Polisens arbete
Polisen har de senaste åren fått ökade resurser och mer personal för att få förutsättningar att möta de ökade krav som brottsutvecklingen fört med sig.
Statistik
Förtroende för polisen
- diagram
- tabell
I Nationella trygghetsundersökningen (NTU) ställs frågor om förtroendet för rättsväsendet som helhet samt om förtroendet för hur polisen, åklagarna, domstolarna och kriminalvården bedriver sitt arbete.
I NTU 2025 uppger 62 procent av befolkningen att de har (ganska eller mycket) stort förtroende för polisen. Det är en liten ökning jämfört med 2024 (60 %) och därmed en fortsättning på den uppåtgående trend som synts sedan 2018, med undantag för en tillfällig minskning 2023. I början av perioden (2007–2016) låg andelen på en relativt stabil nivå, följt av en minskning 2017. Det är vanligare att kvinnor har stort förtroende för polisen än att män har det (66 respektive 58 % år 2025), men utvecklingen över tid ser likartad ut.
Vad det gäller övriga svarsalternativ är det 14 procent av befolkningen som 2025 uppger att de har (ganska eller mycket) litet förtroende, 21 procent som varken har stort eller litet förtroende samt 3 procent som uppgett ingen åsikt eller vet inte.
Både bland män och kvinnor är förtroendet för polisen 2025 generellt sett större bland äldre (45–84 år) än yngre (16–44 år), och störst i den äldsta åldersgruppen. Bland kvinnor är andelen generellt mindre ju yngre åldersgrupp som studeras. Ett liknade mönster syns bland män, men med undantaget att andelen blir något större igen i de två yngsta åldersgrupperna (20–24 år och 16–19 år).
Att ha ett stort förtroende för polisen är bland annat vanligare bland svenskfödda med minst en svenskfödd förälder än bland framför allt svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda. Vidare är det vanligare att ha stort förtroende bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar, och andelen är mindre ju sämre socioekonomiska förutsättningar området har.
Förebyggande åtgärder
Nationell polisoperation – mobilisering mot insocialisering och nyrekrytering
Reparativ praktik innebär att den som skadat, den skadade och omgivningen tillsammans verkar för att upprätthålla relationer och reparera skadan. Medling vid brott är en sådan metod, där gärningsperson och brottsutsatt möts tillsammans med en opartisk medlare. Ett mål med medling vid brott är att minska risken för återfall genom att gärningspersonen får en ökad förståelse för hur brottet påverkat den brottsutsatta och att samtidigt lindra de negativa följder som brottet orsakat för den drabbade. Reparativ praktik används i många länder och internationell forskning visar att det både gynnar brottsutsatta och minskar risken för återfall i brott. I Sverige har medling vid brott inte utvecklats i samma utsträckning som i många andra länder, trots att det sedan år 2008 finns en lagstadgad skyldighet för alla kommuner att genom socialtjänsten kunna erbjuda medling för unga lagöverträdare under 21 år.
På passet får du ta del av internationell och nationell forskning om medling och reparativ rättvisa. Vi pratar om vilka förutsättningar som kan behövas för att medling ska användas och utvecklas i Sverige. Du får även ta del av hur medling vid brott genomförs idag, på vilka sätt det kan vara brottsförebyggande och hur det kan vara ett stöd till brottsutsatta.
Rapporter
Klassificering av brott
Anvisningar och regler. Version 14.1
Här finns anvisningar och regler för hur brott ska kodas av polisen och andra myndigheter inom rättsväsendet som registrerar brott. Den kan också användas av dem som vill analysera den officiella brottsstatistiken.
Publicerad: 2026-07-01
Myndigheternas arbete mot gränsöverskridande stölder
Stöldbrottsligheten har minskat i Sverige men är fortfarande ett stort problem och de brottsbekämpande myndigheterna har fått nya verktyg för att begränsa gränsöverskridande stölder med kopplingar till brottsnätverk. I den här rapporten har Brå undersökt hur Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten arbetar mot denna brottslighet samt vilka faktorer som påverkar arbetet.
