Det brottsförebyggande arbetet i Sverige
Nuläge och utvecklingsbehov 2025
Brå tar årligen fram en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbetet i Sverige bedrivs och utvecklas på lokal, regional och nationell nivå.
Fakta om publikationen
- Författare
- Övrig information
- © Brottsförebyggande rådet 2025
- urn:nbn:se:bra-1241
Sammanfattning
Det lokala brottsförebyggande arbetet
- Lagen verkar ha gett effekt när det gäller att skapa förutsättningar för att kunna vidta kunskapsbaserade brottsförebyggande åtgärder. En övervägande majoritet av kommunerna har nu genomfört kartläggningar och orsaksanalyser.
- Även om kartläggningar genomförs, genomför många åtgärder mot brottsproblem som inte har identifierats i dessa, vilket medför risker för ineffektivt arbete. Endast var fjärde kommun har en åtgärdsplan som baseras på lägesbilden.
- Tydlig ledning och styrning av det brottsförebyggande arbetet är en viktig förutsättning. Flera samordnare och kommunpoliser beskriver att ledningen prioriterar arbetet högre sedan lagen (2023:196) och Polismyndighetens brottsförebyggande strategi tillkommit. Än fler framhåller dock bristande ledning och styrning som en stor utmaning.
- Brist på områdespoliser, eller områdespoliser vars tid för brottsförebyggande arbete ständigt behöver läggas på annat, påverkar möjligheterna att arbeta långsiktigt i lokalpolisområdena.
- Kommunerna upplever ökade svårigheter med att samordna arbetet internt inom kommunens organisation när fler förvaltningar deltar i arbetet. Samsyn, struktur och styrning är viktiga förutsättningar för samordning och samverkan.
- Samverkan präglar det brottsförebyggande arbetet lokalt, men det är nästan bara samverkan mellan kommun och polis som är formaliserad. Samverkan mellan kommun och polis fungerar ofta bra, men det behöver på vissa håll tydliggöras att ansvaret för det brottsförebyggande arbetet delas mellan aktörerna.
- Många lokalpolisområden har implementerat den brottsförebyggande strategin i relativt hög utsträckning, men det finns regionala skillnader.
- Kommuner och lokalpolisområden efterfrågar främst stöd i arbetet med orsaksanalyser och valet av åtgärder. Mer kunskap efterfrågas också kring vissa brottsproblem, till exempel ekonomisk och organiserad brottslighet.
Brås återkoppling till kommuner
Brå har tagit fram kommunspecifik återkoppling, med en översiktlig lägesbild av kommunens brottsförebyggande arbete i relation till lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196).
Det regionala brottsförebyggande arbetet
- De brottsförebyggande samordnarna vid länsstyrelserna och polisregionerna fokuserar på att stödja implementeringen av lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, Polismyndighetens brottsförebyggande strategi och regeringsuppdraget om att inrätta en samverkansstruktur för att motverka barn och ungas brottslighet (BOB).
- Det praktiknära stöd som länsstyrelserna ger till kommunerna tillsammans med Brå är uppskattat av målgruppen, och upplevs som framgångsrikt av länsstyrelserna själva. Det praktiknära stödet fokuserar på att stödja implementeringen av flera olika delar i lagen, däribland samordningen av det lokala arbetet.
- Kommunpoliser ges stöd av samordnare på polisregionnivå och polisområdesnivå, och stödet från polisområdets samordnare tenderar att vara mer praktiknära.
- Förutsättningarna för de regionala samordnarnas arbete har förbättrats, men är tillsammans med de lokala aktörernas förutsättningar fortsatt en utmaning för utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet. Eftersom samordnarnas uppdrag breddas utan att resurser tillsätts finns en stor risk för undanträngningseffekter inom det brottsförebyggande arbetet.
- De regionala samordnarna ser ett behov av bättre tillgång till kunskap om
brottsförebyggande metoder och statistik, samt ett mer samordnat och anpassat nationellt stöd till det brottsförebyggande arbetet.
Det nationella brottsförebyggande arbetet
- Reformtakten inom det brottsförebyggande fältet fortsätter att vara hög 2024, och arbetet mot den organiserade och ekonomiska brottsligheten ligger fortfarande i fokus. I fokus har också varit återfall i brott, skydd för utsatta grupper samt barn och ungas involvering i kriminella nätverk.
- Tidigare års ambitionshöjningar för det brottsförebyggande arbetet har bidragit till att fler statliga myndigheter nu arbetar brottsförebyggande och fler aktörer ges en tydligare roll och tydligare ansvar. Men det finns anledning att fortsätta se över och utveckla myndigheters uppdrag ur ett brottsförebyggande perspektiv så att de matchar nya behov.
- Precis som på lokal och regional nivå är samverkan i det brottsförebyggande arbetet ett viktigt verktyg även mellan nationella myndigheter. Samverkan mellan myndigheter behöver utvecklas till att inkludera fler aktörer och nya former samt stärka befintliga samverkansforum.
