Brott mot barn

Barn och ungdomar utsätts för brott i högre grad än vuxna, och brott mot barn riskerar att inte upptäckas och polisanmälas i samma utsträckning som brott mot vuxna. Barn står i högre grad i beroendeställning till vuxna, och utsätts inte sällan för brott av personer som de står nära och kan känna lojalitet med.

Tidigare forskning tyder också på att åtminstone allvarligare former av brottsutsatthet, eller utsatthet för flera former av våld, generellt har större och mer långvariga konsekvenser för barn än för vuxna. Till sådana konsekvenser hör till exempel psykisk ohälsa och olika beteendeproblem, sämre skolresultat, alkohol- och drogmissbruk, kriminalitet, depression, självmordsförsök eller tankar om självmord samt försämrad fysisk hälsa i vuxen ålder.

De tre största brottstyperna bland de anmälda brotten mot barn i åldern 7–15 år är misshandel, olaga hot och ofredande, som tillsammans står för nästan 70 procent av brotten. Sexualbrott utgör en stor kategori bland brotten mot flickor, 27 procent, men endast 4 procent av brotten mot pojkar. 75 procent av gärningspersonerna i de anmälda brotten är pojkar eller män – ofta andra barn eller manliga vårdnadshavare.

Det finns tydliga mönster i den polisanmälda brottsligheten gällande barn i olika åldrar och mellan flickor och pojkar. Brotten mot flickor har till exempel i högre grad skett på sociala medier jämfört med pojkar, medan brotten mot pojkar i högre grad har skett i skolmiljö. De polisanmälda brotten mot de yngsta barnen handlar i första hand om våld som skett i hemmet, medan det bland brotten mot de äldre barnen framträder flera arenor vid sidan av hemmet, som brott som skett på sociala medier, i olika typer av offentliga miljöer och i skolmiljö.

Se rapporten Polisanmälda brott mot barn i åldern 7–15 år (2023)

Misshandel

Den demografiska och socioekonomiska bakgrunden bland ungdomar som utsätts för misshandel liknar den för ungdomar i befolkningen generellt sett. De skillnader som förekommer handlar om en svag överrepresentation av pojkar bland de utsatta och en övervikt av utsatta ungdomar som kommer från hushåll med låg disponibel inkomst. När utsattheten avgränsas till misshandel mellan ungdomar försvinner dock pojkarnas överrepresentation och utsattheten fördelas mer jämnt mellan könen. Könsuppdelade resultat visar att utsatta pojkar i högre grad än utsatta flickor bor i storstäder och storstadsnära kommuner, medan utsatta flickor i större utsträckning än utsatta pojkar bor i större städer och kommuner nära större stad. Vidare är den disponibla hushållsinkomsten lägre bland utsatta flickor än bland utsatta pojkar.

Se rapporten Misshandel bland ungdomar 15–17 år (2024)

Grov fridskränkning

Endast fyra procent av anmälningarna om grov fridskränkning mot barn 2019 ledde till att någon blev fälld för brottet. Detta trots att polis och åklagare ofta lade ner stora resurser på att utreda. Det framgår av en rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå, som presenteras i dag.

Brå har genomfört den första uppföljningen av hur reglerna om grov fridskränkning mot barn (det vill säga, utsatthet för upprepat våld inom familjen) har tillämpats, sedan brottet infördes år 1998. De anmälningar som Brå studerat visar att bestämmelsen är dåligt anpassad till barns förutsättningar och perspektiv. Det beror främst på att barnen måste kunna beskriva vad de varit med om på ett sätt som de sällan klarar av.

Se rapporten Grov fridskränkning mot barn (2023)

Sexköpsbrott mot barn

Ärenden med anmälda köp av sexuell handling av barn handlar i många fall om allvarliga sexuella utnyttjanden. Ofta kan man se att barnets gränser förskjutits, bland annat genom en gradvis normalisering och manipulering och genom att gärningsmannen helt enkelt utnyttjar det ojämlika maktförhållandet som råder mellan barn och vuxna. I ärendena är det vanligast med ekonomisk ersättning för de sexuella handlingarna, men det förekommer också ett stort antal ärenden där alkohol, tobak eller narkotika varit den enda ersättningen eller utgjort en del av ersättningen.

Ungefär en tredjedel av ärendena har någon form av koppling till så kallad sugardejting. Bilden som ges i dessa ärenden är att kontakterna varit av en helt annan typ än det ”glamorösa och ömsesidiga utbyte”, som beskrivs av bland annat sugardejtingsidorna själva. I praktiken har det istället rört sig om sexuella handlingar mot ekonomisk ersättning, ibland med inslag av allvarliga övergrepp.

Se rapporten Utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling