Brott mot barn
Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp och också en särskilt sårbar grupp när det gäller utsatthet för brott, bland annat på grund av att brottsutsatthet hos barn ofta får mer allvarliga konsekvenser än för vuxna.
Se även
Introduktion
Barn och ungdomar utsätts för brott i högre grad än vuxna, och brott mot barn riskerar att inte upptäckas och polisanmälas i samma utsträckning som brott mot vuxna. Barn står i högre grad i beroendeställning till vuxna, och utsätts inte sällan för brott av personer som de står nära och kan känna lojalitet med.
Tidigare forskning tyder också på att åtminstone allvarligare former av brottsutsatthet, eller utsatthet för flera former av våld, generellt har större och mer långvariga konsekvenser för barn än för vuxna. Till sådana konsekvenser hör till exempel psykisk ohälsa och olika beteendeproblem, sämre skolresultat, alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet, depression, självmordsförsök eller tankar om självmord samt försämrad fysisk hälsa i vuxen ålder.
De tre största brottstyperna bland de anmälda brotten mot barn i åldern 7–15 år är misshandel, olaga hot och ofredande, som tillsammans står för nästan 70 procent av brotten. Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar. 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.
Det finns tydliga mönster i den polisanmälda brottsligheten gällande barn i olika åldrar och mellan flickor och pojkar. Brotten mot flickor har till exempel i högre grad skett på sociala medier jämfört med pojkar, medan brotten mot pojkar i högre grad har skett i skolmiljö. De polisanmälda brotten mot de yngsta barnen handlar i första hand om våld som skett i hemmet, medan det bland brotten mot de äldre barnen framträder flera arenor vid sidan av hemmet, som brott som skett på sociala medier, i olika typer av offentliga miljöer och i skolmiljö.
Se rapporten Polisanmälda brott mot barn i åldern 7–15 år (2023)
Misshandel
Den demografiska och socioekonomiska bakgrunden bland ungdomar som utsätts för misshandel liknar den för ungdomar i befolkningen generellt sett. De skillnader som förekommer handlar om en svag överrepresentation av pojkar bland de utsatta och en övervikt av utsatta ungdomar som kommer från hushåll med låg disponibel inkomst. När utsattheten avgränsas till misshandel mellan ungdomar försvinner dock pojkarnas överrepresentation och utsattheten fördelas mer jämnt mellan könen. Könsuppdelade resultat visar att utsatta pojkar i högre grad än utsatta flickor bor i storstäder och storstadsnära kommuner, medan utsatta flickor i större utsträckning än utsatta pojkar bor i större städer och kommuner nära större stad. Vidare är den disponibla hushållsinkomsten lägre bland utsatta flickor än bland utsatta pojkar.
Se rapporten Misshandel bland ungdomar 15–17 år (2024)
Grov fridskränkning
Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, som presenteras i dag.
Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (det vill säga, utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. De anmälningar som Brå studerat visar att bestämmelsen är dåligt anpassad till barns förutsättningar och perspektiv. Det beror främst på att barnen måste kunna beskriva vad de varit med om på ett sätt som de sällan klarar av.
Se rapporten Grov fridskränkning mot barn (2023)
Sexköpsbrott mot barn
Ärenden med anmälda köp av sexuell handling av barn handlar i många fall om allvarliga sexuella utnyttjanden. Ofta kan man se att barnets gränser förskjutits, bland annat genom en gradvis normalisering och manipulering och genom att gärningsmannen helt enkelt utnyttjar det ojämlika maktförhållandet som råder mellan barn och vuxna. I ärendena är det vanligast med ekonomisk ersättning för de sexuella handlingarna, men det förekommer också ett stort antal ärenden där alkohol, tobak eller narkotika varit den enda ersättningen eller utgjort en del av ersättningen.
Ungefär en tredjedel av ärendena har någon form av koppling till så kallad sugardejting. Bilden som ges i dessa ärenden är att kontakterna varit av en helt annan typ än det ”glamorösa och ömsesidiga utbyte”, som beskrivs av bland annat sugardejtingsidorna själva. I praktiken har det istället rört sig om sexuella handlingar mot ekonomisk ersättning, ibland med inslag av allvarliga övergrepp.
Se rapporten Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling (2022)
Statistik
Det är bara en del av de brott som begås som kommer med i statistiken, eftersom många brott aldrig anmäls. När det gäller brott mot mindre barn anmäls det ofta bara om det kommer till exempelvis förskolans eller socialtjänstens kännedom. När det gäller brott mot unga är Skolundersökningen mot brott en viktig källa till kunskap.
