Narkotikabrott
Varje år hanterar rättsväsendet ett stort antal personer som innehar eller använder narkotika. Tillgängligheten av narkotika för köparna har ökat till följd av att fler marknadsplatser etablerats och serviceinriktade leveransmetoder blivit vanligare.
Introduktion
Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare.
Narkotikasmugglingen har förenklats genom att svenska kriminella etablerat sig som organisatörer i centrala transitländer. Förändringen innebär att fler kriminella aktörer än tidigare nu har möjlighet att importera narkotika till Sverige.
Platser i vissa bostadsområden har blivit centrala för narkotikaförsäljning och distribution. Platserna har en både praktisk och symbolisk betydelse för narkotikahandeln, genom att det kriminella nätverk som kontrollerar en viss plats kan styra över själva rätten att sälja narkotika där. Ett nätverk med stort skrämselkapital kan också hantera narkotika relativt öppet i området och förvara narkotikan på en lättillgänglig plats, utan risk för rån eller att allmänheten larmar polisen. Det innebär också att det blir lättare att ta in och hantera stora partier narkotika. Konkurrensen om platser leder till högre konfliktnivåer i den kriminella miljön.
Narkotikan blivit mer lättillgänglig för köparna. Sociala medier, chattappar och internetsförsäljning underlättar för köpare att komma i kontakt med säljare. Serviceinriktade leveransmetoder möjliggör för fler att köpa narkotika utan att upptäckas av rättsväsendet.
Statistik
Anmälda brott
Anmälda narkotikabrott
- diagram
- tabell
Med narkotikabrott avses brott som regleras i narkotikastrafflagen (1968:64). Av samtliga anmälda narkotikabrott är den antalsmässigt största brottstypen innehav av narkotika, som utgjorde 60 procent av de anmälda narkotikabrotten 2024.
År 2024 anmäldes 130 297 brott mot narkotikastrafflagen (1968:64), vilket var en ökning med 18 000 brott (+16 %) jämfört med 2023. Merparten av de anmälda narkotikabrotten 2024 utgjordes av innehav (60 %) och eget bruk (34 %). Innehav är den brottstyp som framför allt bidrar till ökningen inom narkotikabrotten 2024. Under 2023 infördes ändringar i postlagen vilket innebär att postpersonal och postombud får göra undantag från tystnadsplikten vid misstanke om brott i samband med postförsändelser. Lagändringen har medfört en ökad rapportering av misstänkta postförsändelser till polisen rörande försök till innehav av narkotika under 2024, vilket ligger bakom ökningen av anmälda brott om innehav under året.
Innehav ökade med 32 procent (+18 977 brott) till 77 807 anmälda brott under 2024, medan eget bruk var oförändrat (44 257 brott) jämfört med 2023. Innan 2021 utgjorde eget bruk den största andelen av de anmälda narkotikabrotten, därefter har innehav utgjort den största delen. Överlåtelse utgjorde 6 procent av narkotikabrotten 2024 och minskade med 1 011 brott (−11 %) jämfört med året innan. Narkotikaframställning utgjorde 0,3 procent (365 brott) av de anmälda narkotikabrotten, vilket var 29 fler brott jämfört med 2023.
Jämfört med 2015 var de anmälda narkotikabrotten 39 procent fler 2024. Utvecklingen har främst påverkats av anmält narkotikainnehav, som var 117 procent fler (+41 891 brott) jämfört med 2015. I likhet med trafikbrotten hör narkotikabrotten till de brottskategorier där antalet anmälda brott i huvudsak är ett resultat av polisens spanings- och ingripandeverksamhet.
Misstänkta för brott
Misstänkta för narkotikabrott
- diagram
- tabell
År 2024 misstänktes 61 977 personer för narkotikabrott, vilket var 11 procent fler än 2023. Uppdelat på kön ökade både antalet misstänkta kvinnor (+15 %) och antalet misstänkta män (+10 %) jämfört med 2023.
Uppklarade brott
Personuppklarade narkotikabrott
- diagram
- tabell
Totalt personuppklarades 44 825 narkotikabrott 2023, vilket innebar en minskning med 4 procent (−1 946 brott) jämfört med 2022. De personuppklarade brotten i relation till samtliga handlagda narkotikabrott gav en personuppklaringsprocent på 39 procent 2023, vilket var en minskning med 2 procentenheter jämfört med 2022. Jämfört med 2014 var nivån 12 procentenheter lägre.
Narkotikabrott bland unga
Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio. I undersökningen uppger 6,7 procent av eleverna att de har begått narkotikabrott under de senaste tolv månaderna. Bland pojkar är andelen 6,6 procent och bland flickor är andelen 6,3 procent.