Publicerad: 2026-06-23
Polisens brottsförebyggande arbete i utsatta områden
Brå har genomfört en studie om polisens brottsförebyggande arbete i utsatta områden för att öka kunskapen om och förståelsen för hur detta arbete bedrivs i praktiken. Förhoppningen är att den ökade kunskapen på sikt ska kunna bidra till att utveckla polisens arbete.
Publicerad: 2026-03-27
Utvärdering av satsningen på 10 000 fler polisanställda
Slutredovisning
De senaste åren har Polismyndigheten fått ett stort tillskott av resurser med målet att myndigheten skulle växa med 10 000 fler anställda. Den här avslutande rapporten i Brås utvärdering av satsningen ger en samlad analys och bedömning av hur polisen använt de ökade resurserna och hur verksamhetsresultaten utvecklats under perioden.
Publicerad: 2026-03-25
Artiklar
21 januari 2026
Polisens arbete med profilering och likabehandling är åter på agendan
För två år sedan publicerade Brå rapporten Polisens arbete med profilering och likabehandling – med fokus på diskriminerande etnisk profilering. I slutet av förra året hänvisade både FN:s rasdiskrimineringskommitté (CERD) och det svenska Institutet för mänskli...
2 september 2025
”Nu är vi två aktörer som är starka tillsammans” – två år med lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
I juli 2023 trädde den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) ikraft. Men det är inte enbart kommunerna som ansvarar för det brottsförebyggande arbetet i Sverige, utan även Polismyndigheten. Hur upplever polisen att det brottsfö...
8 maj 2024
Fortsatt arbete för att implementera polisens brottsförebyggande strategi
På Brottsförebyggande rådets (Brå) nationella konferens Råd för framtiden samlas brottsförebyggare från hela Sverige för att få ny kunskap och ta del av erfarenhetsutbyten. På årets konferens föreläste Lars Wahlberg, biträdande regionpolischef på Polisregion N...
Pågående projekt
Polisens arbete mot våld i nära relation
Brå ska kartlägga och utvärdera polisens arbete mot våld i nära relation med fokus på våldsutövare.
Polisens skjutvapenanvändning
Brå ska studera omständigheterna kring de situationer där polisen blir tvungen att använda sitt tjänstevapen.
Polisens brottsförebyggande arbete i utsatta områden
Brå ska i detta projekt öka kunskapen om polisens brottsförebyggande arbete i utsatta områden genom att undersöka vilka arbetssätt polisens använder sig av och vilka utmaningar och utvecklingsområden som kan identifieras i arbetet.
Svensk polisforskning
På regeringens uppdrag publicerar Brå varje år en uppdaterad sammanställning över svensk polisforskning.
Poddar
Snacka om brott: Avsnitt 51
Polisens arbete med profilering och likabehandling - med fokus på diskriminerande etnisk profilering
Det vilar ett stort ansvar på poliser i yttre tjänst när de ska avgöra vem som ska stoppas och kontrolleras för exempelvis narkotikabrott. Finns det några gemensamma nämnare bland de som polisen kontrollerar? Vad har polisen för vägledning och hur dokumenteras deras arbete med profilering och likabehandling? Vad tänker polisen och Civil Rights Defenders om visitationszoner och hur kan arbetet med profilering och likabehandling utvecklas? Samtalet utgår från en Brå-rapport som publicerades i oktober 2023.
Snacka om brott: Avsnitt 5
Förebygga brott i utsatta områden
Hur sprider vi de goda erfarenheterna och hur får vi det förebyggande arbetet i utsatta områden att bli en självklar del i polisens arbete, tillsammans med andra samhällsaktörer?
Snacka om brott: Avsnitt 2
Hur många brott är möjliga att klara upp?
Tillsammans med City-polisen i Stockholm har Brå genomfört ett försöksprojekt för att undersöka möjligheten att klara upp fler mängdbrott.
Webbinarier
Januari 2022
Förebyggande arbete mot ungdomsrån
Under webbinariet får vi ta del av hur några kommuner och polisregioner har arbetat med ungdomsrån de senaste åren. Dessutom berättar utredare från Brå om den nyligen publicerade rapporten om ungdomsrån och om annat som pågår på området.