Antisemitiska hatbrott

Stor variation i utsatthet för antisemitiska hatbrott och kränkningar

Intervjupersonernas berättelser vittnar om en stor variation i utsatthet för antisemitiska händelser under de senaste fem åren mellan de olika judiska verksamheter som intervjuats. Flera intervjupersoner uppger att det är ovanligt att deras verksamheter eller lokaler drabbas av hatbrott. Detta förklaras exempelvis med att deras verksamheter saknar lokaler eller att de avsiktligen håller en låg profil.

Främst är det de intervjuade företrädarna för judiska församlingar som uppger att deras verksamheter löpande har utsatts för hatbrott och andra former av antisemitism. Ofta upplevs utsattheten samvariera med datum som är viktiga antingen för judar eller för radikalnationalistiska grupper, exempelvis kristallnatten eller judiska högtider, eller med händelser i Mellanöstern. Karaktären på utsattheten uppges variera mellan allt från glåpord och trakasserier till skadegörelse, hat och hot.

Den vanligaste formen av utsatthet som drabbar de intervjuade judiska verksamheterna uppges vara hatiska meddelanden och hot genom brev, telefonsamtal och e-post. Budskapen i dessa meddelanden kan i sin mildaste form innehålla uppmaningar om att församlingen aktivt ska ta ställning i konflikter mellan Israel och Palestina, medan andra är betydligt grövre och kan innehålla mordhot och grova antisemitiska uttryck. Intervjupersonerna beskriver också bland annat skadegörelse i form av stenkastning mot fönster, Davidsstjärnor som sprejats på församlingens fasad, föremål föreställande Zyklon-B-gasburkar som placerats utanför judiska byggnader, och försök till intrång.

Flera vittnar om hat och hot mot personal eller medlemmar

Flera intervjupersoner beskriver att företrädare för verksamheten har mottagit hat, hot eller utsatts för trakasserier privat eller på sin arbetsplats genom e-post, brev eller telefon. Innehållet i meddelandena kan vara riktat mot verksamheten, dem personligen, eller den judiska minoriteten i stort.

När det gäller utsattheten hos medlemmar i de judiska församlingarna och organisationerna är det främst olika uttryck för antisemitism på arbetsplatsen eller i skolan som beskrivs i intervjuerna. Det handlar exempelvis om antisemitism som förkläs som skämt i mejlväxlingar och chattforum eller i umgänge med andra.

Hat och hot på sociala medier

Sociala medier beskrivs av intervjupersonerna som ett vanligt forum där verksamheterna och deras medlemmar utsätts för hat och hot. Det gäller särskilt den utsatthet som uppges drabba ungdomsförbunden. Enligt intervjupersonerna finns det ett samband mellan graden av utsatthet och organisationernas medverkan i olika offentliga sammanhang, till exempel medieintervjuer, men även hur mycket medieuppmärksamhet som riktas mot judiska organisationer generellt.

Större risk att utsättas för hatbrott eller antisemitiska kränkningar som offentlig person eller som synligt judisk

I intervjuerna ges en tydlig bild av att framträdande personer för det judiska Sverige löper större risk att utsättas för antisemitiska kränkningar, eftersom de lättare kan identifieras. Det gäller både före och efter den 7 oktober 2023. Flera uppger att personer som har offentliga roller i sina verksamheter, till exempel ordföranden eller enskilda styrelsemedlemmar, löper större risk att utsättas för hatbrott och antisemitism.

När det gäller medlemmars utsatthet beskriver flera intervjupersoner att det räcker med att bli igenkänd eller på andra sätt kunna identifieras som judisk för att det ska finnas en risk för att utsättas för antisemitism. Det kan till exempel handla om synligt ortodoxa judar eller de som bär judiska attribut av andra slag (exempelvis Davidsstjärnan). Utsattheten bland synliga judar beskrivs ha varit hög såväl innan som efter den 7 oktober 2023.

Barn uppges vara mer utsatta än äldre

Barn och unga beskrivs av flera intervjupersoner som en särskilt utsatt grupp. Intervjupersonerna beskrev situationer där barn i alla åldrar har utsatts för antisemitism i skolan. Flera lyfter särskilt fram utsatthet för fysiskt våld bland äldre pojkar, men även andra händelser såsom trakasserier, hot och ofredande. Utsattheten beskrivs också följa med barnen hem genom deras delaktighet i olika aktiviteter och i olika chattar och forum på nätet.

Utsattheten kommer från flera olika håll

De intervjuade judiska församlingarnas och organisationernas utsatthet för antisemitism beskrivs komma från flera olika håll, från personer med varierande bakgrund och från olika miljöer. Antisemitism måste därför förstås som ett samhällsproblem som finns inom breda lager av befolkningen. Intervjupersonerna beskriver att deras verksamheter och medlemmar utsatts för hatbrott av radikalnationalistiska grupper, att det finns ett stort hot från våldsbejakande jihadistiska miljöer och att de upplever att det finns antisemitism i den politiska miljön.