Skolundersökningen om brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs 9. Syftet med undersökningen är att få bättre kunskap om hur vanligt det är att ungdomar utsätts för vissa typer av brott, själva deltar i brott eller andra riskbeteenden.
Resultaten från Skolundersökningen om brott 2021 visar att 45 procent av eleverna uppger att de utsatts för stöld, misshandel, hot, rån eller sexualbrott minst en gång under de senaste tolv månaderna. Andelen utsatta är något mindre än 2019, då 48 procent uppgav att de utsatts, och ligger på lägst nivå hittills under mätperioden.
Utsatthet för olika typer av brott
- diagram
- tabell
Killar och tjejer uppger utsatthet för brott i ungefär lika stor utsträckning, men strukturen skiljer sig åt. Bland killar är det vanligast att ha utsatts för stöldbrott, följt av misshandel. Bland tjejer är sexualbrott vanligast, följt av stöldbrott. Svenskfödda elever med två utrikesfödda föräldrar samt utrikesfödda elever uppger utsatthet för brott i större utsträckning än svenskfödda elever med minst en svenskfödd förälder. Störst andel utsatta finns bland elever med svaga ekonomiska resurser följt av elever med skilda eller separerade föräldrar.
Anmälda brott
Misshandel
År 2025 anmäldes sammantaget 26 992 misshandelsbrott mot barn under 18 år, vilket motsvarar 29 procent av alla anmälda misshandelsbrott. Totalt sett ökade antalet anmälda misshandelsbrott mot barn med 903 brott (+3 %) mellan 2024 och 2025. Jämfört med 2016 anmäldes 3 262 fler misshandelsbrott (+14 %) mot barn 2025. Misshandelsbrotten mot barn anmäls i hög grad av förskola och skola, vilket märks i statistiken på så sätt att färre brott anmäls under somrarna, samt även till viss del under julloven, än under skolterminerna. Mellan terminerna förekommer mindre kontakt mellan barn och skolpersonal och därmed färre möjligheter för skolpersonalen att uppmärksamma och anmäla brott. Dessutom har elever sinsemellan mindre fysisk kontakt under skolloven vilket kan resultera i att färre misshandelsbrott sker.
Anmäld misshandel mot barn
- diagram
- tabell
Våldtäkt
Av de anmälda våldtäktsbrotten 2025 bestod 39 procent (3 802 brott) av våldtäkter mot barn (0–17 år). Dessa hade minskat med 512 brott (−12 %) jämfört med 2024, och var 793 brott fler (+26 %) jämfört med 2016. Av de anmälda våldtäkterna mot barn 2025 var 89 procent brott mot en flicka och 11 procent brott mot en pojke. Nedan redovisas våldtäkt mot barn i två åldersgrupper, 0–14 år och 15–17 år.
Av de anmälda våldtäkterna mot barn var 2 521 brott mot barn under 15 år, vilket innebar en minskning med 504 brott (−17 %) jämfört med 2024. De anmälda våldtäktsbrotten mot flickor minskade med 460 brott (−17 %) till 2 175, och de anmälda våldtäktsbrotten mot pojkar minskade med 44 brott (−11 %) till 346. Utvecklingen för våldtäkt mot barn under 15 år har under den senaste tioårsperioden fluktuerat kring en något uppåtgående trend. Jämfört med 2016 var de anmälda våldtäktsbrotten mot barn under 15 år 355 brott fler (+16 %). De anmälda våldtäkterna mot flickor var 298 brott fler (+16 %) och våldtäkterna mot pojkar 57 brott fler (+20 %) jämfört med 2016.
Sexuellt ofredande
Av de anmälda brotten gällande sexuellt ofredande 2025 var 42 procent, 4 664 brott, riktade mot barn, vilket var en ökning med 2 procent (+108 brott) jämfört med 2024, och en ökning med 7 procent (+290 brott) jämfört med 2016. Nedan redovisas sexuellt ofredande mot barn efter två åldersgrupper, 0–14 år och 15–17 år.
Totalt anmäldes 3 115 sexuella ofredanden 2025 som avsåg brott mot barn under 15 år. Jämfört med 2024 var det en minskning med 90 brott (−3 %). Av dessa var 2 444 brott mot flickor och 671 brott mot pojkar. Jämfört med 2024 var det en minskning med 212 anmälda brott (−8 %) mot flickor och en ökning med 122 brott (+22 %) mot pojkar. Utvecklingen för anmält sexuellt ofredande mot barn under 15 år uppvisade under inledningen av den senaste tioårsperioden relativt stabil nivå fram till 2019 för att därefter öka fram till 2021. Under 2022 och 2023 minskade anmält sexuellt ofredande mot barn under 15 år för att därefter öka 2024 och återigen minska 2025. Jämfört med 2016 var antalet anmälda sexuella ofredanden mot barn under 15 år 251 brott fler (+9 %). Antalet anmälda brott mot flickor var 44 brott fler (+2 %), och antalet anmälda brott mot pojkar 207 brott fler (+45 %) i jämförelse med 2016. Av de anmälda brotten om sexuellt ofredande mot barn under 15 år var 78 procent brott mot flickor och 22 procent brott mot pojkar.
