Logotyp för Brottsförebyggande rådet (Brå)

Language

Fängelse, frivård och häkte

Antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, har ökat under de senaste åren.

Introduktion

Ungefär en tiondel av de som lagförs för ett brott döms till ett fängelsestraff. Antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, har ökat under de senaste åren. Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts.

Ordlista

  • Anstalt är en benämning på fängelse. Anstalterna delas upp i säkerhetsklasserna 1–3, där anstalter med säkerhetsklass 1 och 2 har högst säkerhet och anstalter med säkerhetsklass 3 har lägst säkerhet.
  • Avvikelse innebär att en person har lämnat anstaltsområdet utan tillstånd (rymning) eller att en person med tillstånd att vistas utanför anstaltsområdet under en viss begränsad tid inte har återvänt inom den tillåtna tiden.
  • Fängelseverkställighet: En eller flera fängelsepåföljder som verkställs genom att den dömde avtjänar sitt straff på anstalt eller i häkte benämns fängelseverkställighet. Under fängelseverkställigheten kan klienten även befinna sig utanför anstalten, till exempel i samband med beviljad särskild utslussningsåtgärd.
  • Häktning avser frihetsberövande som beslutas av domstol efter framställning av åklagare. För att häktning ska kunna ske måste personen vara misstänkt för att ha begått ett brott som kan ge fängelse i minst ett år.
  • Permission: För att underlätta anpassningen till samhället kan en intagen få tillstånd att lämna anstalten (beviljas permission) under en viss kort tid. I statistiken redovisas planerade permissioner. En permission kan misskötas på olika sätt, exempelvis genom att den intagna inte kommer tillbaka till anstalten när tiden för permissionen löpt ut, inte vistas på rätt ort eller inte följer föreskrifter om drogfrihet. I statistiken redovisas detta som permissioner genomförda med anmärkning.
  • Utslussning är åtgärder som ibland används för att underlätta övergången från anstalt till ett liv i frihet, till exempel genom att den intagne dagtid kan arbeta eller studera utanför anstalten, eller avtjäna en del av fängelsestraffet i ett boende eller i sin bostad med elektronisk övervakning.
  • Villkorlig frigivning innebär att den som dömts till fängelse på viss tid kan friges innan hela den utdömda strafftiden har avtjänats.

Statistik

Antalet utdömda fängelsemånader

Under 2023 ökade antalet utdömda fängelsemånader med 25 procent jämför med året innan, samtidigt som antalet har fördubblats på tio år. Den kraftiga ökningen beror både på att antalet fängelsedomar ökat under perioden, men också på att de utdömda straffen blivit längre.

Under 2023 dömde tingsrätterna till fängelse i 14 096 domslut. Det är en ökning med 12 procent jämfört med 2022. Jämfört med 2014 har antalet fängelsedomar totalt sett ökat med 27 procent och den genomsnittliga strafftiden med 61 procent, från 8,8 månader till 14,2 månader.

Antalet fängelsedomar, och mängden strafftid som utdöms, började öka redan 2018, och uppgången var extra kraftig under 2023. Utvecklingen hänger samman med de straffskärpningar som genomförts de senaste åren.

I Brås kriminalvårdstatistik framgår det också att antalet personer som avtjänar sitt straff i fängelset har ökat kraftigt. Den 1 oktober 2023 var det 6 985 personer som hade en pågående fängelseverkställighet. Det är en ökning med 14 procent jämfört med samma tidpunkt året innan och 62 procent jämfört med 2014.

Personer som påbörjat en fängelseverkställighet under året

Villkorligt frigivna med övervakning

År 2023 inleddes övervakning av totalt 6 438 villkorligt frigivna, vilket jämfört med 2022 innebar en ökning med 5 procent (+328 personer). Jämfört med 2014 var det en ökning med 60 procent (+2 409 personer). Ökningen av antalet villkorligt frigivna personer med övervakning korresponderar väl både med antalet personer som påbörjat fängelseverkställighet och personer som avslutat en fängelseverkställighet under samma period. Efter nedgångar under åren 2016–2017 började antalet villkorligt frigivna att öka. Ökningen fortsatte därefter fram till 2023.

