Nationella trygghetsundersökningen

Huvudresultat

Utsatthet för sexualbrott, hot och cykelstöld har minskat medan bedrägerier har ökat

Det syns en nedåtgående trend i andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott, hot och cykelstöld. Utsatthet för sexualbrott har minskat tydligt i årets undersökning (3,8 % 2023 jämfört med 4,7 % 2022), och efter en kraftig ökning under perioden 2012–2017 har trenden istället varit nedåtgående. Andelen som uppger att de utsatts för hot har också minskat (7,4 % 2023 jämfört med 7,7 % 2022), och en nedåtgående trend har synts sedan 2020. Dessförinnan syntes en ökning mellan 2014 och 2019. Vidare har andelen som utsatts för cykelstöld minskat för fjärde året i rad.

Både försäljningsbedrägerier och kort-och kreditbedrägerier har ökat i årets undersökning. För försäljningsbedrägerier har en uppåtgående trend synts sedan den första mätpunkten (som avsåg 2016). I årets undersökning är ökningen särskilt tydlig (från 6,1 % 2022 till 6,9 % 2023). Kort- och kreditbedrägerier har ökat de senaste två åren efter att innan dess ha minskat under 2020 och 2021. När det gäller utsatthet för rån syntes en nedåtgående trend från 2020, men i årets undersökning är andelen densamma som året innan. För brottstyperna misshandel, fickstöld, nätkränkning, trakasserier, bostadsinbrott och bilstöld har andelen legat på en stabil nivå de senaste tre till fyra åren.

Andelen otrygga vid utevistelse har minskat, medan oron för bedrägerier har ökat

Andelen som känner sig otrygga vid utevistelse sent på kvällen i sitt bostadsområde var relativt oförändrad 2016–2021, därefter har en svagt nedåtgående trend synts. I årets undersökning är andelen 24 procent. När det kommer till oro för att utsättas för bedrägerier på internet har en ökning synts de senaste två åren (från 32 % 2022 till 38 % 2024).

Oron för brottsligheten i samhället har också minskat i årets undersökning, men sett till de senaste tio åren syns en generellt uppåtgående trend. För de flesta övriga indikatorer vad det gäller otrygghet och oro har andelen generellt legat relativt stabilt sedan 2017, men i årets undersökning syns en tendens till en minskning. Det är dock för tidigt att uttala sig om en minskande trend.

Uppåtgående trend i förtroendet för flera delar av rättsväsendet

Andelen med stort förtroende för rättsväsendet som helhet, polisen och åklagarna har generellt sett ökat efter 2017, även om andelen minskade i förra årets undersökning. Förtroendet för domstolarna och kriminalvården har i stället legat på en relativt stabil nivå, men med vissa årliga variationer.

Utsatthet för de flesta brottstyper är vanligare bland män, men sexualbrott är betydligt vanligare bland kvinnor

Män uppger i större utsträckning än kvinnor utsatthet för misshandel, hot, rån, fickstölder, försäljningsbedrägerier, kort- och kreditbedrägerier samt nätkränkningar. Skillnaderna mellan könen är dock inte lika stora som för sexualbrott, där det är en betydligt större andel bland kvinnor än män som har utsatts (6,3 respektive 1,0 %). Kvinnor utsätts även i större utsträckning för trakasserier.

Kvinnor är mer otrygga och har större förtroende för rättsväsendet

Andelen som känner sig otrygga eller ofta oroar sig för att utsättas för olika typer av brott är generellt större bland kvinnor än bland män, och det gäller särskilt när det kommer till oro för att utsättas för våldtäkt eller andra sexuella angrepp (16 respektive 1 %). Kvinnor uppger också i betydligt större utsträckning än män att de helt avstår från att gå ut på kvällen på grund av otrygghet, har avstått från någon aktivitet eller valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro för brott.

Att ha stort förtroende för rättsväsendet som helhet, polisen, åklagarna och kriminalvården är vanligare bland kvinnor än bland män. Kvinnor som har utsatts för brott och varit i kontakt med polisen de senaste tre åren uppger också i större utsträckning än män att de har positiva erfarenheter av polisen och är nöjda med olika delar av polisens arbete.

Yngre är generellt mer utsatta än äldre

Utsattheten är generellt sett större bland yngre när det gäller misshandel, hot, sexualbrott, rån, fickstöld, nätkränkning och trakasserier. Exempelvis är män i åldern 16–19 år den grupp som i störst utsträckning uppger att de utsattes för misshandel 2023, och kvinnor i åldersgruppen 20–24 år uppger särskilt stor utsatthet för sexualbrott. När det kommer till bedrägeribrotten (försäljningsbedrägerier och kort- och kreditbedrägerier) är utsattheten i stället vanligare i de mittersta åldersgrupperna (35–64 år).

För otrygghet och oro för brott syns skillnader beroende på vilken fråga som studeras. Exempelvis oroar sig yngre i större utsträckning än äldre för att utsättas för misshandel, rån och våldtäkt eller sexuella angrepp. Särskilt kvinnor i åldersgruppen 20–24 år sticker ut vad det gäller oro för våldtäkt eller sexuella angrepp och andelen som valt en annan väg eller ett annat färdsätt på grund av oro. Vad det gäller oro för bedrägerier på internet och oro över brottsligheten i samhället är andelen som oroar sig i stället större bland äldre än bland yngre, bland såväl män som kvinnor.

Svenskfödda med utrikesfödda föräldrar och ensamstående är mer utsatta och mer oroliga för brott

Ensamstående (särskilt med barn) utsätts i större utsträckning än sammanboende för de flesta av de olika typerna av brott mot person. Samma sak gäller svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, som utsätts i större utsträckning jämfört med personer med annan bakgrund. Utsattheten är även ofta större bland personer med förgymnasial utbildning än bland personer med högre utbildningsnivåer.

Ensamstående med barn, och svenskfödda med båda föräldrarna utrikesfödda, samt boende i flerfamiljshus, är tre grupper som har tydligt högre nivåer av oro och otrygghet jämfört med andra grupper.

Vidare har svenskfödda med minst en svenskfödd förälder och personer med eftergymnasial utbildning i större utsträckning stort förtroende för rättsväsendet som helhet och för polisen, jämfört med personer med annan bakgrund respektive lägre utbildningsnivå.

Boende i områden med socioekonomiska utmaningar är mer otrygga

Bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar är andelen som känner sig otrygga vid utevistelse dubbelt så stor som bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (40 respektive 20 %). Andelen är dessutom större bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med områden med bättre socioekonomiska förutsättningar vad det gäller oro för att utsättas för misshandel, rån samt stöld av eller skadegörelse på bil, eller att man avstått från någon aktivitet på grund av oro för brott. Vad det gäller oro för brottsligheten i samhället och oro för närstående är andelen i stället något större bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar.

Utsatthet för framförallt egendomsbrott är vanligare bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med boende i områden med bättre socioekonomiska förutsättningar. Även utsatthet för exempelvis misshandel och trakasserier är vanligare bland boende i områden med socioekonomiska utmaningar.