Kriminalvården har på uppdrag av regeringen genomfört en försöksverksamhet med inslussningsgrupper. Syftet är att underlätta klienternas återanpassning i samhället genom tidiga och samordnade insatser mellan frivård och lokala samhällsaktörer. Brå har, på uppdrag av regeringen, utvärderat denna försöksverksamhet. Målet är att bedöma om Kriminalvården skapat bättre förutsättningar för att minska återfall i brott, implementera inslussningsprogrammet nationellt samt ett långsiktigt och förbättrat inslussningsarbete.
I alla storstadsområden, och även i andra delar av landet, finns kriminella grupperingar som sysslar med grov brottslighet. Brå har kartlagt vilket stöd som finns för den som vill hoppa av från en sådan gruppering.
Mycket talar för att brottsaktiva individer som gång på gång begår brott sammantaget står för en relativt stor andel av den totala brottsligheten i ett samhälle. Men hur vanligt är det att lagförda personer återfaller i brott?
Lekmannaövervakare är en central del av frivårdens verksamhet. Övervakarna ska fungera som både stöd och kontroll för klienterna och spelar en viktig roll för innehållet i övervakningen. Brå har utvärderat frivårdens användande av lekmannaövervakare.
Vissa typer av brott bland unga indikerar starkare än andra brott en fortsatt lång brottskarriär. De brotten kallas strategiska brott och har tidigare studerats av Brå när det gäller personer födda på 1960- och 1970-talen. Bilstöld var då den brottstyp i gärningspersonernas första lagföring som visade på högst risk för många återfall i brott.
Vilka påföljder bör ungdomar få när de begått brott? Hur ska balansen mellan strafftänkande och vårdtänkande se ut? Det är ständigt aktuella frågor som tas upp i denna rapport, där ändringarna år 2007 i påföljdssystemet för unga utvärderas.
Många av dem som friges från fängelse är arbetslösa. Eftersom arbete och försörjning är viktiga faktorer när det gäller att minska risken för återfall i brott är åtgärder på detta område en prioriterad fråga inom Kriminalvården. De insatser för att öka de intagnas anställningsbarhet som i dag finns tillgängliga är dels arbetsmarknadsutbildning, dels olika arbetsmarknadsåtgärder.
För att förbättra intagnas möjlighet att återanpassas i samhället och minska risken för återfall i brott finns möjligheten till utslussning från anstalt. Utslussning innebär att den intagne under en period innan frigivning får större frihet, men med bibehållet stöd och kontroll från Kriminalvården.
Övergången från anstalt till frihet är kritisk när det gäller intagnas möjligheter att avhålla sig från brott efter ett verkställt fängelsestraff. Det är därför viktigt att så långt som möjligt förbereda de intagna för livet efter frigivningen. Detta är Brå:s andra delrapport om hur de intagna påverkas av olika utslussningsåtgärder.
När det handlar om varför eller varför inte människor begår brott är sysselsättning och försörjning ofta centrala frågor. Då arbetslöshet är en faktor som ökar risken för brottslighet och återfall i brott är det naturligt att kriminalvården inriktas på att få intagna i arbete efter frigivningen. Brå har utvärderat resultatet av yrkesutbildning och sysselsättningsprogram för fängelsedömda personer.
Rapportnummer
Letar du efter en specifik rapport med hjälp av rapportnumret? Sätt citationstecken runt din sökning: t.ex. "2018:5" så får du bättre sökresultat.