Den nya statistiken ger en totalbild av de personer som misstänkts för brott, till skillnad från tidigare statistik där endast de misstänkta personer där misstanken kvarstod efter avslutad utredning ingick. En annan nyhet är att misstänkta personer med lagföringsbeslut särredovisas. Även statistiken över handlagda brottsmisstankar är indelad efter beslut, vilket möjliggör uppföljning av andelen lagföringsbeslut på brottsmisstankar.

Slutlig statistisk över Misstänkta personer 2016

Antalet misstänkta personer

• År 2016 misstänktes 173 000 personer för brott, vilket var en minskning med 2 150 personer eller 1 procent jämfört med 2015. Sett över en tioårsperiod (2007–2016) har antalet personer misstänkta för brott ökat med 2 460 personer eller 1 procent.
• Av de misstänkta personerna 2016 var 35 500 kvinnor och 137 000 män, vilket ger en könsfördelning på 21 procent kvinnor och 79 procent män. Utvecklingen av antalet misstänkta efter kön och därmed även könsfördelningen har varit relativt likartad de senaste tio åren. 
• Majoriteten (80 procent) av de misstänkta personerna var 21 år eller äldre 2016, medan en femtedel (20 procent) var unga personer i åldern 15–20 år. Andelen unga misstänkta personer ökade något (+ 1 procentenhet) jämfört med 2015, men har under en tioårsperiod minskat med 4 procentenheter.
• År 2016 misstänktes 2 110 personer per 100 000 invånare för brott, vilket var en minskning med 2 procent jämfört med 2015. Minskningen gäller både kvinnor (– 4 procent) och män (– 2 procent) per 100 000 invånare.
• Sedan 2007 har antalet misstänkta personer i relation till befolkningen minskat med 6 procent. Minskningen gäller framförallt unga kvinnor (15–20 år), där antalet misstänkta per 100 000 invånare minskat med 19 procent jämfört med 2007.

Personer med lagföringsbeslut

• Antalet misstänkta personer som fått ett lagföringsbeslut 2016 var 79 000 personer, vilket är en minskning med 4 940 personer eller 6 procent jämfört med 2015. Sedan 2007 har antalet misstänkta personer med lagföringsbeslut minskat både totalt (−14 procent) och i relation till befolkningen (−20 procent).
• Av de som misstänktes för brott 2016 hade närmare hälften (46 procent) också fått ett lagföringsbeslut. Andelen skiljer sig åt mellan olika brottstyper, vilket bland annat hänger samman med hur svårutredda brotten generellt sett är. År 2016 var andelen misstänkta personer med ett lagföringsbeslut störst bland de som misstänktes för trafikbrott (71 procent) och narkotikabrott (62 procent), och minst för de som misstänktes för bedrägeribrott (22 procent) och brott mot person (19 procent).
• Andelen misstänkta med lagföringsbeslut har totalt sett minskat från 54 till 46 procent de senaste tio åren.  Minskningen avsåg misstänkta för samtliga brottskategorier men är starkast för personer misstänkta för skadegörelsebrott (–16 procentenheter) och  bedrägeribrott (–11 procentenheter).

Slutlig statistisk över Handlagda brottsmisstankar 2016

Samtliga handlagda brottsmisstankar

• En person kan vara misstänkt för flera brott under ett år, så kallade brottsmisstankar. År 2016 handlades 503 000 brottsmisstankar, vilket var 43 600 eller 8 procent färre brottsmisstankar jämfört med 2015. Över en tioårsperiod har antalet handlagda brottsmisstankar ökat med 13 procent.
• Av samtliga handlagda brottsmisstankar 2016 avsåg den största andelen (25 procent) brott mot person. Stora andelar utgjordes också av narkotikabrott (17 procent), stöld- och tillgreppsbrott (14 procent) och trafikbrott (11 procent). Brottsstrukturen för brotts­misstankar påverkas bland annat av polisens insatser och inflödet av anmälda brott.

Förundersökningsbegränsade brottsmisstankar

• År 2016 förundersökningsbegränsades 43 700 (9 procent) av alla brotts­misstankar, vilket var ungefär samma nivå som året innan. Andelen förundersökningsbegränsade brottsmisstankar har ökat med 3 procentenheter sedan 2007.

Brottsmisstankar med lagföringsbeslut

• År 2016 ledde 215 000 av samtliga brotts­misstankar till ett lagföringsbeslut. Det var 34 900 eller 14 procent färre lagförda brottsmisstankar än 2015. Sett i ett tioårsperspektiv (2007–2016) har antalet brottsmisstankar som resulterat i ett lagföringsbeslut minskat med 6 procent.
• Andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut uppgick till 43 procent 2016, jämfört med 2015 är det en minskning med 3 procentenheter. Sedan 2007 har andelen brottsmisstankar med lagföringsbeslut minskat med 9 procent­enheter.

Definitioner/avgränsningar

Misstänkt person: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där det under redovisningsåret har fattats ett beslut som innebär att handläggningen av brottsmisstanken är avslutad.

Personer med lagföringsbeslut: En straffmyndig person som av polis, åklagare eller annan brottsutredande myndighet har misstänkts för brott, med som lägst misstankegraden skäligen misstänkt, och där ett lagföringsbeslut fattats under redovisningsåret.

Lagföringsbeslut: Åklagarens beslut om att väcka åtal, utfärda strafföreläggande eller meddela åtalsunderlåtelse/straffvarning.

Brottsmisstanke: Brottsmisstanke är en misstanke om en persons deltagande i en brottslig gärning. Om en person är misstänkt för flera brott upprättas en brottsmisstanke för varje brott personen är misstänkt för. Om flera personer är misstänkta för samma brott upprättas en brottmisstanke för varje misstänkt person. Exempel: 3 personer är misstänkta för 2 brott, vilket ger 6 brottsmisstankar.

Handlagda brottsmisstankar: Med handlagd brottsmisstanke menas att utredande myndighet fattat ett beslut på brottsmisstanken som innebär att brottsutredningen avslutas, eller att beslut fattas att inte inleda en utredning. Beslut indelas efter lagföringsbeslut, förundersökningsbegränsning eller övrigt beslut.