Våld i kriminella miljöer
De senaste åren har vi sett en ökning av skjutningar och sprängningar som en del av våldet i kriminella miljöer i Sverige.
Introduktion
Våld genomsyrar delar av den kriminella miljön och är ofta kopplat till makt och status både för individer och för grupperingar. Våldet används för att bevaka intressen, reglera marknader och uppnå dominans inom kriminella vinstdrivande verksamheter. Exempelvis krävs det ett våldskapital för att styra en områdesmarknad för narkotika. Skulder och utlåning vilar i slutändan på hot om repressalier om de inte regleras.
Våldet kan fylla en symbolisk funktion och vara kopplat till hämnd och destruktivitet, men också till upplevda hot. Våldsutövningen kan även fylla en funktion inom en kriminell gruppering, för att upprätthålla interna regler eller kommunicera ett löfte om ömsesidigt skydd.
Kriminella miljöer är vanligtvis slutna och det råder en generell tystnadskultur som innebär att våldshändelser av mindre grov karaktär mer sällan kommer till rättsväsendets kännedom. Kunskapen om våldsanvändningen i miljöerna är därför inte heltäckande och det finns mycket vi inte vet om dess omfattning. Däremot vet vi mer om det dödliga våldet i kriminella miljöer.
Vad menas med kriminell miljö?
Med kriminell miljö avses den vinningsdrivna miljön där personer systematiskt begår brott för att tjäna pengar, ofta med kopplingar till narkotikahandel eller annan organiserad brottslighet.
Miljön har delvis förändrats över tid, från att den under 1990 talet främst bestod av olika mc-gäng till att i dag i stor utsträckning domineras av andra typer av kriminella grupperingar. Olika former av kriminell organisering tycks idag samexistera och ibland även hamna i konflikt med varandra. I Brås definition av kriminell miljö ingår alltså både relativt löst sammansatta stadsdels- och förortsbaserade grupperingar och mer hierarkiska kriminella nätverk, såsom mc-gäng.
Utveckling över tid
Brå kartlägger regelbundet det dödliga våldet i Sverige genom att granska samtliga fall som hanteras inom rättsväsendet. Granskningen gör det möjligt att särredovisa olika typer av dödligt våld, bland annat just händelser med kopplingar till kriminell miljö.
Olika typer av dödligt våld
Utvecklingen av olika typer av dödligt våld sedan 1990
- diagram
- tabell
Dödligt våld i kriminell miljö var ovanligt i början av 1990-talet, varefter en ökning skett som tog ny kraft efter 2013. De senaste åren är det händelser av dödligt våld i kriminell miljö som utgör det enskilt vanligaste scenariot. Under perioden 2018–2021 skedde 34 procent av allt dödligt våld i denna kontext.
Det finns en stark koppling mellan skjutvapenvåld och dödligt våld i kriminell miljö. Andra våldsmetoder förekommer, men är ovanliga. Den ökning av dödligt våld i kriminell miljö som skett gäller uteslutande med skjutvapen som våldsmetod. Under 2018–2021 skedde åtta av tio dödsskjutningar i sådan miljö. Det innebär att trender i dödligt skjutvapenvåld speglar trender i dödligt våld i kriminell miljö.
Skjutvapenvåld i kriminell miljö
Den ökning av dödligt våld i kriminell miljö som skett gäller uteslutande med skjutvapen som våldsmetod.
- diagram
- tabell
Brås analyser visar även att medianåldern hos offren för dödligt våld i kriminell miljö har sjunkit över tid. Majoriteten av händelserna har ägt rum på allmän plats och under nattetid. På senare tid observeras även en ökning av dödligt våld i kriminell miljö som skett på en privat plats respektive under dagtid. Den vanligaste brottsplatsen är dock fortfarande gatumiljö. Allt fler offer har också varit påverkade av narkotika. De största ökningarna av dödligt våld i kriminell miljö observeras i storstadsområden men under det senaste decenniet ökar även händelser av dödligt våld i kriminell miljö som skett i andra delar av Sverige.