- Statliga myndigheter på nationell och regional nivå, samt kommuner ser behov av att i högre utsträckning samordna och tillgängliggöra nationella myndigheters stöd till lokala aktörer.
- Myndigheter på alla nivåer och kommuner uttrycker behov av mer kunskap om brottsförebyggande arbete. Det handlar om kunskap om brottsförebyggande åtgärder, lokalt arbete, samverkan och olika brottstyper.
Brås utvecklingsarbete
- Allt fler brottsförebyggande aktörer på nationell, regional och lokal nivå vänder sig till Brå för stöd. Stödet är till nytta för kommunernas och lokalpolisområdenas kartläggning och orsaksanalys av den lokala brottsligheten, men också för intern och extern samverkan samt
val och planering av brottsförebyggande åtgärder. - Brås praktiknära stöd utvecklas och går in i en ny fas. Stöd till kommuner med utsatta områden fortsätter i nya kommuner, det behovsanpassade och praktiknära stödet till kommuner har blivit mer skräddarsytt, och arbetet med att sprida och implementera GVI-strategin utvecklas.
- Fler nya och efterfrågade stöd är på gång. Bland annat har ett arbete påbörjats med att ta fram ett metodstöd för val av åtgärder i lokalt brottsförebyggande arbete. Vidare har ett utbildningsmaterial som vänder sig till kommunala beslutsfattare vidareutvecklats, och webbaserad utbildning kring barn och unga i kriminella miljöer har tagits fram.
- Ett ökat fokus på brottslighet i samhället har bland annat lett till att flera myndigheter har samlats för att arbeta brottsförebyggande. Arbetet med att knyta ihop aktörer runt den brottsförebyggande frågan har därmed växt, och mycket resurser har under året riktats till samordning av samverkansstrukturen barn och unga i organiserad brottslighet.
Brås slutsatser kring det brottsförebyggande arbetet i Sverige
Ikraftträdandet av lagen (2023:196), beslutet om Polismyndighetens brottsförebyggande strategi och de många andra nationella initiativ som tagits inom området de senaste åren, visar på att det sker en upprustning inom svenskt brottsförebyggande arbete. De nya styrdokumenten verkar också ge effekter på arbetet lokalt. På många håll har arbetets prioritet ökat, förutsättningarna förbättrats och det lokala arbetet sker kunskapsbaserat i fler kommuner än någonsin tidigare.
Lagen, strategin och de andra nya initiativen innebär också att fler än tidigare deltar i det brottsförebyggande arbetet. Många avdelningar och funktioner inom kommuner och lokalpolisområden som tidigare inte arbetade brottsförebyggande deltar i dag i arbetet. Likaså förväntas fler nationella myndigheter än tidigare bidra i arbetet. Det ställer ökade krav på samordning på alla nivåer, och det behöver därför säkerställas att samordnare lokalt, regionalt och nationellt har tillräckliga förutsättningar för att möta de nya uppdragen och de ökade förväntningarna. Inte minst med tanke på att implementeringen av lagen och Polismyndighetens strategi alltjämt pågår. Brå vill betona vikten av att ge kommuner, polisen och nationella myndigheter utrymme att ”skynda långsamt” i utvecklingsarbetet.
Även om arbetet på många håll och många sätt utvecklats, behöver många kommuner och lokalpolisområden fortsatt tid att implementera ett kunskapsbaserat arbetssätt. Till exempel är det många kommuner som i dag inte väljer åtgärder utifrån den lokala lägesbilden, och arbetet med orsaksanalyser uppges fortsatt vara både utmanande och tidskrävande. Det behövs också utrymme för kommunerna och lokalpolisområdena att utveckla samverkan med civilsamhälle, näringsliv och region i det brottsförebyggande arbetet. På vissa håll behöver även samverkan mellan kommun och polis förbättras, och i sammanhanget vill Brå betona att ansvaret för det lokala brottsförebyggande arbetet delas mellan de två aktörerna. Med lagen har kommunen fått en tydligare roll som sammanhållande motor för det brottsförebyggande arbetet inom det geografiska området, men polisens ansvar för arbetet är lika stort som innan.
Om rapporten
Brå har i uppdrag att årligen ge en övergripande bild av hur det brottsförebyggande arbetet i Sverige bedrivs och utvecklas på lokal, regional och nationell nivå. Rapporten bygger främst på underlag från enkätundersökningar som Brå genomfört under våren 2024. Enkäterna var riktade till kommuner, lokalpolisområden, länsstyrelser och polisregioner. Till rapporten har även information samlats in via fokusgruppsintervjuer, dokumentstudier, omvärldsbevakning och Brås kontaktytor i arbetet med stöd till brottförebyggande aktörer.
Liksom de senaste åren har det brottsförebyggande arbetet i Sverige haft fokus på lagen (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete, och Polismyndighetens strategi för det brottsförebyggsförebyggande arbetet. Rapporten lägger därför en tonvikt på dessa styrdokument, men beskriver också andra delar av utvecklingen av det brottsförebyggande arbetet under 2024. I årets rapport läggs också särskild tonvikt på samordning och samverkan i det brottsförebyggande arbetet.