Anmälda brott under första halvåret 2017

Förändringar i antalet anmälda brott mellan första halvåret 2017 och första halvåret 2016 (procentuell förändring inom respektive brottskategorier redovisas i staplarna). ¹

2017-07-06

Under första halvåret 2017 anmäldes totalt 731 000 brott till de brottsutredande myndigheterna. Det är 17 000 färre brott (−2 %) än motsvarande period 2016. Under den senaste tioårsperioden (2008–2017) har antalet anmälda brott under de första halvåren ökat med cirka 60 400 brott (+9 %).

Huvudresultat för första halvåret 2017

Under första halvåret 2017 anmäldes totalt 731 000 brott, vilket är 2 procent färre brott än under motsvarande period föregående år.
Den kategori anmälda brott som ökade mest i antal under första halvåret 2017 var brott mot person. Ökningen förklaras främst av att en ny brottstyp, olovlig identitetsanvändning, infördes i brottsbalken den 1 juli 2016.
De kategorier anmälda brott som minskade mest i antal första halvåret 2017 var skadegörelsebrott respektive bedrägeribrott. Inom kategorin bedrägeribrott var datorbedrägeri och övrigt bedrägeri de brottstyper som minskade mest under det första halvåret 2017.

Under första halvåret 2017 anmäldes cirka 140 000 brott mot person (3–7 kap. brottsbalken), vilket är en ökning med 9 980 brott jämfört med första halvåret 2016 (+8 %). Ökningen i kategorin brott mot person förklaras främst av att en ny brottstyp, olovlig identitetsanvändning, infördes i brottsbalken den 1 juli 2016. Under första halvåret 2017 anmäldes 12 800 brott om olovlig identitetsanvändning.
Misshandelsbrotten minskade med 7 procent till 41 000 brott. Antalet misshandelsbrott mot kvinnor 18 år eller äldre minskade med 5 procent till 13 500. Misshandel mot män 18 år eller äldre minskade med 10 procent till 16 000. Misshandel mot barn 0–17 år minskade med 3 procent till 11 500.
Anmälda olaga hot minskade med 2 procent till 26 000 brott, och anmälda ofredanden minskade med 3 procent till 26 500.

Under första halvåret 2017 anmäldes 234 000 stöld- och tillgreppsbrott (8 kap. brottsbalken), vilket är en minskning med 4 procent jämfört med första halvåret 2016.
Bostadsinbrotten ökade med 3 procent till 9 980 anmälda brott. Av dessa utgjorde villainbrotten 6 170 brott (+1 %) och lägenhetsinbrotten 3 810 brott (+5 %). Bilbrotten (biltillgrepp respektive stöld ur och från motorfordon) minskade till 5 770 (−2 %) respektive 24 000 (−1 %).
Personrånen ökade med 92 anmälda brott till 2 830 anmälda brott (+3 %). Antalet anmälda butiksrån minskade med 35 anmälda brott, och antalet anmälda bankrån ökade från 5 till 6.

Brottskategoriernas utveckling

De enskilda brottstyper som ökade mest i antal anmälda brott under första halvåret 2017 jämfört med samma period året innan var

innehav av narkotika,
bruk av narkotika,
penningtvättsbrott,
ärekränkning
och smitning från trafikolycka².

De enskilda brottstyper som minskade mest i antal var

övrigt klotter,
skadegörelse mot stat, kommun, landsting (ej klotter),
datorbedrägeri,
övrig stöld och snatteri i butik, varuhus o.d.
och misshandel (inkl. grov, ej med dödlig utgång).

Under första halvåret 2017 utgjorde stöld- och tillgreppsbrotten 32 procent av samtliga anmälda brott, medan motsvarande andel för brott mot person var 19 procent. Skadegörelse- och bedrägeribrotten utgjorde 13 procent vardera av de brott som anmäldes under första halvåret 2017.

Den senaste tioårsperioden (2008–2017) utmärks av en minskning av stöldbrottens andel av samtliga anmälda brott under det första halvåret, med 8 procentenheter. Även andelen skadegörelsebrott har minskat de senaste tio åren, med 2 procentenhet. De övriga brottskategorier har ökat sina andelar. Brott mot person (kap. 3–7 brottsbalken) ökade med 2 procentenheter och narkotikabrotten ökade med 1 procentenhet, medan bedrägeribrotten ökade med 7 procentenheter.

Om statistiken

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. Anmälda brott inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.
Statistiken ger en bild av omfattningen och utvecklingen av de händelser som anmälts och registrerats som brott hos de brottsutredande myndigheterna under den redovisade perioden. Statistiken visar alltså inte hur många brott som faktiskt har begåtts.
Den statistik som redovisas här är preliminär och framställd med kort produktionstid, vilket innebär att en mindre andel av de brott som anmälts under redovisningsperioden inte har hunnit komma med i statistiken. Dessa brott fångas dock upp och redovisas i den slutliga årsstatistiken som publiceras i slutet av mars.

Läs mer om statistiken över anmälda brott

¹) * Förändringarna i procent redovisas efter avrundade siffror. En ökning med 0,1 % redovisas t.ex. som ingen förändring.

** Övriga brott utgörs av de brott som inte ingår i någon av de andra kategorierna. Det är bland annat bidragsbrott, smugglingsbrott, alkoholbrott, miljöbrott och överträdelse av besöksförbud.

*** Ökningen av trafikbrotten utgörs av ett ökat antal registrerade smitningsbrott. Det beror på att polisen, sedan 2014, inkluderade även det lindrigare bötesbrottet smitning från parkeringsskada i brottskoden för det allvarligare brottet smitning från trafikolycka. Lindrigare bötesbrott ingår normalt inte i statistiken över anmälda brott, och förändringen innebär att antalet smitningsbrott från och med 2014 inte kan jämföras med tidigare år.

²) Sedan 2013 har polisen registrerat även smitning från parkeringsskada (trafikförordningen 1998:1276 2 kap. 8 § 2 st. och 14 kap. 3 § 1 p. a) under brottskoden för smitning från trafikolycka (trafikbrottslagen 1951:649 5 § 1 st.), trots att den inte är avsedd för detta. Brå kan inte avgöra hur stor del av de registrerade brotten som hör till respektive lagrum.