Välfärdsbrott
Brottslighet som riktas mot välfärdssystemets ekonomiska utbetalningssystem och centrala beslutsprocesser kallas ibland för välfärdsbrott.
Introduktion
Välfärdsbrott innebär att offentligt finansierade trygghetssystem inom stat, region och kommun utnyttjas för egen vinning, av privatpersoner, företag eller föreningar. Begreppet inkluderar framför allt bidragsbrott och bedrägerier där aktören har lämnat felaktiga uppgifter, eller inte följer lagar och villkor i exempelvis avtal. Det kan leda till felaktiga utbetalningar av sådant som föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, ekonomiskt bistånd och föreningsbidrag. Välfärdsbrott avser också felaktigheter vid köp av välfärdstjänster såsom hemtjänst och vård.
Statistik
Brott mot bidragsbrottslagen är en brottstyp där det ofta förekommer enskilda stora ärenden med många brott. De stora ärendena kan ha stor påverkan på statistiken och kan helt eller delvis förklara förändringar jämfört med motsvarande period föregående år.
Anmälda brott
Det anmäldes 23 068 bidragsbrott i Sverige 2023, vilket var en ökning med cirka 4 000 (+21 %) jämfört med året innan. Vid jämförelse med 2014 så var de anmälda bidragsbrotten cirka 14 000 fler (+166 %) år 2023. Utvecklingen har överlag haft en uppåtgående trend, och höga antal anmäla brott under pandemiåren. Brott mot Försäkringskassan är framförallt den brottstyp som drivit utvecklingen av de anmälda brotten över tid.
Anmälda bidragsbrott
Totalt sett har flest brott handlagts i polisregion Stockholm, Mitt och Väst sedan 2015. Vardera regionen har handlagt cirka 18 procent av alla anmälda bidragsbrott. Region Syd och Nord har handlagt 15 respektive 14 procent. Region Bergslagen och Öst har handlagt 10 respektive 8 procent av alla anmälda bidragsbrott.
Samtliga regioner uppvisar en tydlig ökning av anmälda brott under pandemiåret 2020 för att därefter minska.
Misstänkta personer
Under 2023 var 7 747 personer misstänkta för bidragsbrott vilket var ungefär 1 000 personer fler (+15 %) jämfört med året innan. Av andelen misstänkta 2023 var 47 procent kvinnor och 53 procent män.
Jämfört med 2014 var antalet misstänkta personer cirka 5 500 fler (+247 %). Utvecklingen var relativt stabil mellan åren 2014–2018 med ungefär 1 700–2 400 misstänkta personer per år. Efter år 2020 ses en nivåförändring med omkring 6 800–7 700 misstänkta personer per år.
Misstänkta för bidragsbrott
Lagförda brott
I statistiken över lagförda för brott redovisas de lagföringsbeslut som fattats av åklagare och domstol under ett kalenderår, det vill säga fällande domslut, godkända strafförelägganden och meddelade åtalsunderlåtelser.
Under 2023 lagfördes 11 161 bidragsbrott, vilket var en minskning med cirka 300 brott (‒3 %). Jämfört med 2014 var de lagförda brotten ungefär 9 700 brott fler (+683 %) 2023. Utvecklingen visar en uppåtgående trend med högsta notering år 2021 efter pandemin, för att därefter minska igen.
Misstänkta för bidragsbrott
Förebyggande åtgärder
Kommuner, regioner och myndigheter behöver arbeta aktivt för att förebygga och motverka välfärdsbrott. Det är viktigt att arbeta strukturerat, systematiskt leta efter brister och att agera när fel upptäcks.
Crime proofing – Regelverksanalys för att förebygga välfärdsbrott
Crime proofing är en analysmodell som kan användas när en verksamhet identifierat risker för brott eller överutnyttjande kopplat till ett regelverk. Ett regelverk kan vara en lag, en riktlinje, en intern skriftlig rutin, ett rättsligt ställningstagande eller andra styrdokument. Genom att analysera hur regelverket kan missbrukas kan verksamheten vidta förebyggande åtgärder som direkt påverkar identifierade risker. Genom att göra en crime proofing-analys kan ni:
- identifiera risker och värdera om riskerna är så allvarliga att de bör åtgärdas
- föreslå ändringar av regler som antingen minskar möjligheterna till brott eller stärker möjligheterna till kontroll
Faktablad om att förebygga välfärdsbrott
Faktabladet innehåller bland annat kortfattade fakta om välfärdsbrott samt exempel på hur man kan arbeta brottsförebyggande mot brottet.
Stöd från andra myndigheter och aktörer
- Arbetsförmedlingen har i uppdrag att förhindra felaktiga utbetalningar, motverka bidragsbrott och bedrägerier. Denna information kan kommuner använda för att identifiera oseriösa aktörer.
- Arbetsmiljöverket har kunskap om arbetsmarknadskriminalitet, exempelvis om riskbranscher, fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet.
- Ekobrottsmyndigheten tar emot anmälningar och tips vid misstanke om brott. Du kan också ta del av kunskap om brottsupplägg där företag används som brottsverktyg och hur brotten kan motverkas. Ekobrottsmyndigheten kan ge stöd gällande ekonomisk brottslighet i välfärdssektorn.
- Bolagsverket har information om falska eller obefintliga identiteter, vandelsprövning och diverse register.
- Försäkringskassan utreder och beslutar om rätt till ersättning från socialförsäkringen. Information kan användas för att identifiera oseriösa individer.
