Polisens arbete

I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) ställs frågor om förtroendet för rättsväsendet som helhet samt om förtroendet för hur polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården bedriver sitt arbete.

I NTU 2025 uppger 62 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för polisen. Det är en liten ökning jämfört med 2024 (60 %) och därmed en fortsättning på den uppåtgående trend som synts sedan 2018, med undantag för en tillfällig minskning 2023. I början av perioden (2007–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, följt av en minskning 2017. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det (66 respektive 58 % år 2025), men utvecklingen över tid ser likartad ut.

Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 14 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 21 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 3 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.

Både bland män och kvinnor är förtroendet för polisen 2025 generellt sett större bland äldre (45–84 år) än yngre (16–44 år), och störst i den äldsta åldersgruppen. Bland kvinnor är andelen generellt mindre ju yngre åldersgrupp som studeras. Ett liknade mönster syns bland män, men med undantaget att andelen blir något större igen i de två yngsta åldersgrupperna (20–24 år och 16–19 år).

Att ha ett stort förtroende för polisen är bland annat vanligare bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framför allt svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och andelen är mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.