Förebyggande arbete mot gäng gynnar samhället

2012-11-16

Stockholmspolisen arbetar för att hitta arbetssätt och metoder för att stoppa nyrekrytering till kriminella gäng och annan organiserad brottslighet.

Gängbildningar blir allt vanligare och många ungdomar rekryteras redan i tidig ålder till ett liv i kriminalitet. Samtidigt visar en studie att gängkriminaliteten kostar samhället stora summor. Att arbeta förebyggande mot gängkriminalitet och annan organiserad brottslighet blir därför allt viktigare.

– Vem som helst kan bli medlem i exempelvis ett gatugäng, så länge du kan bidra med något. Du kan sälja narkotika eller vapen, eller betala en medlemsavgift. Det som är oroväckande med gatugäng är att de är ungdomsorienterade och våldsbenägna, säger Amir Rostami, kriminalkommissarie vid Länskriminalpolisen i Stockholm.

Amir Rostami arbetar som projektledare för Stockholm Gang Intervention and Prevention Project (SGIP), som syftar till att hitta arbetssätt och metoder för att stoppa nyrekrytering till kriminella gäng och annan organiserad brottslighet. Projektet har bland annat bidragit till utvecklingen av ett arbetssätt som kallas Det holistiska polisarbetet (HOP). Detta innebär i korthet att Polisen måste identifiera det problem som ska bekämpas, och hur, innan man börjar bekämpa det, för att kunna uppnå större resultat. Målsättningen med HOP är att bekämpningen av den organiserade brottsligheten ska resultera i att det sociala kapitalet stärks i samhället och att polisens insatser ska styras av högre värden än endast lagföring.

Demokratiskt problem

Inom det holistiska polisarbetet ser man organiserad brottslighet och gäng som ett demokratiproblem och inte enbart som kriminalitet. Projektet har tittat på internationella exempel på förebyggande arbete mot gängkriminalitet. För att kunna lägga en vetenskaplig grund om vilka metoder som fungerar och vilka som inte gör det, har även forskare medverkat i projektet.

– Vi måste anpassa våra metoder till den kontext som vi arbetar i. Arbetar vi exempelvis i Södertälje måste vi se på hur den organiserade brottsligheten ser ut just där. Använder vi fel åtgärder mot gängen stärker vi deras identitet och gör att de blir mer varaktiga i vissa områden, säger Amir Rostami.

Han talar även om vikten av samverkan mellan samhällets olika aktörer för att kunna förebygga gängbildningar och annan organiserad brottslighet.

– Vi måste tillsammans lösa strukturerna långsiktigt; annars spelar det ingen roll hur många personer vi lagför, menar Amir Rostami.

I takt med att gängbildningarna ökar i antal, kostar gängkriminaliteten samhället stora summor pengar. Center för Information om Destruktiva Subkulturer (CIDES) arbetar för att öka kunskapen om ungdomar i destruktiva subkulturer för att tidigt förebygga och motverka att personer hamnar i kriminella gäng. De arbetar även för att minska nyrekryteringen av gängmedlemmar och för att underlätta för dem som vill lämna ett gäng.

En enda gängmedlem kostar samhället många miljoner

Våren 2012 genomförde nationalekonomerna Eva Lundmark-Nilsson och Ingvar Nilsson på uppdrag av CIDES en analys av vilka socioekonomiska kostnader som gängkriminalitet för med sig, Vänd dem inte ryggen! En socioekonomisk beräkning över kostnader för extremism och gängkriminalitet . Analysen visar att en gängmedlem kostar samhället i snitt 23 miljoner kronor, under 15 års gängliv. Camilla Salazar Atias är verksamhetsansvarig på CIDES och hoppas att studien kan visa vikten av att arbeta förebyggande, genom att redan i ett tidigt skede satsa på de personer som är på väg in i gäng.

– Studien visar på vilka enorma kostnader det innebär att inte arbeta preventivt. Det behövs långsiktiga investeringar för att ge samhället kostnadslindringar. Vi vinner på det i det långa loppet, säger Camilla Salazar Atias.