Narkotikabrott bland unga
- diagram
- tabell
Bland pojkar har andelen som begått narkotikabrott legat omkring 6–7 procent under hela mätperioden förutom en tillfällig ökning till 9,0 procent under 2019. Bland flickor ökade andelen som begått narkotikabrott från 4,4 procent 2017 till 6,8 procent 2021 och har sedan minskat något 2023. Andelen har tidigare genomgående varit högre bland pojkar än flickor, men andelarna i de senaste två mätningarna ligger nu på ungefär samma nivå.
Narkotikabrott består till största delen av elever som uppger att de har provat cannabis, till exempel hasch eller marijuana (5,7 % bland pojkar och 5,1 % bland flickor). Det är en ungefär lika stor andel pojkar och flickor som uppger att de provat någon annan form av narkotika (2,6 respektive 2,4 %).
Det är ovanligt att elever uppger att de sålt någon form av narkotika, men andelen är större bland pojkar än bland flickor. Totalt uppger 2,1 procent av pojkarna att de har sålt cannabis och 1,8 procent att de har sålt någon annan narkotika, medan motsvarande siffror bland flickor är 0,7 respektive 0,8 procent.
Bland pojkar är det ungefär lika vanligt att ha provat narkotika 1–2 gånger som 6 gånger eller fler (2,6 % respektive 2,5 %). Tidigare år har det varit vanligast att ha provat narkotika 1–2 gånger. Bland flickor är det dock vanligast att ha provat narkotika endast 1–2 gånger, precis som tidigare år. När det gäller andelen pojkar som uppger att de har sålt någon form av narkotika är den störst bland dem som uppger att de har gjort det 6 gånger eller fler, både när det gäller att ha sålt cannabis eller annan narkotika. För flickor är skillnaderna inte lika framträdande, det är ungefär lika vanligt att ha sålt någon form av narkotika 1–2 gånger som det är att ha sålt 6 gånger eller fler.
Förebyggande åtgärder
Barn involveras i narkotikahandeln
Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. De nyrekryterade barnen används i första hand för att förvara, transportera och sälja narkotika. Därefter kan de också få andra uppdrag – som att transportera skjutvapen, utföra våldsdåd och hjälpa till med bedrägerier. Brå har tagit fram en film som handlar om hur det kan gå till när barn och unga rekryteras till ett kriminellt nätverk, vilka brott de begår samt förutsättningar för att lämna kriminaliteten. Använd gärna filmen som diskussionsunderlag. Bra har tagit fram förslag på diskussionsfrågor som ni kan utgå ifrån.
Så ser narkotikamarknaden ut i Sverige
Narkotikamarknaden har förändrats och genomgått en professionalisering, bland annat genom nya strukturer för smuggling, monopol på vissa försäljningsplatser och en ökad tillgänglighet för köpare. Brå presenterar här fakta och analys om Sveriges narkotikamarknad. Från konferensen Råd för framtiden 2022.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Narkotikamarknader
En studie av smuggling, gatuförsäljning, internethandel och köpare
I denna rapport redovisas en studie av narkotikamarknader i Sverige. Rapporten ger en bred nulägesbild av narkotikabrottslighetens aktörer och organisationsformer – från smuggling till distribution och gatuförsäljning samt internetförsäljning och köpare på olika marknader.
Publicerad: 2021-09-01
Lagförda återfall efter ändrad praxis i narkotikamål
I denna kortanalys undersöks om den nya praxisen för narkotikamål har inverkat på nivåerna vad gäller lagförda återfall.
Publicerad: 2020-05-05
Narkotikaanvändning och misstankar om eget bruk bland ungdomar i Stockholm
Narkotikabrott i form av eget bruk är ett typiskt så kallat spanings- och ingripandebrott. Detta innebär att antalet personer som varje år misstänks för eget bruk i första hand speglar polisens resurser och prioriteringar, snarare än det faktiska bruket. I den här kortanalysen jämförs ungdomar som misstänkts för eget bruk med ungdomar som i självdeklarationsundersökningar uppgett bruk av narkotika.
Publicerad: 2018-03-07
Artiklar
Det finns inga artiklar på det här ämnet.
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 32
Narkotikamarknader
I början av september 2021 publicerade Brå en rapport om narkotikamarknader. I det här avsnittet av Brås podd Snacka om brott pratar vi om köpare och säljare av narkotika. Hur går det till? Vilken skillnad kan det vara på försäljningen som sker via nätet jämfört med den handel som sker på gatan? och hur arbetar polisen mot narkotikabrottsligheten? Vad gör man idag och vad behöver göras mer av? Relaterad publikation: Narkotikamarknader
Webbinarier
Det finns inga webbinarier på det här ämnet.