Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Våld i kriminella miljöer

De senaste åren har vi sett en ökning av skjutningar och sprängningar som en del av våldet i kriminella nätverk i Sverige.

Se även

Introduktion

Dödligt våld med skjutvapen i kriminell miljö är främst ett storstadsfenomen och brottsplatserna är kraftigt överrepresenterade i socialt utsatta områden. Brotten sker oftast utomhus på offentliga platser i bostadsområden med flerbostadshus, under kvällar och nätter. I majoriteten av utredningarna framgår det att flera personer medverkat till brottet. Förutom fall med flera skyttar kan det röra sig om personer som kört olika fordon, hållit utkik eller haft en logistisk funktion.

I stort sett samtliga av de avlidna brottsoffren är män. Fyra av tio brottsoffer bodde i ett utsatt område vid tiden för brottet. De var något yngre än brottsoffer bosatta i andra områden.

Många åtgärder görs i utredningar av dödligt våld i kriminella miljöer, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC.

Se rapporten Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö (2023)

Det dödliga våldet med skjutvapen har ökat

I ett längre perspektiv ökade det dödliga våldet i Sverige under perioden 1960–1990, för att därefter minska. För ett drygt decennium sedan bröts dock den nedåtgående trenden, och det dödliga våldet började öka igen. Uppgången förklaras nästan uteslutande av dödligt våld med skjutvapen, som började öka redan under mitten av 00-talet.

Tidigare var knivvåld den vanligaste våldsmetoden, medan det idag är vanligare att skjutvapen används. De flesta skjutningar med dödlig utgång kan kopplas i allt högre grad till kriminell miljö.

Se rapporten Dödligt våld i den kriminella miljön (2020)

Unga män är ofta både offer och gärningspersoner

När det gäller dödligt skjutvapenvåld finns det stora likheter mellan de som begår brotten, och de som faller offer för dem. Det är inte ovanligt att de som skjuts till döds tidigare har misstänkts för liknande brott. Det rör sig i hög grad om unga män, och Brås analyser visar att de misstänkta, liksom offren, för dödligt skjutvapenvåld blir allt yngre.

Se rapporten Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund (2021)

Avvikande trend i Sverige

Det ökande dödliga våldet i Sverige är på många sätt avvikande i ett europeiskt perspektiv. I de flesta länder inom EU har minskningen sedan 1990-talet fortsatt, både när det gäller dödligt våld totalt sett liksom dödligt skjutvapenvåld.

Det går inte att fastslå varför det dödliga våldet ökat mer i Sverige än i andra länder. De faktorer som ofta är drivande i en ökning av dödligt våld (bland annat illegal handel med droger och vapen, socioekonomiska förhållanden samt invandring och etnisk mångfald) förekommer även i andra länder utan att man kan se samma utveckling i våld med dödlig utgång. En hypotes är att den svenska utvecklingen kan vara orsakad av en särskild gruppdynamik i kombination med så kallade smittoeffekter av tidigare skjutningar. Studier har visat att en skjutning i Sverige oftast följs av en ny skjutning som ligger nära i både tid och rum. Varför dessa effekter uppstått just i Sverige är däremot svårt att förklara, i synnerhet då internationella kartläggningar visar att det finns andra länder i Europa som har tilltagande problem med gängbrottslighet, samt vapen- och narkotikasmuggling som kan relateras till sådan brottslighet. Det gäller exempelvis Belgien och Nederländerna, men även Danmark och Spanien pekas ut.

Se rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (2021)

Statistik

Brås statistik över konstaterade fall av dödligt våld beskriver nivån och utvecklingen av det anmälda dödliga våldet i Sverige. Här redovisar vi våldsmetod för att visa utvecklingen av kniv- och skjutvapenvåld vid dödligt våld.

Här hittar du mer statistik om dödligt våld

Våldsmetod vid dödligt våld

Våldsmetod

Uppföljningen av dödligt våld med skjutvapen, som redovisats sedan tidigare, har i år (2023) utökats så att även dödligt våld med kniv redovisas. Information om kniv som våldsmetod har tagits fram retroaktivt för åren 2019–2022. År 2023 var skjutvapen den vanligaste våldsmetoden med 53 fall av dödligt våld, vilket var 10 fall färre än 2022. Näst vanligast var kniv med 41 fall, 6 fall fler än 2022. Övriga våldsmetoder uppgick sammantaget till 27 fall av dödligt våld (9 fall fler jämfört med 2022).