Det enskilt vanligaste huvudbrottet hos de personer som blev villkorligt frigivna med övervakning var narkotikabrott. Under 2023 hade en tredjedel av de som blev villkorligt frigivna med övervakning (33 %) avtjänat en fängelsepåföljd för narkotikabrott.

Villkorligt frigivna med övervakning

I juli 2020 började en ny lagstiftning om förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning gälla. Förändringen innebär större befogenheter för frivården, som nu kan fatta beslut i flera frågor som tidigare låg hos övervakningsnämnderna. Denna förändring av lagstiftningen fick en direkt effekt på antalet villkorliga frigivningar.

Förebyggande åtgärder

Utslussning

Utslussning är ett sätt att underlätta övergången från anstalt till ett liv i frihet, och minska risken för att personer begår nya brott. Utslussningsåtgärder gör det möjligt för den intagna att successivt öka kontakten med samhället utanför anstalten. En av insatserna – utökad frigång – leder också enligt flera studier till en minskning av andelen som återfaller i brott (Brå 2017:15). Det finns fyra särskilda utslussningsåtgärder:

  1. Frigång innebär att en intagen under dagtid utanför anstalt utför arbete, får behandling eller deltar i utbildning eller särskilt anordnad verksamhet.
  2. Vårdvistelse: klienten är placerad i ett så kallat hem för vård eller boende. Klienten deltar i behandling.
  3. Halvvägshus: klienten är placerad i ett boende med stöd och tillsyn. Dagtid arbetar eller studerar klienten.
  4. Utökad frigång: den intagne avtjänar en del av fängelsestraffet i sin bostad med elektronisk övervakning. Dagtid arbetar eller studerar klienten.

Läs mer i rapporten Utslussning från anstalt (2017)

Rapporter

  • Återfall i brott utifrån veckodag för frigivning från anstalt

    Den här kortanalysen undersöker om det finns samband mellan veckodag för frigivning från anstalt och återfall i brott.

    Publicerad: 2024-06-07

  • Kriminalvård 2023 – Fängelse och häkte

    Slutlig statistik

    Den officiella kriminalvårdsstatistiken ger en översiktlig bild av Kriminalvårdens verksamhet i fängelse och i häkte. Den beskriver nivån och utvecklingen över tid med avseende på antalet personer som påbörjat en fängelseverkställighet under 2023, antalet personer som hade en pågående fängelseverkställighet den 1 oktober 2023 samt genomsnittligt antal inskrivna i häkte under 2023.

    Publicerad: 2024-05-30

  • Kriminalvård 2023 – Frivård

    Slutlig statistik

    Frivården övervakar klienter som avtjänar frivårdspåföljder som skyddstillsyn, samhällstjänst och ungdomsövervakning, avtjänar fängelsepåföljder genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) eller är villkorlig frigivna med övervakning.

    Publicerad: 2024-05-30

  • Kriminalvård 2022 – Frivård

    Slutlig statistik

    Frivården övervakar klienter som avtjänar frivårdspåföljder som skyddstillsyn, samhällstjänst och ungdomsövervakning, avtjänar fängelsepåföljder genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (fotboja) eller är villkorlig frigivna med övervakning.

    Publicerad: 2023-05-31

Hitta fler rapporter

Artiklar

    Det finns inga nyheter på det här ämnet.

Pågående projekt

  • Kriminalvårdens frivårdsarbete

    Brå ska utvärdera lagändringarna som rör återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning och inför frigivning samt utökat kontroll och stöd vid skyddstillsyn.

Till fler pågående projekt

Poddar

Det finns inga poddar på det här ämnet.

Webbinarier

Det finns inga webbinarier på det här ämnet.