Kriminalvården har på uppdrag av regeringen genomfört en försöksverksamhet med inslussningsgrupper. Syftet är att underlätta klienternas återanpassning i samhället genom tidiga och samordnade insatser mellan frivård och lokala samhällsaktörer. Brå har, på uppdrag av regeringen, utvärderat denna försöksverksamhet. Målet är att bedöma om Kriminalvården skapat bättre förutsättningar för att minska återfall i brott, implementera inslussningsprogrammet nationellt samt ett långsiktigt och förbättrat inslussningsarbete.
I den här rapporten presenteras och analyseras statistik om häktning och isolering, från Åklagarmyndigheten och Kriminalvården, liksom intervjuer med åklagare, kriminalvårdspersonal och häktade.
Denna studie undersöker vilket genomslag straffmätningsreformen 2010 har fått. Har straffnivån för allvarliga våldsbrott skärpts, har spännvidden vid straffvärdebedömningen ökat och har återfallskärpningen fått en mätbar effekt?
Vilka påföljder bör ungdomar få när de begått brott? Hur ska balansen mellan strafftänkande och vårdtänkande se ut? Det är ständigt aktuella frågor som tas upp i denna rapport, där ändringarna år 2007 i påföljdssystemet för unga utvärderas.
Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott efter ett verkställt fängelsestraff. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. Detta är Brå:s andra delrapport om hur de intagna påverkas av olika utslussningsåtgärder.
Ungdomsbrottsligheten är ett ständigt aktuellt ämne inom den kriminalpolitiska debatten i Sverige. Att hitta relevanta och fungerande åtgärder för att förhindra både att ungdomar börjar begå brott och att de fortsätter att begå brott är ingen enkel uppgift. Rättsväsendets reaktioner på ungdomsbrott är också föremål för ständig debatt och påföljdssystemet för unga har reviderats vid ett flertal tillfällen under senare år.
Allt färre ungdomsbrottslingar får åtalsunderlåtelse. I stället går fler ungdomsbrott till åtal eller strafföreläggande. Brå har undersökt samtliga lagföringar under 1980-1998 som gäller ungdomar i 15-17 årsåldern.
Det är relativt stora skillnader mellan landets tingsrätter när det gäller hur ofta fängelsestraff utdöms. Det visar den officiella statistiken över lagförda personer. Skillnaderna kan ha "naturliga" förklaringar, som till exempel att brottsfördelningen ser annorlunda ut i olika tingsrätter.
Flera svåra frågor ställs på sin spets när utländska medborgare, som begått brott som kan leda till utvisning, också har barn i Sverige. Hur ska barnets rätt till sin förälder vägas mot samhällets behov av skydd?
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.