdomars alkoholdrickande i offentlig miljö och på så sätt minska den alkoholrelaterade våldsbrottsligheten bland unga.
Organiserad brottslighet har ett intresse av att hindra polisers yrkesutövning. Det kan ske på många olika sätt. Otillåten påverkan är ett sådant och sker oftast i form av trakasserier och hot och mer sällan genom våld, skadegörelse eller korruption.
På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå tidigare publicerat två studier om polisens arbete med misshandel mellan obekanta (Rapport 2007:12 och 2009:1). Studierna syftar till att klargöra hur stor andel av anmälningar om misshandel mellan obekanta som blir föremål för en utredning samt hur mycket uppklaringen skulle kunna öka. Denna rapport är ett komplement till de två tidigare.
Varje år görs över 30 000 anmälningar om misshandel mellan obekanta, det våld som i dagligt tal brukar kallas för gatuvåld. På uppdrag av Rikspolisstyrelsen har Brå undersökt om polisens arbete med dessa anmälningar kan förbättras.
Det finns stora skillnader mellan olika polismyndigheter i hur stor andel av anmälningarna om våld mot kvinnor i nära relationer som klaras upp.
Narkotikasmuggling, illegal spelverksamhet, värdetransportrån, mc-gäng, hot och påtryckningar — den organiserade brottsligheten tar sig många uttryck. Men den möts också av många initiativ från rättsväsendet, andra myndigheter och det övriga samhället.
I Sverige är barn under 15 år inte straffmyndiga och kan alltså inte dömas till en påföljd för sitt brott. Men innebär då det att samhället inte alls reagerar på deras handling? Det är den frågan som belyses i föreliggande rapport.
Det fuskas med välfärdssystemens förmåner. I vilken omfattning råder det delade meningar om, men att fusket måste minskas och stramas åt är de flesta överens om. Det handlar om brott mot välfärdssystemen och om hur myndigheterna ska komma åt fusket.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.