Hatbrott
Hatbrott utgörs av brott där gärningspersonens motiv kan kopplas till fördomar eller negativa föreställningar gentemot en viss nationalitet, etnicitet, hudfärg, trosbekännelse, sexuell läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck.
Se även
Introduktion
De brottsliga gärningarna kan riktas mot enskilda individer, grupper och organisationer, men även mot exempelvis egendom och byggnader, såsom religiösa lokaler. Hatbrott är ett samlingsbegrepp och kan utgöras av i princip vilka brott som helst – såväl misshandel eller ofredande som ärekränkningsbrott och olika typer av skadegörelse, eftersom det är gärningspersonens motiv till brottet som är centralt. Hatbrott innebär också en bristande respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och människors lika värde. För individen kan brottet innebära ett angrepp mot den egna identiteten; samtidigt kan hatbrott även riktas brett mot olika befolkningsgrupper och därmed skapa otrygghet och rädsla hos många
Statistik
Fördelning av hatbrottsmotiv
Hatbrottsstatistiken utgörs av polisanmälda brott där Brå har identifierat ett hatbrottsmotiv samt uppgifter om hur dessa brott hanterats av rättsväsendet.
Förebyggande åtgärder
Det är viktigt att förebygga hatbrott. De drabbar den utsatta direkt och skapar indirekt en känsla av utsatthet hos andra.
Förebyggande åtgärder mot hatbrott
- Viktigt att synliggöra olika gruppers specifika utsatthet och stödbehov.
- Identifiera mönster och återkommande sammanhang där hatbrott sker och genomför riktade åtgärder.
- Identifiera aktörer som kan vara aktuella i det förebyggande arbetet, som t.ex. skolor, arbetsgivare, kommuner, internetmoderatorer.
- Nödvändigt att också jobba brett mot intolerans och fördomar.
Samlat grepp mot rasism och hatbrott
Regeringen har antagit en plan mot rasism och liknande former av fientlighet och hatbrott. Den ger ett samlat grepp om det viktiga arbete i dessa frågor som utförs av flera myndigheter, regionala och lokala aktörer samt organisationer inom det civila samhället. Denna bygger på att förebygga och motverka rasism och polarisering i samhället. På så sätt vill regeringen skapa förutsättningar för ett solidariskt och sammanhållet land.
Nationell plan mot rasism och hatbrott
Länk till annan webbplats.
Hatbrottsutredare hos polisen
Polisen arbetar för att redan vid polisanmälan ta reda på om ett brott har hatbrottsmotiv. I flera län finns det speciella hatbrottsutredare som driver utvecklingen av arbetet mot hatbrott.
Om hatbrott på polisens webbplats Länk till annan webbplats.
Rapporter
Personer misstänkta för hbtqi-relaterade hatbrott
Den här rapporten beskriver de personer som misstänkts för brott med hbtqi-relaterade hatbrottsmotiv. Redovisningen görs utifrån bland annat kön, ålder, typ av brott, tillgängagångssätt, brottsplats och relation till den utsatta.
Publicerad: 2024-12-19
Polisanmälda hatbrott med antisemitiska motiv under hösten 2023
En sammanställning av de ärenden som hatbrottsmarkerats av polisen 7 oktober – 31 december 2023 respektive 2022
Den här promemorian utgör en delredovisning av regeringsuppdraget att ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism i Sverige.
Publicerad: 2024-05-03
Polisanmälda hatbrott med islamofobiska motiv under hösten 2023
En sammanställning av de ärenden som hatbrottsmarkerats av polisen 7oktober – 31 december 2023 respektive 2022
I den här promemorian görs en deskriptiv sammanställning av de hatbrottsmarkerade brott med islamofobiska motiv som anmälts efter Hamas attack på Israel den 7 oktober fram till och med 31 december 2023.
Publicerad: 2024-05-02
Polisanmälda hatbrott 2022 (teknisk rapport)
I denna rapport presenteras den tekniska beskrivningen av Polisanmälda hatbrott 2022.
Publicerad: 2023-12-07
Artiklar
Det finns inga nyheter på det här ämnet.
Pågående projekt
Ta fram kunskap om den judiska minoritetens utsatthet för antisemitism
Brå ska beskriva de hatbrottsmarkerade polisanmälningar med antisemitiska motiv som registrerats mellan oktober och december 2023 samt jämföra dessa med motsvarande period 2022
Fördjupade studier om hatbrott
Studierna ska komplettera hatbrottsstatistiken och fördjupa kunskapen om hatbrottslighetens omfattning och karaktär, utsatta individers och gruppers behov eller rättsväsendets hantering av hatbrott.
Hatbrottsstatistik
I instruktionen för Brå anger regeringen att myndigheten vartannat år ska publicera statistik om hatbrott och året därpå genomföra en eller flera fördjupade studier om hatbrott.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 57
Hatbrott och rasism mot samer och andra nationella minoriteter är inte ett nytt fenomen. Men vad är det för typ av hatbrott, i vilka sammanhang sker de och vilka konsekvenser kan utsattheten få för den som drabbas? Och hur kan vi minska och förebygga den här typen av hatbrott? Relaterad publikation: Hatbrott mot samer
Snacka om brott: Avsnitt 44
Hatbrott mot afrosvenskar kan ske på en mängd olika platser och tidpunkter. Det påverkar afrosvenskars vardag och riskerar att bidra till en förstärkt känsla av utanförskap. Hatbrott mot afrosvenskar karaktäriseras också av en högre förekomst av våld, jämfört med andra typer av hatbrott. Med utgångspunkt i en rapport som Brå publicerade i slutet av november 2022, diskuteras bland annat hur utsattheten kan ta sig uttryck; vilka gärningspersonerna är; vilka konsekvenser utsattheten kan få samt vad man göra åt den här typen av brott. I poddavsnittet förekommer citat från personer som intervjuats i Brås studie. Citaten är inlästa av andra personer, än de som intervjuats.
Snacka om brott: Avsnitt 30
Vad är ett islamofobiskt hatbrott? Vilka är det som drabbas och vilka är gärningspersonerna? Vad kan utsattheten få för konsekvenser för de som drabbas och hur arbetar polisen mot den här typen av brott? Och hur kan vi förebygga islamofobiska hatbrott? Relaterad publikation: Islamofobiska hatbrott
Webbinarier
Det finns inga webbinarier på det här ämnet.