Kriminalvården har på uppdrag av regeringen genomfört en försöksverksamhet med inslussningsgrupper. Syftet är att underlätta klienternas återanpassning i samhället genom tidiga och samordnade insatser mellan frivård och lokala samhällsaktörer. Brå har, på uppdrag av regeringen, utvärderat denna försöksverksamhet. Målet är att bedöma om Kriminalvården skapat bättre förutsättningar för att minska återfall i brott, implementera inslussningsprogrammet nationellt samt ett långsiktigt och förbättrat inslussningsarbete.
Denna studie undersöker vilket genomslag straffmätningsreformen 2010 har fått. Har straffnivån för allvarliga våldsbrott skärpts, har spännvidden vid straffvärdebedömningen ökat och har återfallskärpningen fått en mätbar effekt?
Lekmannaövervakare är en central del av frivårdens verksamhet. Övervakarna ska fungera som både stöd och kontroll för klienterna och spelar en viktig roll för innehållet i övervakningen. Brå har utvärderat frivårdens användande av lekmannaövervakare.
Brå har utvärderat hur påföljden samhällstjänst fungerar samt sett över möjligheten att använda påföljden i större omfattning än vad som sker i dag.
Vilka påföljder bör ungdomar få när de begått brott? Hur ska balansen mellan strafftänkande och vårdtänkande se ut? Det är ständigt aktuella frågor som tas upp i denna rapport, där ändringarna år 2007 i påföljdssystemet för unga utvärderas.
Många av dem som friges från fängelse är arbetslösa. Eftersom arbete och försörjning är viktiga faktorer när det gäller att minska risken för återfall i brott är åtgärder på detta område en prioriterad fråga inom Kriminalvården. De insatser för att öka de intagnas anställningsbarhet som i dag finns tillgängliga är dels arbetsmarknadsutbildning, dels olika arbetsmarknadsåtgärder.
Påföljden skyddstillsyn infördes redan i 1965 års brottsbalk, medan villkorlig dom med samhällstjänst har funnits som en permanent påföljd sedan 1999. År 2009 fick Brå i uppdrag av regeringen att genomföra en kartläggning av innehållet i frivårdspåföljderna.
För att förbättra intagnas möjlighet att återanpassas i samhället och minska risken för återfall i brott finns möjligheten till utslussning från anstalt. Utslussning innebär att den intagne under en period innan frigivning får större frihet, men med bibehållet stöd och kontroll från Kriminalvården.
Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott efter ett verkställt fängelsestraff. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. Detta är Brå:s andra delrapport om hur de intagna påverkas av olika utslussningsåtgärder.
När det handlar om varför eller varför inte människor begår brott är sysselsättning och försörjning ofta centrala frågor. Då arbetslöshet är en faktor som ökar risken för brottslighet och återfall i brott är det naturligt att kriminalvården inriktas på att få intagna i arbete efter frigivningen. Brå har utvärderat resultatet av yrkesutbildning och sysselsättningsprogram för fängelsedömda personer.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.