I de fall där skjutvapen användes 2023 var dödsoffret en man eller pojke i 46 fall och en kvinna eller flicka i 7 fall. Motsvarande fördelning 2022 var 62 fall med manligt dödsoffer och 1 fall med kvinnligt dödsoffer. Antalet fall med kniv där dödsoffret var man eller pojke uppgick till 28 fall (+5 fall jämfört med 2022), och då dödsoffret var en kvinna eller flicka uppgick antalet till 13 fall (+1 fall). För övriga våldsmetoder uppgick manliga dödsoffer till 14 fall 2023 (+6 fall), och kvinnliga dödsoffer till 13 fall (+3 fall).

Andelen fall med skjutvapen uppgick till 44 procent av samtliga konstaterade fall av dödligt våld 2023, vilket var lägre än 2022 då andelen var 54 procent. Andelen för kniv uppgick till 34 procent, som var en högre andel än 2022 (30 %). Även andelen för övriga våldsmetoder var högre än föregående år, med 22 procent 2023 jämfört med 16 procent 2022.

Statistik över skjutningar och sprängningar

Sedan november 2016 för polisen på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar. Statistiken avser antalet skjutningar månad för månad, per polisregion och totalt, hur många som avlidit till följd av skjutvapenvåld respektive hur många som skadats av skjutvapenvåld.

Läs mer om polisens statistik över skjutningar och sprängningar Länk till annan webbplats.

Skjutningar

*) En bekräftad skjutning är tillfälle då det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och att det finns spår efter detta i form av kulor, hylsor eller skador på material eller personer som kommer av beskjutningen, alternativt att det finns fler än ett oberoende ögonvittne till skjutningen. Skjutningen måste också vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig.

Skjutningar och sprängningar under 2024

Förebyggande åtgärder

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

Gruppvåldsintervention (GVI) är en strategi för att reducera våld i kriminella miljöer, i en specifik stad eller stadsdel, och bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och lokalsamhälle.

Strategin bygger på det som kallas "focused deterrence" och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:

  1. Kommunikation: Ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  2. Ett erbjudande om hjälp: Gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
  3. Sanktioner: Snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.

Läs mer om GVI

Metoder för att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet

När en ung individ misstänks vara på väg in i kriminalitet är det viktigt att hela samhället är vaksamma och omedelbart gör en orosanmälan till socialtjänsten, som efter en utredning kan bli startskottet för insatser runt den unga.

Olika individer har olika problembilder och riskfaktorer som man behöver ta hänsyn till när det gäller unga som riskerar att hamna i kriminalitet. Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer och ha målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.

I många kommuner finns det samverkan runt unga individer på väg in i kriminalitet. Brå har tillsammans med en rad andra myndigheter och aktörer tagit fram stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.

SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. SIG har fokus på att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil.

Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år som begår brott. Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på KBT och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.

Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF

Barn och unga som begår brott (Socialstyrelsen) Länk till annan webbplats.

Rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk

Brå har tagit fram en film om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till ett kriminellt nätverk, vilka brott de begår samt förutsättningar för att lämna kriminaliteten. Filmen riktar sig främst till vuxna som i sin vardag arbetar med, eller kommer i kontakt med, barn och unga. Använd gärna filmen som diskussionsunderlag. Brå har tagit fram förslag på diskussionfrågor som ni kan utgå ifrån.

Läs mer om filmen och se diskussionsfrågor

Nya lagar och lagförslag för att motverka gängbrottsligheten

En rad lagändringar har ägt rum för att underlätta utredningar och skärpa påföljder för grova våldsbrott. Från januari 2022 slopades den så kallade straffrabatten för unga mellan 18 och 20 år vid brott med straffminimum på minst ett års fängelse, eller där straffvärdet uppgår till minst ett års fängelse. Samma straff, inklusive livstid, ska också kunna utdömas för denna åldersgrupp som för vuxna. I början av 2020 skärptes straffet för mord så att livstidsstraff skulle kunna gälla i fler fall än tidigare.

Flera av de förslag som Gängbrottsutredningen lagt fram började gälla i juli 2023. Det gäller exempelvis följande:

  • att involvera underåriga i kriminalitet kriminaliserades
  • gränsen för obligatorisk häktning sänktes för brott med minst 18 månaders fängelse i straffskalan
  • en ny straffskärpningsbestämmelse infördes som tar sikte på våldsamma uppgörelser bland kriminella
  • Straffet för narkotikabrott som tar sikte på försäljning skärptes.

Betänkande av Gängbrottsutredningen Länk till annan webbplats.

