Kommunens ansvar
Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) innebär att varje kommun ska bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och säkerställa organisatoriska förutsättningar för det. Målet är att säkerställa att kommunernas brottsförebyggande arbete är prioriterat, effektivt och kunskapsbaserat.
Om lagen
Sammanfattningsvis innebär lagen att kommunen ska bedriva ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete och säkerställa organisatoriska förutsättningar för det. Syftet med lagen är att stärka kommunernas systematiska brottsförebyggande arbete.
Enligt lagen ska kommunen ta fram en lägesbild över brottsligheten för att beskriva brottslighetens omfattning, konsekvenser och orsaker. Utifrån lägesbilden ska kommunen ta ställning till åtgärder och besluta om en åtgärdsplan som regelbundet följs upp.
Enligt lagen ska kommunen dessutom ta visst ansvar för samordningen av det lokala brottsförebyggande arbetet, verka för att frågorna hanteras i ett särskilt forum, inrätta en samordningsfunktion och se till att skriftliga samverkansöverenskommelser ingås med relevanta aktörer.
Hur följs lagen upp?
Brå har i uppdrag att följa upp hur kommunerna arbetar enligt lagen. Syftet med uppföljningen är att identifiera styrkor och svagheter i kommunernas arbete för att kunna anpassa det nationella och regionala stödet efter lokala behov.
Det finns inte sanktioner mot kommuner som inte uppfyller lagens krav, utan syftet med lagens paragrafer är att det brottsförebyggande arbetet ska bli mer riktat och effektivt. Vinsten för kommunen att uppfylla lagen är att förebygga fler brott.
Brås stöd till kommunerna
Brå erbjuder, tillsammans med Polisen, Sveriges kommuner och regioner (SKR) och länsstyrelserna, stöd till kommunerna så att de kan nå upp till de krav som lagen ställer.
- Praktiknära stöd
Brottsförebyggande rådet (Brå) ger behovsanpassat och praktiknära stöd om brottsförebyggande arbete till dig som arbetar i Sveriges kommuner. Det kan ske i form av exempelvis föreläsningar och workshops.
Läs mer och kontakta Brås praktiknära stöd. - Kommunspecifik återkoppling
Brå har tagit fram kommunspecifik återkoppling, där du får en översiktlig lägesbild av kommunens brottsförebyggande arbete i relation till lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete.
Läs mer om Brås kommunspecifika återkoppling. - Kunskap
På Brås webbplats hittar du kunskap om brottsförebyggande arbete. Du kan exempelvis ta del av metodstöd om hur samverkan kan läggas upp och utföras stegvis enligt ett kunskapsbaserat arbetssätt, läsa om förebyggande metoder och lära av andras erfarenheter i Brås erfarenhetsbank. Du kan också få kunskap genom Brås webbinarier och poddar. - Ekonomiskt stöd
Kommuner kan söka ekonomiskt stöd från Brå för att stärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet på lokal nivå. Det går också att söka ekonomiskt stöd för att utvärdera och följa upp brottsförebyggande åtgärder.
Läs mer om Brås ekonomiska stöd. - Utbildning
Brå erbjuder kostnadsfria utbildningar för dig som är yrkesverksam med ett brottsförebyggande uppdrag. Utbildningarna syftar till att stärka deltagarnas förmåga att arbeta kunskapsbaserat och i samverkan.
Läs mer om Brås utbildningar i brottsförebyggande arbete.
Webbinarium
21 maj 2025
Social prevention i praktiken
Det sker just nu många initiativ inom det brottsförebyggande arbetet och för att förebygga att barn och unga hamnar i kriminalitet. Det kan handla om breda brottsförebyggande insatser likväl som socialpreventiva insatser som arbete med riskgrupper och individer som redan är involverade i kriminalitet. Men vad ska man tänka på när man arbetar med social prevention? Och hur kommer den nya socialtjänstlagen att påverka det brottsförebyggande arbetet?
Frågor och svar om lagen
- Hur fungerar det kommunala ansvaret i relation till polisens ansvar för brottsförebyggande arbete?
Polisen har fortfarande ett brottsförebyggande ansvar, och genom lagen om kommuners brottsförebyggande ansvar får även kommunerna ett lagstadgat ansvar för arbetet. För att samverkan ska fungera behövs två aktiva parter och i och med lagen har nu Polisen och kommunerna ett jämbördigt ansvar i det brottsförebyggande arbetet. - Vilka kompetenser och resurser behöver kommunen ha för att uppfylla lagens krav?
