Flera riskfaktorer för att begå eller utsättas för brott på kollektiva asylboenden

De vanligaste polisanmälda brotten i studiens material är skadegörelse, misshandel och narkotikabrott, och det är främst unga män som själva bor på de kollektiva asylboendena som både utsätts för brott och begår dem i boendemiljön.

– Studien pekar på att det finns flera riskfaktorer som enskilt och tillsammans ökar risken för brott och brottsutsatthet på kollektiva asylboenden. Det kan till exempel handla om psykisk ohälsa, trångboddhet, brist på självbestämmande och blandningen av personer med olika bakgrunder, säger Sara Merenius, projektledare, Brå.

För att öka tryggheten och minska brottsligheten på kollektiva asylboenden föreslår Brå bland annat att lokala aktörer ska utveckla sin samverkan och arbeta utifrån en kunskapsbaserad lokal problembild i det brottsförebyggande arbetet. Då kan man göra riktade insatser mot identifierade problemområden. Ett exempel är kring brottstypen narkotikabrott, där polisen, Migrationsverket och eventuella väktarbolag tillsammans skulle kunna ta fram riktlinjer för hur arbetet mot narkotikabrott på boendena kan bedrivas och utvecklas för att förbättra upptäckten av brott.

För att uppnå en tryggare boendemiljö föreslår Brå att större kollektiva asylboenden i möjligaste mån undviks till förmån för mindre boenden, eller att större boenden
utformas med flera mindre enheter. Vidare föreslås att färre personer delar rum samt att personalnärvaron ökar på boendena.

För att stärka rättssäkerheten för de asylsökande och ge dem tillgång till det svenska rättssystemet ser Brå även att det finns behov av att ge bättre information till de asylsökande om svenska lagar och regler.