Myndigheternas arbete mot gränsöverskridande stölder
Stöldbrottsligheten har minskat i Sverige men är fortfarande ett stort problem och de brottsbekämpande myndigheterna har fått nya verktyg för att begränsa gränsöverskridande stölder med kopplingar till brottsnätverk. I den här rapporten har Brå undersökt hur Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten arbetar mot denna brottslighet samt vilka faktorer som påverkar arbetet.

Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2026
- urn:nbn:se:bra-1353
- Rapport 2026:22
Sammanfattning
Stöldbrottsligheten har minskat kraftigt
Det totala antalet anmälda stölder har gått ner under lång tid. I kombination med att andelen brottsmisstankar registrerade på personer som inte är folkbokförda i Sverige har sjunkit på senare år tyder det på att antalet gränsöverskridande stölder har minskat. Särskilt tydlig är minskningen sedan 2020. Men trots minskad stöldbrottslighet så är Sverige fortsatt ett attraktivt land för brottsnätverk att begå stölder i.
Nya verktyg och arbetssätt har underlättat arbetet
De brottsbekämpande myndigheternas nya verktyg och arbetssätt har underlättat deras arbete och troligen bidragit till att minska antalet gränsöverskridande stölder. Det nya driftcentersystemet hos Polismyndigheten har förbättrat polisens förutsättningar att upptäcka och stoppa stöldserier. En utmaning är dock att driftcentren inte har egna operativa resurser, vilket gör att det ibland är oklart vem som ska agera på den information som delas.
Sedan 2023 har polisen mer aktivt börjat avvisa personer som de bedömer kommer till Sverige i syfte att begå brott. Enligt Polismyndigheten har arbetssättet fått positiva effekter på den anmälda stöldbrottsligheten. Samtidigt medför arbetssättet risker för rättsosäkerhet och diskriminering, eftersom Polismyndigheten baserar besluten om avvisning på bedömningar av personers beteende, historik och avsikter.
Implementeringen av ANPR-kameror tar tid
Polismyndigheten arbetar med att bygga upp ett system av kameror med automatisk nummerplåtsavläsning, ANPR (automatic number plate recognition). Idag finns ANPR-kameror vid endast en handfull gränsövergångar. ANPR-utrustning som ska användas i polisbilar är fortfarande under utveckling. Infrastrukturen och tillhörande it-system är kostsamma. Det är därför viktigt att Polismyndigheten och Tullverket inte bygger upp parallella kamerasystem. Andra länder i Europa har kommit betydligt längre när det gäller utveckling av ANPR-system. Sverige kan därför dra nytta av andra länders erfarenheter på området.
Tullverket prioriterar inte kontroll av utförsel
Tullverket har ännu inte tydligt tagit sig an sitt nya huvuduppdrag att bekämpa utförselhäleri som myndigheten har sedan hösten 2025. Anställda förklarar det med att Tullverket saknar resurser och kompetens, samt att bekämpningen av införsel av narkotika, vapen och sprängmedel är högre prioriterad. Tullverkets potential att stoppa utförsel av stöldgods är begränsad, men Brå menar att Tullverket skulle kunna arbeta mer effektivt för att bättre nyttja de förutsättningar som ändå finns, exempelvis genom att arbeta mer underrättelsestyrt när det gäller kontroller av utförsel.
Utredning av gränsöverskridande stölder behöver utvecklas
Både Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten behöver utveckla utredningsverksamheten när det gäller gränsöverskridande stölder. Brottssamordning kommer inte alltid till stånd, vilket kan leda till att serier av stölder förbises. Även samordnade ärenden läggs ibland ner för att ingen vill ta sig an att utreda dem. Här finns potential att förbättra myndigheternas arbete. Det finns flera exempel på verktyg och arbetssätt kopplat till utredning av den här brottsligheten i andra europeiska länder som svenska myndigheter har anledning att titta närmare på.
Samarbete och informationsdelning är centralt
Nationellt och internationellt samarbete är centralt när det gäller gränsöverskridande brottslighet. Det finns flera exempel på att samarbetet mellan myndigheter har ökat på senare år. Gemensamma operativa insatser vid gränsövergångar och att personal från olika myndigheter som arbetar med att bekämpa gränsöverskridande brottslighet delar lokaler är sådana exempel. En stor utmaning för samarbete mellan Polismyndigheten och Tullverket är dock avsaknaden av gemensamma kommunikationskanaler. I rapporten finns exempel på samarbeten mellan myndigheter i och mellan andra länder som kan vara intressanta för svenska myndigheter att studera.
Brås bedömning
Myndigheterna har utvecklat sitt arbete mot gränsöverskridande stöldbrottslighet i en proaktiv riktning, och flera verktyg förbättrar möjligheten att förebygga och förhindra brott. Samtidigt kan en alltför ensidig inriktning på ett fåtal proaktiva insatser på sikt riskera att försvaga myndigheternas arbete på det här området. Myndigheterna behöver fortsätta att hålla sig uppdaterade om brottsnätverkens tillvägagångssätt och kontinuerligt analysera och utvärdera vilka åtgärder som är effektiva.