För att arbeta effektivt med det brottsförebyggande arbetet behöver kommunen ha tillgång till kompetens inom områden som kartläggning, analys, och samverkan. Dessutom krävs resurser för att leda och samordna arbetet. Kompetensen behöver finnas på såväl utförar- som ledningsnivå. - Vilken roll har socialtjänsten i kommunens brottsförebyggande arbete?
Socialtjänsten står för en viktig del av kommunens brottsförebyggande arbete, exempelvis i arbetet med barn och unga, stöd till brottsutsatta och återfallsförebyggande arbete. I och med den nya socialtjänstlagen blir socialtjänstens brottsförebyggande uppdrag ännu tydligare, kring hur verksamheten ska bidra till hela kommunens brottsförebyggande arbete. Både vad gäller det sociala brottsförebyggande arbetet, men även kring exempelvis planeringen av byggd miljö och det situationella arbetet. - Vad ska kommunen tänka på när man gör en kartläggning av brottsligheten och dess konsekvenser?
Kommunens egna lägesbild är en viktig del i en gemensam lägesbild med exempelvis polisen. Kommunen har andra källor till information som berör brottslighet än polisen. Olika kommuner har olika förutsättningar och olika information att tillgå. I metodstödet Kartläggning och lägesbild i lokalt brottsförebyggande arbete finns tips och råd för kartläggningsarbetet anpassat efter tre olika nivåer på det brottsförebyggande arbetet. - Hur ska kommunen arbeta med uppföljning och utvärdering av sina brottsförebyggande insatser?
För att säkerställa att brottsförebyggande åtgärder är effektiva behöver kommunen systematiskt följa upp och utvärdera sitt arbete. Detta kan ske genom att regelbundet samla in data, exempelvis brottsstatistik och genom trygghetsundersökningar. Utifrån resultaten kan åtgärder utvecklas för att bli mer träffsäkra. Det är också viktigt att sprida goda exempel till andra brottsförebyggande aktörer, för att lära av varandra. - Vad i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver utvecklas och stärkas?
I rapportserien Det brottsförebyggande arbetet i Sverige från mars 2025 lyfts att brottsförebyggande åtgärder kan behöva tydigare koppling till och förankring i framtagna lägesbilder. Åven om orsakerna till brottslighet analyseras, används denna analys sällan som utgångspunkt vid beslut om åtgärder. Kopplingen mellan orsaksanalys och åtgärder är inte alltid tydlig. Det framgår alltför sällan vilken typ av brottslighet åtgärden ska riktas mot. Den nya lagstiftningen syftar till att adressera detta utvecklingsbehov. - Hur bör en god samverkan mellan kommun och andra brottsförebyggare se ut?
Enligt lagen om kommuners brottsförebyggande ansvar ska kommunerna skriva samverkansöverenskommelser med lämpliga aktörer i det brottsförebyggande arbetet. En effektiv samverkan innebär att båda parter tar ett gemensamt ansvar för att minska den lokala brottsligheten genom ett kunskapsbaserat brottsförebyggande arbete. Ta del av Brås metodstöd om hur brottsförebyggare kan initiera samverkan. - Hur kan mindre kommuner hantera sitt brottsförebyggande ansvar om de saknar resurser?
Mindre kommuner kan samverka med andra kommuner, regioner eller myndigheter för att dela på resurser och kompetens. Det finns även stöd från Brå och andra nationella aktörer som erbjuder vägledning, utbildning och metodstöd för att underlätta arbetet. - Hur ska kommunen tänka kring samverkansöverenskommelser med näringslivet?
Enligt lagen ska kommunen skriva överenskommelser med berörda aktörer, exempelvis näringslivet. I metodstödet Tillsammans med näringslivet mot brott och otrygghet Pdf, 2.1 MB. finns tips kring hur man kan tänka inför ett sådant arbete. - Vilken roll har civilsamhället i det kommunala brottsförebyggande arbetet?
Civilsamhället spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Genom att komplettera och förstärka insatser från myndigheter och kommuner är civilsamhället en viktig länk mellan invånare och myndigheter.
