Färre brott registreras som grov kvinnofridskränkning

2019-06-14

Såväl anmälningar som uppklaring och fällande domar avseende grov kvinnofridskränkning har minskat under de senaste tio åren. Det beror bland annat på förändringar i registeringen av brottsanmälningar; en generell minskning av uppklaring gällande brott mot person och högre krav på stödbevisning för fällande dom. Det visar en ny rapport från Brå.

Diagram som visar att antalet anmälda brott avseende grov kvinnofridskränkning har minskat över tid. Det har även personuppklaringsprocenten samt antal lagföringsbeslut.

Förstora bilden

Antal anmälda brott avseende grov kvinnofridskränkning, personuppklaringsprocent samt antal lagföringsbeslut (i princip fällande domar i tingsrätt) med grov kvinnofridskränkning som huvudbrott. 1999–2017. Källa: Kriminalstatistiken.

Antalet anmälda brott med grov kvinnofridskränkning minskade från drygt 2 700 år 2008, till knappt 1 900 år 2015. Därefter har antalet anmälningar legat stabilt. Minskningen av anmälningarna fram till 2015 tycks inte bero på att utsattheten för upprepat partnervåld mot kvinnor har minskat. Det verkar inte heller bero på förändringar i anmälningsbenägenheten, utan snarare på hur brotten registreras vid anmälan.

– Tidigare var det vanligare att polisen vid anmälan registrerade brottshändelsen som grov kvinnofridskränkning, om brottet de åkte ut på skett i nära relation. Numera registreras brottshändelser i högre grad inledningsvis som det enskilda underbrottet, till exempel som misshandel eller olaga hot. Tanken är att senare under utredningen samla ihop dessa till en grov kvinnofridskränkning i de fall det är aktuellt, säger Lisa Westfelt, utredare på Brå.

Personuppklaringsprocenten för grov kvinnofridskränkning har halverats från drygt 30 procent år 2008 till 16 procent år 2017. Den minskande uppklaringen följer det generella mönstret för flera andra brott mot person, som exempelvis misshandel och olaga hot, och har sannolikt delvis samma orsaker. Bristande personalresurser och en hög arbetsbelastning inom den utredande verksamheten bedöms ha bidragit till den minskande uppklaringen för grov kvinnofridskränkning, då det haft en negativ påverkan på möjligheterna att arbeta utifrån de framgångsfaktorer som finns för att nå åtal i ärenden med brott i nära relation.

Som en följd av att antalet anmälningar och åtal minskat, har även antalet fällande domar med grov kvinnofridskränkning minskat. Men sett i relation till antalet brott som fått ett beslut om åtal, har andelen som leder till fällande dom för grov kvinnofridskränkning ökat något, från 51 procent 2008 till 57 procent 2017. Att en större del av åtalen leder till fällande dom hänger samman med en anpassning till högre krav på stödbevisning för enskilda brottshändelser. Åtalen för grov kvinnofridskränkning omfattar allt fler specificerade brottshändelser och fler typer av bevisning. Åtalen har därmed blivit färre men säkrare, utifrån att de i högre grad lever upp till kraven för fällande dom.

– De allra flesta fall av grov kvinnofridskränkning som når domstolen innefattar grövre brott som misshandel och olaga hot, medan det är ovanligare med de straffrättsligt sett lindrigare gärningar som brottet ursprungligen också var tänkt att fånga upp, säger Nina Törnqvist, utredare, Brå.

Fakta

Brottet grov kvinnofridskränkning består av en serie enskilda brottshändelser, där en man utsätter en kvinna i nära relation för exempelvis misshandel, hot och kränkningar. Straffvärdet för grov kvinnofridskränkning är högre än om de enskilda gärningarna bedömts var för sig.