Förslag på åtgärder för att bekämpa gängkriminaliteten (regeringen) Länk till annan webbplats.

Rapporter

  • Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige

    Den här studien undersöker skjutvapenvåldets utveckling i den kriminella miljön sedan mitten på 00-talet, hur den kriminella miljön har förändrats och vilken roll dessa förändringar har haft för utvecklingen av skjutvapenvåldet.

    Publicerad: 2024-08-29

  • Dödligt våld i Sverige sedan 1990

    Omfattning, utveckling och karaktär

    Den här rapporten innehåller analyser av utvecklingen av dödligt våld under perioden 1990–2021, med vissa uppgifter för perioden fram till 2023. Analyserna belyser trender i och karaktären av olika typer av dödligt våld samt uppgifter om offren och gärningspersonerna.

    Publicerad: 2024-05-16

  • Sprida strategin gruppvåldsintervention (GVI) i Sverige

    Slutredovisning av regeringsuppdraget Ju2021/03330

    Den grova våldsbrottsligheten i den kriminella miljön är omfattande och innebär ett stort samhällsproblem i Sverige i dag. Efterfrågan på effektiva åtgärder och initiativ som kan minska våldet och våldstrenden är stor. Till följd av detta gav regeringen Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att sprida strategin bakom Sluta skjut, GVI, till fler orter i Sverige. Rapportens innehåll bygger på erfarenheter från samverkansmyndigheterna i regeringsuppdraget, kunskap från vetenskapliga utvärderingar av etableringarna, erfarenheter från expertorganisationen National Network for Safe Communities (NNSC) och underlag från etableringarna. Samverkansmyndigheterna har haft ett gemensamt ansvar för regeringsuppdraget. Det här är slutredovisningen av regeringsuppdraget.

    Publicerad: 2024-03-01

  • Barn och unga i kriminella nätverk

    En studie av inträde, brott, villkor och utträde

    Denna studie av barn och unga i kriminella nätverk belyser hur barn och unga kommer in i nätverk, vad som motiverar nyrekryteringen, vilka brott nätverksinvolverade barn och unga typiskt sett begår och varför, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter barn och unga har att lämna kriminella nätverk.

    Publicerad: 2023-11-01

Hitta fler rapporter

Pågående projekt

  • Fortsatt stöd till befintliga etableringar av GVI

    Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården ska fortsätta att stödja befintliga etableringar av Group Violence Intervention (GVI) i Sverige, samt säkerställa att arbetet utvärderas. Brå ska vara sammanhållande för uppdraget och uppdragets redovisning.

  • Flickor och kvinnor i kriminella miljöer

    Brå ska studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor som är delaktiga i kriminella nätverk, och undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.

  • Utvärdering av straffet för mord

    Brå ska studera om straffskärpningen för mord har haft någon effekt i fall som rör mord mot närstående och inom kriminella nätverk.

  • Fokus på unga på väg in i kriminalitet

    Det mest angelägna brottslighetsrelaterade problemet, och som kräver intensiva insatser, gäller unga i eller på väg in i gängkriminalitet.

Till fler pågående projekt

Poddar

  • Snacka om brott: Avsnitt 56

    Ökningen av skjutvapenvåld i de kriminella miljöerna

    Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.

    TranskriberingLadda ner avsnitt

  • Snacka om brott: Avsnitt 39

    GVI – kan strategin minska grovt våld i kriminella miljöer?

    Gruppvåldsintervention, GVI, är en strategi för att reducera utvecklingen av grovt och dödligt våld kopplat till kriminella grupper. Hur kan gruppens interna tryck användas? GVI bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Kan brottsförebyggande samverkan generera förändrade attityder och beteenden bland skjutande kriminella? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022. Relaterad information : GVI

    TranskriberingLadda ner avsnitt

  • Snacka om brott: Avsnitt 31

    Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?

    Efter en lång period med en minskande trend så började det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige att öka i mitten av 00-talet. Brå har gjort en studie av trender och nivåer av dödligt våld med skjutvapen och andra våldsmetoder där vi har jämfört Sverige med 22 andra länder i Europa. Hur ligger Sverige till jämfört med de med övriga länder som ingår i Brås studie och varför ser det ut som det gör? Hur arbetar rättsväsendet mot den här typen av allvarliga brott? Det är några av de saker som vi ska prata om i dagens avsnitt av Brås podd Snacka om brott. Relaterad publikation: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder

    TranskriberingLadda ner avsnitt
Till fler poddar

Webbinarier

Det finns inga webbinarier på det här ämnet.

Artiklar