Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Har polisen eller åklagarna förändrat sitt arbete när det gäller insamling eller bedömning av bevis i utredningarna? Det är den centrala frågan i denna rapport.
Varför har andelen personuppklarade brott minskat sedan 2011? Kan det bero på att brottslighetens karaktär förändrats? Det är den centrala frågan i denna rapport.
För sjätte året i rad har Brå undersökt handläggningstiderna i rättskedjan för brottsmisstankar om misshandel, våldtäkt, stöld, rån respektive utpressning. Dessutom kartläggs handläggningstiderna för samtliga brottsmisstankar sammantaget.
Från juli 2012 och tre år framåt bedrev Polisen ett projekt med kameraövervakning på Stureplan och Medborgarplatsen.
Rapporten består av två delar: en kartläggning över i vilken omfattning förundersökningsbegränsning används och hur användningen förändrats över tid, samt en analys av sambandet mellan förundersökningsbegränsning och personuppklarade brott.
Brå har studerat hur lång tid poliser i Ingripandeverksamheten lägger på att avrapportera ärenden.
En viktig princip för rättsväsendets hantering av brott är att sträva efter en snabb och effektiv rättsprocess, där utredningarna präglas av kvalitet och rättssäkerhet. Hur långa handläggningstiderna är har då stor betydelse.
Uppföljning av hur polisens larmtelefoner används och fungerar.
Under de senaste åren har hot och kränkningar via internet fått allt större uppmärksamhet. Den här kartläggningen beskriver de polisanmälda brottens karaktär samt de utsatta individerna och gärningspersonerna.
I denna rapport beskrivs vilka typer av ärenden som polis, åklagare och domstolar har bedömt som olaga förföljelse. Därtill har Brå intervjuat poliser och åklagare om deras tankar om den nya straffbestämmelsen och deras erfarenheter av att tillämpa den.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.