Grov fridskränkning
Av de anmälda grova fridskränkningarna 2025 var 68 procent riktade mot barn (0–17 år). Det rörde sig om totalt 560 brott, vilket var en minskning med 11 procent jämfört med 2024. Antalet anmälda brott gällande grov fridskränkning mot flickor minskade med 26 brott (−8 %) till 299 brott, och med 41 brott (−14 %) till 261 anmälda brott riktade mot pojkar. Jämfört med 2016 var antalet anmälda brott om grov fridskränkning mot barn 771 brott färre (−58 %) 2025. De anmälda grova fridskränkningsbrotten som var riktade mot flickor var 335 brott färre (−53 %) och de som var riktade mot pojkar 436 brott färre (−63 %).
Av de anmälda brotten gällande grov fridskränkning mot barn 2025 var 53 procent riktade mot flickor och 47 procent mot pojkar. Liksom misshandel mot barn anmäls grov fridskränkning mot barn i högre grad under skolterminerna än under sommarmånaderna och julloven.
Förebyggande åtgärder
Samhället har enligt lag en särskild skyldighet att skydda alla barn från att utsättas för brott, men det framstår som särskilt viktigt att de mest utsatta och sårbara barnen upptäcks, skyddas och erbjuds stöd. Här har skolan, socialtjänsten och polisen en central roll, och det är viktigt att kedjan mellan dessa aktörer fungerar för att barns brottsutsatthet ska upptäckas och nå relevanta stödstrukturer och aktörer runt barnet.
Sociala medier har ofta en framträdande roll i den brottslighet som barn utsätts för. Det finns många gånger en slags växelverkan mellan händelser på och via sociala medier och händelser i den fysiska miljön, och sociala medier som brottsplats överlappar i stor utsträckning med andra arenor för barns brottsutsatthet. Den här nära kopplingen mellan det som sker på sociala medier och i det fysiska rummet är viktig att ha i åtanke i det mer konkreta brottsförebyggande arbetet när det gäller brott som drabbar barn.
Se rapporten Polisanmälda brott mot barn i åldern 7–15 år
Använd de unga som kunskapskälla
Tänk på att om möjligt använda de unga själva som kunskapskälla när lägesbilden tas fram, fråga barn och ungdomar i din kommun om hur de upplever brottsligheten och trygghet. De kan också ha idéer om vilka insatser som behövs.
Trauma och koppling till kriminalitet
Utsatthet för trauma under uppväxten, genom att till exempel ha blivit utsatt för brott eller ha vistats i våldsamma miljöer, kan öka risken för att senare i livet begå egna kriminella handlingar. För att kunna bemöta dessa individer på bästa sätt och kunna arbeta förebyggande är det viktigt att förstå innebörden av ett trauma. Vad händer egentligen i kroppen, hur påverkar det barnets utveckling och vilka konsekvenser kan det få i olika situationer?
Under denna föreläsning får du mer kunskap om trauma genom traumamedveten omsorg (TMO). I ett efterföljande panelsamtal diskuteras också vad kunskapen innebär för det brottsförebyggande arbetet och hur vi omsätter kunskapen i praktiken i arbetet med unga med trauman.
Från Råd för framtiden 2026.
Barn och unga i organiserad brottslighet
Hur kan vi samordna oss för att stoppa och förebygga att unga dras in i kriminalitet? Vilket stöd behöver de som vill lämna och hur ser vi till att det blir rätt riktade insatser som även är långsiktiga? På det här passet pratar vi bland annat om arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet (Bob), vilket stöd som finns för avhoppare samt hur hemtagning från en institution kan samordnas. Vi diskuterar även om och hur funktionsnedsättning kan innebära en ökad risk för normbrytande eller kriminellt beteende.
Från Råd för framtiden 2025.
Läs mer
Brottsförebyggande arbete för barn och unga med funktionsnedsättning
En kunskapssammanställning om den ökade risken för barn och unga med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionsnedsättningar att dras in i normbrytande beteende och kriminalitet.
Rekrytering av personer med LSS-insatser till kriminella nätverk – Kartläggning
Personer med LSS insatser behöver inkluderas i brottsförebyggande arbete.
Rapporter
Skolundersökningen om brott 2023
Om utsatthet och delaktighet i brott
Skolundersökningen om brott beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.
