Kriminologipris till forskning om föräldraskap och barns utveckling

2016-11-30

Stockholmspriset i kriminologi går till professor Richard E. Tremblay. Som världsledande forskare tilldelas han 2017 års kriminologipris för att ha funnit grundläggande, vetenskapliga samband mellan biologi och sociala faktorer inom mänsklig utveckling. Särskilt stor roll tillskrivs föräldraskap.

Tremblay har kombinerat denna forskning med noggranna tester av åtgärder som kan förändra vissa av dessa faktorer och leda till minskat våld och annan kriminalitet. Hans forskning erbjuder betydande möjligheter till direkta och tydliga rekommendationer rörande åtgärdsprogram för föräldrar och barn i syfte att förebygga våld och annan kriminalitet.

The Stockholm Prize in Criminology är ett internationellt pris som instiftats och säkerhetsställts av Justitiedepartementet och Torsten Söderbergs Stiftelse. Priset delas ut för framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna.

Banbrytande forskning

Juryn belönar ett livsverk av banbrytande forskning som resulterat i över 500 vetenskapliga artiklar. Tremblays studier började i Montreal på 80-talet. Idag är han även verksam i Paris och Dublin, där han bland annat forskar kring prenatalt brottsförebyggande arbete där blivande mödrar i riskzoner står i centrum. Juryn uppmärksammar särskilt hans förmåga att framgångsrikt hitta samband mellan flera olika vetenskapliga discipliner samt att anknyta denna forskning till klassisk filosofi. Han har även lyckats översätta grundforskning till konkret brottsförebyggande åtgärder och testa effekterna av dessa åtgärder.

Juryn har valt att lyfta fram fyra centrala delar av professor Tremblay’s forskning:

Kulmen för våldsamt beteende är inte vid tjugo års ålder, utan vid drygt 3 års ålder. Denna insikt skapar många möjligheter till våldsförebyggande åtgärder.
Indikationer på tidigt och återkommande våld är sociala, epigenetiska såväl som genetiska, vilket innebär att de delvis kan påverkas och inte bör accepteras som oundvikliga.
Dessa indikationer ska därför inte ignoreras. Tremblay visade bland annat på ökad risk för våld bland kanadensiska barn med förlossningsskador, som gick i förskolan vid 4 års ålder. Utvecklingen hos barnen utan sådana skador gagnades av förskolan, medan barn med dessa skador behöver en särskild typ av stöd för att nå en positiv utveckling.
Tremblay upprättade en lista på indikatorer för att välja ut barn med behov av intensivt stöd mellan sju till nio års ålder. Barn som fick sådant stöd, uppvisade en 34 procentig minskning i kriminellt beteende vid tjugofyra års ålder jämfört med barn med samma indikatorer på problem som inte valdes ut för åtgärdsprogrammet. Programmet omfattade förutom barnen, även deras föräldrar och lärare.