Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Kriminella nätverk

Det många olika sorters kriminella miljöer, liksom det finns olika definitioner av organiserad brottslighet.

Se även

Introduktion

Det många olika definitioner av organiserad brottslighet. En del tänker på mc-gäng, andra på släkt- eller stadsdelsbaserade grupperingar. Vad gäller själva kriminaliteten är det vissa brottstyper som särskilt förknippas med sådan verksamhet, såsom utpressning, beskyddarverksamhet eller storskalig smuggling. Det finns alltså inte en organiserad brottslighet utan flera.

För mc-gängen är processen fram till fullvärdigt medlemskap relativt lång och kan pågå i flera år. Många av de förorts och stadsdelsbaserade grupperna är däremot lösa och föränderliga till sin struktur. Ledarskap utmanas, sprickor uppstår och konstellationer kommer och går. Om en ledarfigur försvinner för att exempelvis avtjäna ett fängelsestraff, kan nätverken börja krackelera.

Se rapporten kriminella nätverk och grupperingar (2016)

Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Nätverken består ofta av tre eller fyra åldersskikt. Högst upp finns ”de äldsta” och de styr personer som är deras ”egna yngre”. Dessa ”yngre” har i sin tur också ”egna yngre”. Grunden för sammanhållningen är lojalitet uppåt (mot ”de äldre”) och hård styrning nedåt (mot ”de egna yngre”).

Pojkar med starka band till de äldre i nätverket förväntas ”ställa upp”, bevisa sin lojalitet och utföra uppdrag. Rapporten visar att de yngsta (utöver involveringen i narkotikahandel) även kan få förvara och transportera vapen, genomföra utpressningar, stölder och rån, vara delaktiga i bedrägerier samt utföra grova våldsdåd (däribland skjutningar). Därutöver fortsätter många att också begå brott på eget initiativ, tillsammans med jämnåriga. (2023:13)

Se rapporten Barn och unga i kriminella nätverk

Förebyggande åtgärder

GVI – en strategi mot grovt våld i kriminella miljöer

Group Violence Intervention genomfördes för första gången som "Operation Ceasefire" i Boston i mitten av 1990-talet. Strategin har upprepade gånger visat att man genom en fokuserad samverkan mellan polis, kommun och lokalsamhälle kan minska grovt våld såsom exempelvis skjutningar.

Strategin bygger på det som kallas "focused deterrence" och har ett gruppfokus. En central utgångspunkt för strategin är att majoriteten av allt grovt våld i ett samhälle kan kopplas till ett fåtal individer. För att minska våldet ska samhället rikta sina resurser mot dessa individer och de grupper som de tillhör. Genom det särskilda fokuset på hela grupper påverkas normer och framförallt gruppdynamiken på ett sådant sätt att konflikter kan lösas på annat sätt än genom användandet av grovt våld. Strategin vilar på tre centrala delar, som alla är lika viktiga och som alla tre förstärker varandra. De tre delarna är:

  1. Kommunikation: ett gemensamt budskap från samhällets aktörer om att våldet måste upphöra. Detta genomförs genom direktkommunikation med gruppmedlemmarna.
  2. Ett erbjudande om hjälp: gruppmedlemmar som vill lämna det kriminella livet ska få hjälp att göra det.
    Sanktioner: snabba och förutsägbara konsekvenser av våld för hela grupper.
  3. Eftersom det är grupper som driver våldet kommer detta ge större effekt än insatser som har ett individfokus.

Läs mer om GVI

Rekrytering av barn och unga till kriminella nätverk

Brå har tagit fram en film om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till ett kriminellt nätverk, vilka brott de begår samt förutsättningar för att lämna kriminaliteten. Filmen riktar sig främst till vuxna som i sin vardag arbetar med, eller kommer i kontakt med, barn och unga. Använd gärna filmen som diskussionsunderlag. Brå har tagit fram förslag på diskussionfrågor som ni kan utgå ifrån.