Så har skjutvapenvåldet i kriminella miljöer förändrats
- Vid mitten av 00-talet började antalet skadade av skjutvapenvåld öka, liksom antalet döda av skjutvapenvåld i kriminell miljö. De kriminella miljöer där skjutvapenvåld förekom präglades vid denna tid i stor utsträckning av hierarkiskt organiserade grupperingar där det fanns en etablerad ordning för när skjutvapen skulle användas och vem som använde dem.
- I början av 10-talet övergick skjutvapenvåldet i kriminella miljöer istället till att allt mer förknippas med grupperingar knutna till olika bostadsområden. Skjutvapenvåldet förändrades från att i första hand ha riktats främst mot ledande individer i den kriminella miljön, till att i större utsträckning drabba även andra individer. Det innebar också att skjutvapenvåldet inte längre nödvändigtvis var sanktionerat av grupperingen utan kunde ske på mer individuella initiativ.
- Under andra halvan av 10-talet tycks det ha skett en fragmentering av grupperingarna i den kriminella miljön. Skjutvapenvåld blev vanligare i personliga konflikter, från att tidigare ha varit mer begränsat till grupperingarnas intressen och maktpositioner. En ny typ av välplanerade skjutningar med flera aktiva grupperingar som hade skjutvapenvåld som inkomstkälla bidrog till att dödligheten av skjutvapenvåldet ökade.
- I övergången mellan 10- och 20-talet skedde ytterligare uppluckring av grupperingarnas sammanhållning. Under 20-talet präglas den kriminella miljön av en individualisering med fler grupperingar och större geografisk rörlighet bland de kriminella grupperingarna. Det förekommer en ny typ av utförare som är tonåringar med endast en svag koppling till anstiftarna. De har inte heller alltid några egna intressen i konflikterna som skjutningarna gäller. Jämfört med tidigare perioder tycks det ha skett en devalvering av statusen på att utföra vissa typer av skjutningar, och dessa läggs ut på väldigt unga utförare med begränsad erfarenhet av den kriminella miljön.
Regionala variationer
Utvecklingen av det dödliga skjutvapenvåldet i den kriminella miljön varierar mellan olika städer. Malmö och Göteborg hade sina mest intensiva perioder av skjutningar under 10-talet. Skjutningarna ökade också i Stockholm på 10-talet, men det har därefter inte skett någon minskning så som det skett i de andra storstäderna. Skjutvapenvåldet i Stockholm har i stället fortsatt att öka, med högst nivå på 20-talet. I övriga landet startade ökningen senare än i storstäderna och den ökning som skett nationellt sen 2018 kan till stor del tillskrivas utvecklingen i Stockholm tillsammans med en spridning till övriga landet utanför storstäderna.
Se rapporten Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige (2024)
Offer och gärningspersoner
När det gäller dödligt våld i den kriminella miljön finns det stora likheter mellan de som begår brotten, och de som faller offer för dem. Det är inte ovanligt att de som skjuts till döds tidigare har misstänkts för liknande brott. Det rör sig i hög grad om unga män, och Brås analyser visar att de misstänkta, liksom offren, för dödligt våld i kriminell miljö blir allt yngre. I de få fall där kvinnor utgör offer är de sällan det primära målet för våldet. De dödas i stället tillsammans med, eller i stället för, en pojkvän/sambo eller någon annan nära anhörig.
Se rapporten Dödligt våld i den kriminella miljön (2020)
Såväl offer som gärningspersoner vid dödligt våld har i genomsnitt en väsentligt sämre socioekonomisk situation än befolkningen i stort, och en betydligt större kriminell belastning. Utbildningsnivån är lägre bland offer och gärningspersoner än i befolkningen i stort, och det är betydligt färre som förvärvsarbetar. Många har också låga inkomster. Omkring hälften av offren och gärningspersonerna har en inkomst som motsvarar den tiondel i befolkningen med lägst inkomster.