En skillnad efter terrorattacken mot Israel den 7 oktober 2023 är att antisemitiska händelser beskrivs ha riktats mot den judiska minoriteten från oväntade håll, exempelvis från personer ur majoritetssamhället som intervjupersonerna upplever inte tidigare gett uttryck för antisemitism.

Flera upplever en ökad utsatthet efter den 7 oktober 2023

Ett genomgående drag i intervjuerna är upplevelsen att uttryck för hat och annan antisemitism har eskalerat efter Hamas och andra militanta gruppers terrorattack den 7 oktober 2023. Intervjupersonerna uppger en ökad utsatthet särskilt bland deras medlemmar och de som utför arbete för de judiska verksamheterna. Men de berättar också om en ökad antisemitism mot verksamheterna själva. Flera beskriver att inflödet av antisemitiska budskap till deras verksamheter efter den 7 oktober 2023 varit så stort att det upplevts som att ”en damm har öppnats”. Flera beskriver att deras verksamheter drabbas mycket hårt av hat och hot, särskilt på sociala medier, samt att utsattheten inte heller varit avtagande. Några som företräder ungdomsorganisationer berättar till exempel att hatet till organisationskonton i sociala medier har ökat till den grad att personer som modererar dessa konton har blivit utbrända.

Antisemitiska hatbrott och kränkningar efter den 7 oktober 2023 uppfattas oftare ha koppling till kriget i Gaza

Händelsernas karaktär efter den 7 oktober 2023 beskrivs i intervjuerna huvudsakligen likna karaktären på händelserna innan den 7 oktober 2023. Även tidigare har judiska verksamheter upplevt en ökad nivå av hat och hot när konflikten mellan Israel och Palestina har intensifierats. Liksom innan den 7 oktober 2023 uppger intervjupersonerna att det vanligaste är att de mottar hatiska meddelanden genom e-post och brev. Den största skillnaden beskrivs vara att meddelandena är fler och att de oftare har någon form av koppling till kriget mellan Israel och Hamas i Gaza. Det kan exempelvis vara uppmaningar om att judar ska ta ställning i konflikten eller att de ska få Israels regering att avsluta kriget. Företrädarna för de judiska verksamheterna upplever också att de ofta betraktas som ansvariga för den israeliska regeringens beslut och dess effekter.

Särskild utsatthet i högre utbildning

Flera lyfter också fram att de ser en ökad utsatthet bland judiska studenter och forskare i högre utbildning. Det handlar dels om utsatthet för antisemitiska tillmälen och mobbning, dels om en ökad känsla av otrygghet, delvis med anledning av de pro-palestinska demonstrationstältläger som vuxit upp på många campusområden. Vissa forskare beskrivs också ha fått skickas hem på grund av att universiteten inte kan garantera deras säkerhet.

Utsattheten upplevs drabba både män och kvinnor men intervjupersonerna beskriver flera exempel på könade uttryck

I tidigare studier framkommer inga större skillnader i utsattheten för antisemitism mellan män och kvinnor. Intervjupersonerna i den här studien uppger inte heller att det finns någon skillnad i utsatthet som beror på kön. Men i deras händelsebeskrivningar framkommer dock flera exempel på grova och sexuellt nedsättande könade tillmälen, exempelvis ”judehora” eller ”sionistfitta”.

Normalisering av grövre antisemitiska uttryck

Samtidigt som antalet antisemitiska händelser upplevs ha ökat är det också flera intervjupersoner som uppfattar en normförskjutning i vad som är tillåtet att yttra om judar i media, vid demonstrationer och i samhället i stort. De upplever att det har blivit ett grövre språk och att sådant som inte sades tidigare sägs allt mer fritt, och i många olika sammanhang. Normaliseringen beskrivs också till viss del vara internaliserad i den meningen att den ständiga utsattheten för hatiska kommentarer inneburit att flera av de intervjuade till viss del upplevt en avtrubbning, där kommentarerna till slut inte biter lika hårt.

Rädsla och otrygghet

I Brås intervjuer framkommer en stor variation i otrygghet och rädsla att utsättas för antisemitiska hatbrott och kränkningar. Vissa upplever inte någon större otrygghet, medan andra, främst de vars verksamheter upprepat har utsatts för antisemitiska hatbrott, bär på en starkare och beständig oro för att deras verksamheter ska utsättas för hatbrott. Oro och otrygghet beskrivs också kunna vara mer latent och aktiveras i samband med uppmärksammade händelser riktade mot den judiska minoriteten i Sverige eller andra länder, eller när konfliktnivån mellan Israel och andra länder i Mellanöstern ökar.

En faktor som nämns öka otryggheten och rädslan i judiska organisationer är om man har en föreningslokal eller fastighet som måste skyddas. Flera berättar att de är oroliga för att deras lokaler ska utsättas för skadegörelse eller för att medlemmarna ska utsättas i samband med att de deltar i evenemang eller aktiviteter.

Rädsla och oro för att medarbetare som är mer offentliga inom verksamheterna ska drabbas

Rädslan att utsättas varierar också med synlighet. Brås intervjuer visar att flera av de intervjuade är mer oroliga för andra än för sig själva. Några förklarar det med att det finns andra inom deras verksamheter som har en mer offentlig profil och som därmed löper större risk att utsättas. Samtidigt finns också en medvetenhet om att de själva kan utsättas för hatbrott som företrädare för en judisk verksamhet.

