”Nu är vi två aktörer som är starka tillsammans” – två år med lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete

– Innan lagen fanns det på många håll redan etablerade samverkansstrukturer med samverkansöverenskommelser, medborgardialoger och medborgarlöften mellan kommun och polis. Men man märker ett större ansvarstagande överlag i kommunerna och där det kanske inte funnits en samverkan tidigare, där har det börjat ske och överenskommelser skrivs, berättar Annica Odelind.

På vissa platser har kommunerna till och med fått upp sådan fart att polisen har svårt att hålla kommunens tempo.

– Jag vet också att en del nu upplever att ”vi hinner inte med”. Kommunerna kliver på så kraftigt nu, så vi mäktar inte alltid med att göra det som kommunerna vill att vi ska samverka kring. Så det som lagen fört med sig är positivt, och samtidigt är det en utmaning för polisen att resursmässigt räcka till. Men överlag så är det oerhört positivt och vi känner att nu är vi två aktörer som är starka tillsammans.

Innan lagen trädde ikraft hade en del kommuner en farhåga om att polisen skulle backa från sitt brottsförebyggande ansvar. Annica Odelind bedömer att överlag har det inte blivit så, men att på vissa håll kanske den farhågan har besannats.

– När vi får sådana signaler så trycker vi från nationellt håll på och säger ”Nej, nu är det tvärtom! Är det någon gång vi har chans att verkligen sätta det brottsförebyggande på kartan, då är det nu!”. Nu är vi två aktörer som är hungriga, och vi ser att det ger effekter på det brottsförebyggande arbetet.

Lagen passar med polisens brottsförebyggande strategi

Annica Odelind upplever att det nu finns goda förutsättningar för att uppnå en god samverkan mellan polis och kommun.

– Polis och kommun behöver utgå från samma plattform och tänka lika. Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete lirar väldigt väl med polisens brottsförebyggande strategi. Vi ska kartlägga brottsligheten, skapa oss en problembild som vi analyserar och skapar åtgärdsplaner utifrån. Gör vi det här arbetet skapar vi rätt utgångspunkt för att utvärdera om våra gemensamma åtgärder får önskad effekt. Så förutsättningarna har vi. Jag tror också att den egna kompetensen är viktig. Polisen ska kunna det här, och det jobbar vi med internt just nu, säger Annica Odelind.

Annica Odelind berättar att de arbetar för att höja den brottsförebyggande kompetensen inom myndigheten. Det görs genom en ny grundutbildning som riktar sig till alla medarbetare och en fördjupad utbildning som riktar sig mer till de funktioner och verksamheter som arbetar praktiskt med brottsförebyggande arbete. Efter fördjupningskursen kan man anmäla sig till en ”prakademisk” utbildning som syftar till att stödja den praktiska tillämpningen av problemorienterat arbete. Utbildningen genomförs i ett samarbete mellan Linnéuniversitetet och Malmö universitet.

– Vår brottsförebyggande strategi, som kom 2022, är väldigt tydlig med att det proaktiva förhållningssättet ska tillämpas i alla verksamheter på alla nivåer i myndigheten. Vi behöver hjälpas åt att tänka, ”vad kan vi bidra med?” i våra olika verksamheter.

Nyckeln till en fungerande samverkan

Annica Odelind ser tydliga roller som en av de främsta nycklarna till en fungerande samverkan. Att det är tydligt vad som är kommunen respektive polisens ansvar och arbete. Det ger också tydliga förväntningar hos båda aktörerna.

– När vi samarbetar och arbetar tillsammans i det praktiska problemorienterade arbetet får vi flera vinster. Vi får en gemensam kunskap som ökar möjligheterna till effektfulla brottsförebyggande resultat, vi skapar en hållbar struktur för åtgärdsplaner med fokus på både kort- och långsiktiga arbeten utifrån våra respektive roller och verksamheter. Vi skapar synergier tillsammans.