Se rapporten Offer och gärningspersoner vid dödligt våld (2025)
Uppklaring
Brås analyser av utredningar av dödligt våld i kriminell miljö under åren 2018–2021 visar att uppklaringen av vem som varit gärningsperson är mycket låg (26 procent). Det vidtas många åtgärder, men det behövs fler utredare med kompetens och erfarenhet att utreda den typen av grova våldsbrott. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet också utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. Polismyndigheten har under senaste tiden startat flera projekt för att öka utredningarnas effektivitet (bland annat den särskilda händelsen Frank och, på nationell nivå, Frigg). Det finns med andra ord förutsättningar för att uppklaringen av dödligt våld i kriminell miljö ska öka.
Se rapporten Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö (2023)
Internationell jämförelse
Det ökande dödliga skjutvapenvåldet i Sverige är på många sätt avvikande i ett europeiskt perspektiv. I de flesta länder inom EU har minskningen sedan 1990-talet fortsatt, både när det gäller dödligt våld totalt sett, liksom dödligt skjutvapenvåld.
Det går inte att fastslå varför det dödliga våldet ökat i Sverige men inte i andra europeiska länder. De faktorer som ofta är drivande i en ökning av dödligt våld med skjutvapen (illegal handel med droger och vapen, socioekonomiskt utsatta områden och utbredning av kriminella grupperingar) förekommer även i andra länder utan att man kan se samma utveckling i våld med dödlig utgång. Det gäller exempelvis Belgien och Nederländerna, men även Danmark och Spanien pekas ut. Det är kartlagt att skjutvapenvåldet präglas av en särskild gruppdynamik i form av så kallade smittoeffekter av tidigare skjutningar. Studier har visat att en skjutning i Sverige (liksom andra länder) oftast följs av en ny skjutning som ligger nära i både tid och rum. Varför det bara är Sverige som har fått denna ökning i skjutvapenvåldet är däremot svårt att förklara, i synnerhet då de nämnda riskfaktorerna även finns i andra länder i Europa.
Se rapporten Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder (2021)
Barn och unga i kriminell miljö
Tonåringar har befunnit sig i nära anslutning till skjutvapenvåldet ända sedan mitten på 00-talet. I den tidigaste perioden handlade det om att förvara vapen eller andra uppgifter, men inte om att utföra grova våldsdåd. De senaste åren har det däremot skett en ökning av antalet tonåringar misstänkta i ärenden med skjutvapenvåld, och fler tonåringar har även avlidit av skjutvapenvåld.
De kriminella nätverk som idag involverar barn och unga är löst sammansatta men samtidigt hierarkiskt styrda. Nätverken består ofta av tre eller fyra åldersskikt. Högst upp finns ”de äldsta” och de styr personer som är deras ”egna yngre”. Dessa ”yngre” har i sin tur också ”egna yngre”. Grunden för sammanhållningen är lojalitet uppåt (mot ”de äldre”) och hård styrning med bland annat hot och våld nedåt (mot ”de egna yngre”).
Barn och unga, som rekryterats för att hantera narkotika, inleder ofta intensiva relationer med ”sina äldre”. De socialiseras in i nätverket genom daglig samvaro, ständiga prövningar och godtyckliga belöningar. Pojkar med starka band till de äldre förväntas ställa upp, bevisa sin lojalitet och utföra uppdrag. De yngsta kan (utöver involveringen i narkotikahandel) även få förvara och transportera skjutvapen, genomföra utpressningar, stölder och rån, vara delaktiga i bedrägerier samt utföra grova våldsdåd, såsom skjutningar.
Nätverksstrukturernas uppbyggnad innebär att ”äldre” i flera åldersskikt kan vara ekonomiskt beroende av att driftiga barn drar in mycket pengar till nätverket. Utträden är därför ofta hårt reglerade. Skuldsättning, hot och våld används för att förhindra att unga ska avsluta relationer med äldre.
Statistik
Våldsmetod vid dödligt våld
- diagram
- tabell
Antalet fall av dödligt våld 2024 var den lägsta uppmätta nivån sedan 2014. År 2024 var skjutvapen den vanligaste våldsmetoden med 45 fall av dödligt våld, vilket var 8 fall färre än 2023, följt av kniv med 25 fall, 16 fall färre än 2023.