- Kronofogden kan bistå med information som kan användas för att undersöka skuldsättning.
- Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genomför tillsyn över hälso- och sjukvård, socialtjänst och verksamhet enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och viss tillståndsprövning. IVO har det digitala stödet IVO:s placeringsstöd HVB och stödboenden som ska bidra till kommunernas arbete med placeringar av barn och unga. Med tjänsten kan kommunerna bland annat få information om i tillsynen av verksamheten upptäckt bister och i sådana fall vilka brister och om återkallat tillstånd. IVO tar också emot tips vid misstanke om brister och missförhållanden inom vård och omsorg.
- Migrationsverket ansvarar för frågor som rör bland annat uppehållstillstånd, arbetstillstånd, visering, medborgarskap och återvandring.
- Polismyndigheten tar emot tips och brottsanmälan. Polisen har också kännedom om brottsaktiva företag och personer samt kan tipsa kommun om utövare som behöver granskas närmare.
- Skatteverket förhindrar felaktiga utbetalningar i välfärden. Stöd vid bidragsutbetalningar till föreningar och inom personlig assistens, vägledning och exempel på varningssignaler, kontroller och åtgärder. Skatteverket kan ge stöd vid offentlig upphandling och informationsutbyte. Myndigheten tar också emot tips vid misstanke om felaktigheter.
- Sveriges kommuner och regioner (SKR) har stödmaterial riktat till kommuner och regioner, och som kan bidra i deras arbete med att skapa en förmåga och strategi mot välfärdsbrott.
Rapporter
Välfärdsbrott mot kommuner och regioner
Fel och oegentligheter bland företag och föreningar
Kommuner och regioner köper sedan 1990-talet in allt mer välfärdstjänster från företag och föreningar, och en del av utbetalningarna hamnar i fel händer. I denna rapport undersöks hur företag och föreningar får tillträde till välfärdssystemen, vilka felaktigheter som upptäcks, hur de utreds och åtgärdas av kommuner och regioner samt vilken roll som rättsväsendet spelar.
Publicerad: 2022-03-25
Tystnadskulturer
En studie om tystnad mot rättsväsendet
Det har blivit allt svårare att få brottsoffer och vittnen att lämna uppgifter till rättsväsendet, vilket får konsekvenser både för brottsoffren själva och i förlängningen även på samhällelig nivå. Vad motiverar denna tystnad gentemot rättsväsendet, och hur får man fler att bryta den?
Publicerad: 2019-10-01
Bedrägeribrottsligheten i Sverige
Kartläggning och åtgärdsförslag
Bedrägeribrotten ökar i samhället. Det visar både frågeundersökningar till befolkningen och kriminalstatistiken. I den här rapporten beskrivs de senaste årens utveckling av bedrägeribrottsligheten, vilka typer av bedrägerier och bidragsbrott som anmäls till polisen och vilka problem som rättsväsendet möter i sitt arbete att utreda och lagföra de anmälda brotten.
Publicerad: 2016-03-16
Intyget som dörröppnare till välfärdssystemet (kortversion)
En rapport om välfärdsbrott med felaktiga fakturor
Felaktiga intyg utnyttjas för utbetalningar från myndigheterna inom välfärdssystemet. Beslut på en myndighet påverkar beslut på en annan, och får dessutom konsekvenser även på längre sikt. Rapporten identifierar problem och presenterar förslag till åtgärder. Den vänder sig såväl till beslutsfattare som till handläggare och utredare.
Publicerad: 2015-06-25
Artiklar
30 augusti 2024
Ny mall identifierar fel och risker i regelverk inom välfärdssystemet
Nu finns en mall för hur du gör crime proofing-analyser för att förebygga välfärdsbrott. Johanna Skinnari, utredare på Brå, berättar om arbetet med att ta fram mallen och ger tips på hur du lyckas med din analys.
20 februari 2024
Nacka kommun kraftsamlar mot välfärdsbrottsligheten
Under 2023 genomförde Nacka kommun en kartläggning för att identifiera kommunens förmåga att förhindra välfärdsbrottslighet. Med ökad kunskap om hur brottslingar kan komma åt kommunens resurser och en effektivare samordning mellan kommunens olika verksamheter ...
17 januari 2023
Ökat stöd till kommuner med utsatta områden
Ett systematiskt och kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete lokalt skapar effekt. Brå har därför fått i uppdrag att tillsammans med relevanta aktörer ge och utveckla ett behovsanpassat och praktiknära stöd till kommuner med utsatta områden. Lisa Pedersen, p...
Pågående projekt
Det finns inga pågående projekt på det här ämnet.
Poddar
Det finns inga poddar på det här ämnet.
Webbinarier
24 september 2024
Förebygg välfärdsbrott med crime proofing
Hur fungerar crime proofing? Hur kan analysmodellen användas och av vem? Och vilka brott kan förebyggas? Under detta webbinarium får du lära dig mer om crime proofing och hur analysmodellen kan användas för att förebygga välfärdsbrott.
13 februari 2024
Att arbeta kunskapsbaserat mot välfärdsbrott
Genom att kartlägga välfärdsbrottens omfattning, struktur och utveckling kan kommuner, regioner och myndigheter få adekvata underlag för att utforma åtgärder som förebygger välfärdsbrott. Webbinariet vänder sig till dig som arbetar med ekonomisk brottslighet och vill lära dig mer om kartläggning, analys och metoden crime proofing.