Skadegörelse och klotter

Med skadegörelsebrott avses brott som regleras i 12 kap. i brottsbalken. Av samtliga anmälda skadegörelsebrott är den antalsmässigt största brottstypen klotter. Klotter utgjorde 41 procent av de anmälda skadegörelsebrotten 2023.

År 2023 anmäldes 218 768 skadegörelsebrott, vilket innebar en ökning med 4 procent jämfört med året innan. Den brottstyp som stod bakom ökningen var skadegörelse mot stat, kommun och landsting, som ökade med 14 411 brott (+34 %). Den brottstyp som minskade mest i antal var skadegörelse på motorfordon, som minskade med 2 133 (−7 %) anmälda brott.

Jämfört med 2014 var antalet anmälda skadegörelsebrott 45 procent fler 2023 och utvecklingen har varierat under den senaste tioårsperioden.

Mängden skadegörelsebrott som registreras varierar beroende på berörda aktörers rutiner vid rapportering och registrering av brott. Ett exempel är att stora mängder anmälda skadegörelsebrott samlas och anmäls eller registreras vid ett och samma tillfälle, vilket innebär att brotten i dessa fall kan härröra från tidigare år.

Skolundersökningen om brott 2023 beskriver utsatthet för brott samt delaktighet i brott bland elever i årskurs nio.  I undersökningen uppger 18,9 procent av eleverna att de har begått skadegörelse vid minst ett tillfälle under de senaste tolv månaderna. Det gäller 22,0 procent av pojkarna och 15,5 procent av flickorna.

Sedan 2015 har andelen pojkar som begått skadegörelse legat på en relativt jämn nivå (omkring 22 %). Bland flickor har andelen varierat något mer, omkring 13–16 procent.

Den vanligaste formen av skadegörelse bland pojkar är att med flit ha förstört egendom (till exempel en busskur, en gatlykta, ett fönster, någons cykel eller liknande), vilket 16,7 procent uppger att de gjort under de senaste tolv månaderna. Näst vanligast är att ha klottrat tags (11,4 %). Bland flickor är det vanligast att ha klottrat tags (10,5 %), följt av att med flit ha förstört egendom (8,9 %).