Av samtliga konstaterade fall av dödligt våld 2024 uppgick andelen fall med skjutvapen till 49 procent, med kniv till 27 procent och med övriga våldsmetoder sammantaget till 24 procent. Motsvarande andelar 2023 var 44 procent för skjutvapen, 34 procent för kniv och 22 procent för övriga våldsmetoder.
Skjutningar och sprängningar
Sedan november 2016 för Polismyndigheten på regeringens uppdrag statistik över antalet bekräftade skjutningar. Statistiken avser antalet skjutningar månad för månad, per polisregion och totalt, hur många som avlidit till följd av skjutvapenvåld respektive hur många som skadats av skjutvapenvåld. För sprängningar registrerar Polismyndigheten sedan 2018 antalet förberedelser, försök, respektive detonationer.
Skjutningar och sprängningar
- diagram
- tabell
Uppgifterna visar att det under de senaste åren skett viss minskning i det totala antalet registrerade skjutningar, liksom i antalet personer som skadats genom en skjutning (och under både 2023 och 2024 har även antalet dödsskjutningar varit lägre än 2022).
Läs mer om polisens statistik över skjutningar och sprängningar
Länk till annan webbplats.
Metoder för att förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet
När en ung individ misstänks vara på väg in i kriminalitet är det viktigt att hela samhället är vaksamma och omedelbart gör en orosanmälan till socialtjänsten, som efter en utredning kan bli startskottet för insatser runt den unga.
Olika individer har olika problembilder och riskfaktorer som man behöver ta hänsyn till när det gäller unga som riskerar att hamna i kriminalitet. Socialtjänstens insatser mot normbrytande beteende behöver utformas för att fokusera på riskfaktorer och ha målet att utveckla färdigheter och tanke- och beteendemönster hos barn och föräldrar samt att skapa en stödjande struktur runt barnet.
I många kommuner finns det samverkan runt unga individer på väg in i kriminalitet. Brå har tillsammans med en rad andra myndigheter och aktörer tagit fram stödmaterial kring arbetsformerna sociala insatsgrupper (SIG) och samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF). Tanken med stödet är att underlätta för lokala aktörer att förebygga och bryta en brottslig utveckling hos fler ungdomar.
SSPF utvecklades för att upptäcka ungdomar i risk att begå brott eller med en begynnande kriminalitet. SIG har fokus på att stötta unga med hög risk för att begå brott att lämna en kriminell livsstil.
Socialstyrelsen har publicerat ett kunskapsstöd med rekommendationer för socialtjänstens arbete med barn 6–17 år som begår brott. Det finns mycket forskning om behandling för barn med normbrytande beteende och risk att återfalla i brott. Insatser som baseras på KBT och social inlärningsteori har bäst förutsättningar att vända en negativ utveckling.
Sociala insatsgrupper (SIG) och SSPF
Barn och unga som begår brott (Socialstyrelsen) Länk till annan webbplats.
Rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk
Brå har tagit fram en film om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till ett kriminellt nätverk, vilka brott de begår samt förutsättningar för att lämna kriminaliteten. Filmen riktar sig främst till vuxna som i sin vardag arbetar med, eller kommer i kontakt med, barn och unga. Använd gärna filmen som diskussionsunderlag. Brå har tagit fram förslag på diskussionfrågor som ni kan utgå ifrån.
Rapporter
Polisens utredning av grova brott och brott mot särskilt utsatta brottsoffer
Personaltillväxt och utredningsresultat. Delredovisning: Utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda
Brå har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera satsningen på 10 000 fler polisanställda. Det här är den tredje delrapporten inom uppdraget och behandlar utredningsverksamheten. Särskilt fokus ligger på personalutveckling och utredningsresultat inom utredning av grova brott och brott mot särskilt utsatta brottsoffer under tidsperioden 2018–2023.