Rädslan och oron för terrorattacker mot judiska institutioner beskrivs ha ökat efter den 7 oktober 2023

Intervjuerna visar att oron och rädslan för att utsättas för ett eventuellt terrorattentat har ökat sedan den 7 oktober 2023. Flera intervjupersoner uppfattar att frågan inte är om utan när något händer, särskilt sedan det blivit känt att ombud, så kallade proxys har använts för att begå dåd mot judiska och israeliska objekt i Sverige.

Medlemmarnas rädsla och otrygghet

Flera intervjupersoner upplever att en större andel av deras medlemmar bär på rädsla och otrygghet efter terrorattacken den 7 oktober 2023. Det visar sig bland annat genom att medlemmar helt eller delvis undviker att komma på evenemang, eller ringer och frågar om säkerhetsarrangemang för att göra en bedömning om det känns säkert att delta.

Konsekvenser

Intervjupersonerna beskriver att den egenupplevda utsattheten medför stora konsekvenser, tillsammans med bilden av bekantas utsatthet och skildringen av antisemitiska våldsdåd i olika medier. Sammantaget visar intervjuerna att konsekvenserna av utsatthet, otrygghet och oro är många för de judiska verksamheterna, deras personal och medlemmar. Vissa av de intervjuade uttrycker en slags förtvivlan över den situation som uppstått, medan andra ger uttryck för ett mer pragmatiskt förhållningssätt.

Flera har känt sig tvingade att förstärka verksamheternas fysiska skydd efter den 7 oktober 2023

Intervjupersonerna beskriver att de har tvingats öka sitt redan omfattande säkerhetsarbete efter terrorattacken den 7 oktober 2023. En ökad säkerhet upplevs bidra till känslan av trygghet, men den upplevs också kunna vara kraftigt begränsande för verksamheterna, eftersom de blir mindre öppna. Ett år efter terrorattacken hade flera av intervjupersonernas verksamheter fortfarande begränsade öppettider och vissa hade ingen verksamhet alls. Intervjupersoner från flera av de judiska verksamheterna beskriver också att en betydande andel av verksamheternas medel går till säkerhetsarbete.

Andra konsekvenser av utsatthet eller rädsla beskrivs vara att de intervjuade verksamheterna använder självcensur, eller helt tystnar utåt och att det påverkar deras röst och synlighet på ett negativt sätt. Flera intervjupersoner beskriver därutöver att de har behövt ordna med stöd och krissamtal åt personal och medlemmar.

Stress och begränsad frihet

Ett framträdande tema i intervjuerna är ökad psykisk ohälsa, ångest och stress bland de som utför arbete för de judiska verksamheterna och bland medlemmar. Flera intervjupersoner beskriver också att de har utvecklat ett mer framträdande säkerhetstänkande i vardagen för att minimera risken för utsatthet, något som på olika sätt begränsar deras vardag.

Ett exempel är att flera undviker att bära judiska attribut när de reser kommunalt eller befinner sig på vissa platser. Flera uppger också att de konstant måste avkoda sin omgivning och överväga i vilka sammanhang det är tryggt att bära judiska attribut öppet, eller tala om att de är judar. Det uppfattas som stressande och flera intervjupersoner menar att de därför undviker vissa platser, områden eller butiker där det känns otryggt att vistas. Intervjupersonerna beskriver också andra typer av säkerhetsåtgärder, bland annat att de tagit bort personuppgifter på internet eller gjort säkerhetsanpassningar i hemmet för att skydda sig själva och sina familjer.

Några av intervjupersonerna beskriver också en bristande framtidstro på livet som jude där man bor, och att de har vänner och bekanta som efter den 7 oktober 2023 talar om att emigrera eller flytta inom Sverige för att kunna leva mer fritt som jude.

Utsattheten efter den 7 oktober 2023 medför såväl isolering som stärkt judisk gemenskap

Flera intervjupersoner uppger att terrorattacken den 7 oktober 2023 har inneburit att flera judar isolerat sig till sammanhang där de inte demoniseras och där de kan uttrycka sina tankar och känslor tillsammans med andra som bär på liknande erfarenheter. Några vittnar även om en sorts själslig isolering som uppstår när de själva som representanter för en judisk verksamhet inte kan berätta om sin egen utsatthet på grund av att de inte vill göra situationen värre för andra.

Ett judiskt sammanhang beskrivs i intervjuerna innebära både trygghet och möjligheten att få tala om vardagliga saker, och vara i en miljö där man kan slippa obehagliga samtal och känslan av att vara ifrågasatt som jude. Flera beskriver att den utsatthet som de erfarit efter den 7 oktober 2023 också på olika vis har stärkt känslan av gemenskap. Vissa församlingar har exempelvis fått fler medlemmar eller fler som deltar i deras aktiviteter. Ett skäl anges vara att gemenskapen har behövts för att hantera krisen.