Vår internationella utblick visar att problemen med gränsöverskridande stöldbrottslighet inte är unikt för Sverige. Det finns ett stort antal olika verktyg och arbetssätt som brottsbekämpande myndigheter i andra länder i Europa använder som riktar sig mot en eller flera delar av den här brottsligheten. I rapporten presenterar vi ett urval av dessa verktyg och arbetssätt som kan vara intressanta att titta vidare på. Vissa verktyg är av enklare karaktär. Om myndigheterna skulle bedöma något av dessa som relevant kan det antagligen införas relativt snabbt. Andra verktyg skulle kräva mer utredning för att bedöma om de är lämpliga och genomförbara i Sverige.
Arbetet med att utreda och lagföra brottsligheten behöver utvecklas i motsvarande mån som det proaktiva arbetet. Det finns svagheter i hur Polismyndigheten registrerar anmälningar, vilket gör att de ofta inte blir sökbara. Det leder i sin tur till svårigheter att söka och identifiera stöldgods. Det finns brister i samordningen av ärenden, och serier av stölder riskerar därmed att inte identifieras. Behovet av internationellt samarbete blir av olika skäl inte heller alltid tillgodosett. Både nationellt och internationellt samarbete är en förutsättning för att fullt ut nyttja den potential som finns i brottsbekämpningen och komma åt en brottslighet som utnyttjar gränserna.
Tillgången till söktjänster och offentliga register med personuppgifter bidrar till att brottsnätverk enkelt kan identifiera lämpliga stöldobjekt. Det handlar exempelvis om att kunna hitta fordon inom ett visst område som uppfyller vissa kriterier, såsom bilmärke och modell. Det är en av flera faktorer som gör Sverige särskilt attraktivt för brottsnätverk. De öppna registrens roll i den gränsöverskridande stöldbrottsligheten behöver beaktas i den fortsatta beredningen av de förslag som utredningen om personuppgifter och mediegrundlagarna lämnade i sitt betänkande 2024. Samtidigt är register också ett viktigt verktyg för att bekämpa brottsligheten genom att de kan öka möjligheten att utreda och lagföra, återta stöldgods eller minska brottsnätverkens potentiella vinster. Det kan därför finnas skäl att överväga om fler typer av fordon och maskiner bör omfattas av offentliga register.
Myndigheterna behöver stärka sin styrning på flera områden
- Polismyndigheten bör utveckla sin styrning av driftcentersystemet så att det är tydligt vem som ska göra vad utifrån den information som driftcentersystemet genererar. Effekter och kostnader bör också följas upp systematiskt i syfte att identifiera eventuella behov av förändringar av systemet.
- Polismyndigheten behöver säkerställa en rättssäker och väl avvägd tillämpning av utlänningslagen. Det är därför av stor vikt att myndighetens underlag för beslut om avvisning håller hög kvalitet och att arbetet med avvisning följs upp.
- Tullverket behöver ta fram en plan för hur myndigheten ska genomföra och följa upp arbetet med det nya uppdraget att kontrollera utförsel av gods.
Myndigheternas förmåga att utreda stölder behöver stärkas
- Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten behöver stärka kompetensen hos de utredare och åklagare som arbetar med stöldbrott. Bland annat behöver förmågan att samordna utredningar av stöldbrott över organisatoriska och geografiska gränser förbättras.
- Tullverket bör ta fram en plan för hur kompetensen att leta efter och identifiera stöldgods ska höjas i kontrollverksamheten.
Samarbete och informationsdelning inom och mellan myndigheter behöver utvecklas
- Polismyndigheten och Tullverket bör upprätta gemensamma kommunikationskanaler för snabbare informationsutbyte i den operativa verksamheten.
- Tullverket behöver bli bättre på att använda underrättelseinformation och dela information internt för mer riktade kontroller av utgående gods.
- Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten bör stärka sina förmågor att samverka med andra länder när det gäller utredning och lagföring av gränsöverskridande stöldbrott. Bland annat behöver kompetensen att samarbeta internationellt stärkas hos dem som hanterar ärenden om stöldbrott.
Den tekniska förmågan behöver förbättras
- Polismyndigheten behöver påskynda utbyggnaden och implementeringen av ANPR-kameror. Kameror vid gränsövergångarna bör kunna användas gemensamt av Polismyndigheten och Tullverket.
- Polismyndigheten behöver utveckla it-stöd som säkerställer kvaliteten i anmälningar och förenklar anmälningsförfarandet för stöldbrott.
Om rapporten
Gränsöverskridande stölder är en brottslighet som omsätter betydande summor och kan få stora konsekvenser för den som utsätts för inbrott eller blir bestulen. I studien har Brå undersökt framgångsfaktorer och utmaningar i de brottsbekämpande myndighetenas arbete, samt gjort en skattning av hur den gränsöverskridande stöldbrottsligheten har utvecklats över tid.
Studien baseras i huvudsak på intervjuer med personer som arbetar på Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten samt tidigare utredningar och myndighetsrapporter på området, men även studiebesök vid ett antal olika gränsövergångar. Anmälningsstatistik och statistik över misstänkta personer har legat till grund för en bedömning av hur den gränsöverskridande tillgreppsbrottsligheten har utvecklats över tid.