Publicerad: 2024-10-17
Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige
Den här studien undersöker skjutvapenvåldets utveckling i den kriminella miljön sedan mitten på 00-talet, hur den kriminella miljön har förändrats och vilken roll dessa förändringar har haft för utvecklingen av skjutvapenvåldet.
Publicerad: 2024-08-29
Dödligt våld i Sverige sedan 1990
Omfattning, utveckling och karaktär
Den här rapporten innehåller analyser av utvecklingen av dödligt våld under perioden 1990–2021, med vissa uppgifter för perioden fram till 2023. Analyserna belyser trender i och karaktären av olika typer av dödligt våld samt uppgifter om offren och gärningspersonerna.
Publicerad: 2024-05-16
Barn och unga i kriminella nätverk
En studie av inträde, brott, villkor och utträde
Denna studie av barn och unga i kriminella nätverk belyser hur barn och unga kommer in i nätverk, vad som motiverar nyrekryteringen, vilka brott nätverksinvolverade barn och unga typiskt sett begår och varför, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter barn och unga har att lämna kriminella nätverk.
Publicerad: 2023-11-01
Artiklar
26 februari 2025
Skjutningar och sprängningar – vad vet vi om utvecklingen?
Den senaste tiden har Sverige drabbats av ett stort antal sprängningar och skjutvapenvåld. Henrik Angerbrandt, utredare på Brå, svarar på några frågor om utvecklingen och vad som behöver göras för att minska det grova våldet.
3 oktober 2024
Brå får uppdrag om fortsatt stöd till befintliga etableringar av GVI
Regeringen ger Brå, Polismyndigheten och Kriminalvården i uppdrag att fortsätta att stödja befintliga etableringar av Group Violence Intervention (GVI) i Sverige, samt säkerställa att arbetet utvärderas.
Pågående projekt
Gruppvåldsintervention (GVI)
Brå fortsätter att ge stöd tillsammans med Kriminalvården och Polismyndigheten till kommuner och lokalpolisområden som har implementerat eller påbörjat implementering av arbetssättet gruppvåldsintervention (GVI).
Flickor och kvinnor i kriminella miljöer
Brå ska studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor som är delaktiga i kriminella nätverk, och undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.
Utvärdering av straffet för mord
Brå ska studera om straffskärpningen för mord har haft någon effekt i fall som rör mord mot närstående och inom kriminella nätverk.
Fortsatt fokus på unga på väg in i kriminalitet
Ett av de mest angelägna brottslighetsrelaterade problemen, och som kräver intensiva insatser, gäller unga i eller på väg in i gängkriminalitet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 56
Ökningen av skjutvapenvåld i de kriminella miljöerna
Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.
Snacka om brott: Avsnitt 39
GVI – kan strategin minska grovt våld i kriminella miljöer?
Gruppvåldsintervention, GVI, är en strategi för att reducera utvecklingen av grovt och dödligt våld kopplat till kriminella grupper. Hur kan gruppens interna tryck användas? GVI bygger på samverkan mellan polis, kommun, kriminalvård och civilsamhälle. Kan brottsförebyggande samverkan generera förändrade attityder och beteenden bland skjutande kriminella? Det diskuteras i det här avsnittet av Snacka om brott special, inspelad vid ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2022. Relaterad information : GVI
Snacka om brott: Avsnitt 31
Skjutvapenvåld – hur ligger Sverige till jämfört med andra länder i Europa?
Efter en lång period med en minskande trend så började det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige att öka i mitten av 00-talet. Brå har gjort en studie av trender och nivåer av dödligt våld med skjutvapen och andra våldsmetoder där vi har jämfört Sverige med 22 andra länder i Europa. Hur ligger Sverige till jämfört med de övriga länder som ingår i Brås studie och varför ser det ut som det gör? Hur arbetar rättsväsendet mot den här typen av allvarliga brott? Det är några av de saker som vi ska prata om i dagens avsnitt av Brås podd Snacka om brott. Relaterad publikation: Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder
Webbinarier
Det finns inga webbinarier på det här ämnet.