Läs mer om filmen och se diskussionsfrågor

Agera mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer

Det finns ingen vedertagen definition av begreppet parallella samhällsstrukturer. Vanligtvis används begreppet för att beskriva relationer mellan minoritetsgruppers traditioner eller sociala strukturer och majoritetssamhällets regler eller institutioner. I Sverige har begreppet främst kommit att förknippas med kriminella nätverk i socialt utsatta områden och kriminalitet som understödjs av sociala strukturer inom vissa minoritetsgrupper.

Brå har tagit fram ett stödmaterial för dig som lokal aktör om hur du kan identifiera och arbeta mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer.

Om parallella samhällsstrukturer på Råd för framtiden 2023

På konferensen Råd för framtiden 2023 presenterade Brottsförebyggande rådet (Brå) metodstödet om förebyggande arbete mot brott och otrygghet med koppling till parallella samhällsstrukturer. Dessutom får vi ta del av konkreta exempel på hur arbetet kan utföras lokalt, och i samverkan.

Möjliggörare på arbetsplatser är eftertraktade för kriminella nätverk

En möjliggörare är en person som missbrukar sin anställning eller sitt uppdrag i kommunal, statlig eller privat sektor för att hjälpa kriminella nätverk. Den information som en möjliggörare bidrar med behöver inte vara hemlig, utan det är den sammantagna informationen och kunskapen från insidan som är användbar för nätverken.

Fler arbetsgivare behöver se över risken för möjliggörare för kriminella nätverk, och se över rutiner för exempelvis rekrytering, bakgrundskontroller och anställdas tillgång till system och lokaler.

Se rapporten Möjliggörare för kriminella nätverk

Illegal tobakshandel

Illegal tobakshandel är en viktig inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. För att motverka detta behövs effektiv tillsyn och myndighetssamverkan. För att upptäcka illegal tobaksförsäljning finns vissa
tecken att ta fasta på:

  • Ett väldigt lågt pris på cigaretter.
  • Näringsidkare som inte anmält försäljning av tobaksprodukter i den kommun där försäljningen sker, vilket de är skyldiga att göra.
  • Att tobaken inte registreras i kassan och/eller förvaras under disk.
  • Avsaknad av innehållsdeklaration eller varningstext på svenska, med en viss storlek och form.
  • Felstavad text på förpackningen.
  • Okända märken på tobaksvarorna.
  • Försäljning av lösa cigaretter eller i förpackningar med mindre än 20 cigaretter.

I vårt faktablad kan du ta del av kortfattade fakta om illegal tobakshandel samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet. Pdf, 2.4 MB.

Rapporter

  • Ökningen av skjutvapenvåld i Sverige

    Den här studien undersöker skjutvapenvåldets utveckling i den kriminella miljön sedan mitten på 00-talet, hur den kriminella miljön har förändrats och vilken roll dessa förändringar har haft för utvecklingen av skjutvapenvåldet.

    Publicerad: 2024-08-29

  • Möjliggörare för kriminella nätverk

    Om möjliggörare i kommunal, statlig och privat sektor

    Möjliggörare är personer som genom sin anställning eller sitt uppdrag i det legala samhället hjälper kriminella nätverk. Rapporten visar att möjliggörare används av kriminella nätverk för att underlätta, effektivisera och diversifiera den kriminella affärsverksamheten, delvis som ett svar på ökat och stärkt arbete mot organiserad brottslighet.

    Publicerad: 2024-03-01

  • Barn och unga i kriminella nätverk

    En studie av inträde, brott, villkor och utträde

    Denna studie av barn och unga i kriminella nätverk belyser hur barn och unga kommer in i nätverk, vad som motiverar nyrekryteringen, vilka brott nätverksinvolverade barn och unga typiskt sett begår och varför, hur barn och unga styrs och avancerar inom nätverken samt vilka möjligheter barn och unga har att lämna kriminella nätverk.

