Brås bedömning har under lång tid varit att det finns god kunskap om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta för brott. Nu överväger myndigheten förutsättningar för fördjupningsstudier, eftersom efterfrågan på underlag är stor.
Frågan om i vilken utsträckning utrikes födda personer förekommer som misstänkta i brottsutredningar jämfört med inrikes födda har ansetts varit väl utforskad genom ett stort antal studier. Kunskapsbilden innebär i korthet att en större andel av de utrikesfödda förekommer som misstänkta jämfört med andelen inrikes födda. Den överväldigande majoriteten av de utrikesfödda har inte misstänkts för brott. En av studierna på området publicerades av Brå för drygt tio år sedan.
Mot den etablerade kunskapsfonden har Brå under relativt lång tid gjort bedömningen att det redan finns den kunskap som behövs om utrikes respektive inrikes föddas förekomst som misstänkta – och att det därför inte funnits något starkt skäl för att genomföra en förnyad studie av samma slag.
Brås kapacitet att bedriva forskning utnyttas i första hand genom att regeringen ger myndigheten uppdrag. Därutöver har Brå att samla in och bedöma behoven i rättsväsendet, som är myndighetens centrala målgrupp. Såväl uppdragsgivaren regeringen som den främsta målgruppen rättsväsendet för fram stora behov till Brå, men de har inte lyft fram behov av analyser av relationen mellan brott och härkomst eller brott och migration.
Samtidigt överväger Brå kontinuerligt behoven av och möjligheterna till studier av olika slag, inklusive om dessa frågor. Det kan nu konstateras att efterfrågan i samhällsdebatten på uppdaterade underlag om relationen mellan brott å ena sidan och härkomst och migration å andra sidan, är så stark att myndigheten behöver överväga möjligheterna igen. Uppslag som behöver värderas är exempelvis någon form av uppdaterad studie av det slag som genomförts tidigare, någon form av studie om hur risker fördelar sig och vad som kan göras för att minska dem eller andra fördjupade studier.
Processen vid Brå för att komma fram till vilka studier som ska göras och planera hur de ska göras är noggrann och måste få ta sin tid. Vid den här tiden på året inleds arbetet med att planera nästa års verksamhet, inklusive vilka studier som då skulle kunna påbörjas. Myndigheten uttalar sig inte om vilka studier den kommer att göra och hur de kommer att utformas innan den förberedande processen är genomförd. En definitiv verksamhetsplan kan utarbetas först efter det att regeringen beslutat om myndighetens regleringsbrev i december varje år, med de krav som följer av det beslutet. Brå kan alltså återkomma med besked tidigast i början av 2019.