Publicerad: 2024-10-24
Misshandel bland ungdomar 15–17 år
Den här kortanalysen beskriver misshandel bland ungdomar genom att undersöka utvecklingen mellan 2000 och 2023, vad som kännetecknar dessa brott samt vilka ungdomar som begår misshandel, respektive vilka ungdomar som utsätts för det.
Publicerad: 2024-06-26
Grovt våld i skolan
För att kunna förebygga grovt våld i skolan på ett bra sätt behövs kunskap om hur det våldet ser ut och förändras över tid. I den här rapporten beskrivs grovt våld i skolan utifrån tre dimensioner: omfattning, karaktär och utveckling under perioden 2010–2022.
Publicerad: 2024-03-22
Hot och våld mot elever i skolmiljö
Om utvecklingen, vilka som utsätts och överlappning med mobbning
Den här kortanalysen undersöker elevers utsatthet för hot och våld i skolmiljö. Hot eller våld används här som samlingsbegrepp för hot, misshandel, sexualbrott eller rån.
Publicerad: 2024-02-01
Artiklar
16 december 2021
Vuxenvandring och ”Child check” bland årets beviljade ekonomiska stöd
Under 2021 har tolv ansökningar beviljats sammanlagt 3,6 miljoner kronor genom ekonomiskt stöd från Brå, för utvärderingar och uppföljningar. Länsstyrelsen Kalmar och Skånes universitetssjukhus är två av organisationerna som beviljats medel. Melker Labory, bro...
Pågående projekt
Stärka skolans brottsförebyggande arbete
Brå får tillsammans med Skolverket och Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram kunskaps- och metodstöd för brottsförebyggande arbete i skolan.
Ökad kunskap i det brottsförebyggande och våldsförebyggande arbetet
Brå och Jämställdhetsmyndigheten ska sammanställa och beskriva kunskapsläget i Sverige gällande kopplingar mellan erfarenheter av våldsutsatthet i barndomen och att senare involveras och utnyttjas i kriminalitet.
Studie om brottslighet i anpassad skola
Brå ska undersöka förutsättningarna att genomföra en studie som undersöker utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i anpassad skola.
Uppföljning av rättsväsendets hantering av barnfridsbrottet
Brå ska kartlägga rättsväsendets hantering av barnfridsbrottet från anmälan till dom.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 48
Barn som utsätts för brott – hur ser brottsligheten ut och vilket stöd finns att få?
Barn och unga är en särskilt brottsutsatt grupp, samtidigt som brott mot barn är mindre synliga än brott som begås mot vuxna. Brotten mot barn upptäcks mer sällan och polisanmäls i mindre utsträckning, än brott mot vuxna. Utifrån resultaten i den kartläggning av anmälda brott mot barn mellan 7 och 15 år, som Brå genomfört, diskuteras bland annat vilka mönster som finns när det gäller brott mot barn, och vilket stöd som finns att få? Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023.
Snacka om brott: Avsnitt 46
Våld mot barn i familjen. Hur arbetar rättsväsendet och vilket stöd och skydd kan barnen få?
År 1998 infördes brottet Grov fridskränkning som tar sikte på upprepat våld i nära relation. Utifrån resultaten i en rapport där Brå studerat brottet närmare, diskuteras bland annat vad som karaktäriserar anmälningar om grov fridskränkning mot barn. Hur hanterar rättsväsendet anmälningarna och vilka svårigheter stöter man på i hanteringen av brottet? Vilket stöd och skydd får barnen efter att brottet anmäls? Det här avsnittet av ”Snacka om brott – special” spelades in under ett seminarium som Brå arrangerade under Almedalsveckan 2023.
Snacka om brott: Avsnitt 38
Sexköpsbrott mot barn – ett allvarligt brott mot redan utsatta unga
Många av de barn som utnyttjas genom köp av sexuell handling, även kallat sexköpsbrott mot barn, befinner sig redan i svåra livssituationer. Det kan vara exempelvis missbruk, psykisk ohälsa och tidigare utsatthet för sexuella övergrepp. Hur arbetar polisen och socialtjänsten med att motverka sexuellt utnyttjande av barn? Vad fungerar och vad kan förbättras? Är straffen tillräckliga eller bör de skärpas? Poddavsnittet har utgångspunkt i den Brå-rapport som publicerades i slutet av april 2022. Relaterad publikation: Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.
Webbinarier
24 september 2019
Ungdomars brott och utsatthet på nätet
Ett webbinarium om ungas brottslighet och brottutsatthet på nätet, hur kränkningar och hot ser ut samt vad några nationella myndigheter gör för att förebygga detta.