    Publicerad: 2023-11-01

  • Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö

    Under de senaste tio åren har det i Sverige skett en kraftig ökning av det dödliga våldet i kriminell miljö – det handlar om brott som dessutom är svåra att utreda. I den här studien beskrivs brottshändelsernas karaktär, vilka olika utrednings­åtgärder som polisen genomför, hur de olika utrednings­organisationerna ser ut och om det finns några utredningsåtgärder som särskilt påverkar uppklaringen.

    Publicerad: 2023-03-07

Hitta fler rapporter

Pågående projekt

  • Fortsatt stöd till befintliga etableringar av GVI

    Brottsförebyggande rådet (Brå), Polismyndigheten och Kriminalvården ska fortsätta att stödja befintliga etableringar av Group Violence Intervention (GVI) i Sverige, samt säkerställa att arbetet utvärderas. Brå ska vara sammanhållande för uppdraget och uppdragets redovisning.

  • Flickor och kvinnor i kriminella miljöer

    Brå ska studera vilka brott och sysslor som tenderar att utföras av kvinnor och flickor som är delaktiga i kriminella nätverk, och undersöka vilka överväganden, strukturer och normer som ligger till grund för könsskillnaderna.

  • Fokus på unga på väg in i kriminalitet

    Det mest angelägna brottslighetsrelaterade problemet, och som kräver intensiva insatser, gäller unga i eller på väg in i gängkriminalitet.

  • Att förebygga dödligt våld i kriminella miljöer

    Att på alla sätt förebygga den typ av grovt våld som under senare tid eskalerat och getts nya uttryck är av högsta prioritet.

Till fler pågående projekt

Poddar

  • Snacka om brott: Avsnitt 56

    Ökningen av skjutvapenvåld i de kriminella miljöerna

    Skjutvapenvåldet i den kriminella miljön har ökat sedan 00-talet. Vi ser också en förändring av de sammanhang där skjutningarna äger rum och vilka som blir måltavlor. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om vilka faktorer som har bidragit till ökningen av skjutvapenvåldet i de kriminella miljöerna; hur miljöerna är organiserade och hur ökningen av skjutvapenvåldet sett ut i olika delar av landet. Vi resonerar också kring vad som kan göras för att minska skjutningarna.

    TranskriberingLadda ner avsnitt

  • Snacka om brott: Avsnitt 54

    Unga avhoppare från kriminella gäng – vilket stöd finns idag, vad fungerar och vad saknas?

    Finns tillräcklig kunskap för att kunna stötta den unga som vill lämna kriminalitet? Hur ser stödet ut idag för unga avhoppare, vad kan förbättras och utvecklas? Hur fungerar samverkan och informationsdelning? Samtalet spelades in i Almedalen 2024.

    TranskriberingLadda ner avsnitt

  • Snacka om brott: Avsnitt 50

    Rekrytering av barn och unga i kriminella nätverk

    Det kan gå väldigt snabbt när barn och unga rekryteras in i ett kriminellt nätverk, ibland tar det bara en dag. I det här poddavsnittet pratar vi bland annat om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till kriminella nätverk, vad som motiverar rekryteringen och på vilket sätt barnen utnyttjas. Vi pratar också om vilken roll narkotikahanteringen har och hur situationen är för flickor och kvinnor i de här nätverken. Och hur kan det gå till för den som vill lämna ett kriminellt nätverk? Vilket stöd behöver de och vilket stöd finns att få? Samtalet utgår från Brå-rapporten Barn och unga i kriminella nätverk som publicerades i november 2023.

    TranskriberingLadda ner avsnitt
Till fler poddar

Webbinarier

  • 22 mars 2024

    Möjliggörare för kriminella nätverk

    Personer som utnyttjar sin anställning eller sitt uppdrag för att hjälpa kriminella nätverk, så kallade möjliggörare, kan få allvarliga konsekvenser för både verksamheten och samhället i stort. I det här webbinariet får du lära dig mer om exempelvis vilka möjliggörarna är, vad de utför för arbetsuppgifter och vad man som arbetsgivare kan göra för att begränsa och motverka möjliggörare i sina verksamheter.

Till fler webbinarier

Artiklar