Civilsamhällets roll
Att förebygga brott är kommunens och polisens ansvar, men för att uppnå en större effekt krävs en bred samverkan. När civilsamhället inkluderas stärks det brottsförebyggande arbetets möjlighet till förändring, genomslag och förankring.
Civilsamhället definieras som ”en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen” (Prop. 2009/10:55). Civilsamhällets organisationer – allt från idrottsföreningar, trossamfund och kvinnonätverk till lokala föreningar och stiftelser – spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Genom att vara nära människor, bygga tillit och skapa meningsfulla sammanhang kan civilsamhället bidra till att stärka skyddsfaktorer och minska risken för brott – tidigt och långsiktigt.
Utöver det socialt inriktade brottsförebyggande arbetet kan civilsamhället också bidra i det situationella brottsförebyggande arbetet, där fokus ligger på att minska möjligheterna till brott i specifika miljöer och situationer.
Det innebär att civilsamhället i samverkan med kommunen och andra aktörer, kan spela en avgörande roll i både det sociala och det situationella brottsförebyggande arbetet.
%20civilsamh%C3%A4lle.png)
Kommunernas samverkan med civilsamhälle och näringsliv ökar
Fler kommuner samverkar i dag med civilsamhälle och näringsliv i det brottsförebyggande arbetet än tidigare. Det visar Brås slutredovisning av två regeringsuppdrag som publicerats i mars 2026. Utvecklingen är positiv, men behovet av mer strukturerad och formaliserad samverkan kvarstår.
Civilsamhället behövs i det brottsförebyggande arbetet
Brå arbetar med att få med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet, i större utsträckning än vad de är idag. Mesir Taki, utredare på Brå och Aleksandra Wasso, kommunikationsstrateg och opinionsbildare på intresseorganisationen Famna, berättar mer om varför civilsamhället spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet.
Involvera civilsamhället i brottsförebyggande arbete
Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) betonar att kommunerna ska verka för att utveckla lokal samverkan med berörda parter, för att involvera fler aktörer i arbetet med att förebygga lokal brottsproblematik. En sådan samverkan behöver vara strukturerad, det vill säga bygga på tydliga former för dialog, ansvarsfördelning och gemensamma mål. En strukturerad samverkan skapar förutsättningar för långsiktighet, ömsesidigt förtroende och effektivt resursutnyttjande. Civilsamhället är en aktör som kan bidra i såväl kunskapsbyggnad, problemformulering samt som lösning av brottsproblem. För att denna samverkan ska bli långsiktigt hållbar och tydlig kan kommuner och civilsamhällesorganisationer exempelvis upprätta samverkansöverenskommelser.
Civilsamhället kan exempelvis
- bidra med information till kartläggning och lägesbild
- engagera sig i brottsförebyggande åtgärder såsom trygghetsvandringar, nattvandringar och samverka i grannsamverkan
- delta i insatser som riktar sig till individer för att minska risken att de utvecklar ett kriminellt beteende
- bidra till att nå grupper som det offentliga ibland har svårt att nå
Guide om samverkan med civilsamhället
Denna guide innehåller konkreta steg kring hur kommunen kan samverka med civilsamhället i brottsförebyggande frågor. Utifrån lokala exempel beskriver Brå hur sådan samverkan kan gå tillväga.
Den här guiden är tänkt att vara ett stöd för dig som är lokal brottsförebyggande samordnare i en kommun.
Här hittar du:
- Råd och rekommendationer för att involvera civilsamhället i allt från lägesbilder till konkreta åtgärder
- Konkreta förslag för att stärka kommunens samverkan med civilsamhället
- Inspirerande exempel på hur samverkan kan se ut
Nationellt exempel
Föräldrastödsprogram i Malmö hjälper svårnådda grupper
IOGT-NTO har, med ekonomiskt stöd från Brå, utvärderat IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0, ett föräldrastöd med särskild inriktning på droger och unga som riktar sig till föräldrar i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö.
Offentliga aktörer uppger att de har svårt att nå vissa grupper med föräldrastödjande insatser. En utmaning är att det finns många insatser för föräldrar, men att dessa inte alltid når ut på grund av bristande tillit och information. Utvärderingen visar bland annat att genom föräldrastödsprogrammet får föräldrarna ökad kunskap om droger, samhällets stödfunktioner och deras rättigheter och skyldigheter som föräldrar. Genom föräldrastödet ökar föräldrarnas förtroende för myndigheterna, vilket särskilt gäller socialtjänsten och deras arbete med omhändertagande av barn och unga. Utvärderingen konstaterar att IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0 utgör ett komplement till ordinarie föräldraskapsstöd, särskilt genom att erbjuda en arena där offentliga aktörer kan nå ut till en grupp föräldrar som annars är svår att nå.
Lokalt exempel
Idrotten som brottsförebyggande
medel i särskilt utsatta områden
Svenska Budo- och Kampsportsförbundet har, med ekonomiskt stöd från Brå, utvärderat kampsportens roll som brottsförebyggande metod i utsatta områden, där föreningar fungerar som viktiga arenor för struktur, stabila vuxenrelationer och stärkt självkontroll hos ungdomar.
Resultaten visar att kampsport kan minska exponeringen för riskmiljöer och utgör en värdefull social intervention, förutsatt att ledarskapet och den lokala förankringen är starka.
9 december 2025
Stärkt samverkan med civilsamhället
På detta webbinarium pratar vi om utmaningar och framgångsfaktorer för att stärka kommunernas samverkan med civilsamhället i det brottsförebyggande arbetet. Du får ta del av goda exempel från kommun, civilsamhälle och myndighet för att ge ny kunskap och inspirera.
Filmer om civilsamhället och brottsförebyggande arbete
Civilsamhällets potential i det brottsförebyggande arbetet
Från Råd för framtiden 2025
Civilsamhället har stor potential att bidra i det brottsförebyggande arbetet – hur kan de komma in tidigare i processen? Hur kan samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle stärkas i flera frågor, och vilken planering krävs för att få en långsiktighet i arbetet? På passet får du ta del av en lägesbild framtagen av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Lägesbilden visar civilsamhällets brottsförebyggande insatser. Du får också lyssna till Järva stadsdelsförvaltning som etablerat en välfungerande och brottsförebyggande samverkan med civilsamhället.
- Jeremija Isakovic, projektledare, Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD).
- Ylva Matthew, strateg med ansvar för trygghets- och brottsförebyggande frågor samt säkerhet, Järva stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Civilsamhällets betydelse för det brottsförebyggande arbetet
Från Råd för framtiden 2024
Hur kan civilsamhället bidra till det brottsförebyggande arbetet och hur skapar vi en samverkan på bästa sätt för att nå personer som riskerar att dras in i kriminalitet eller som vill lämna ett kriminellt liv? Du får ta del av erfarenheter från bland annat Fryshuset och idrottsrörelsen för att ge dig inspiration och kunskap om civilsamhällets viktiga roll i det brottsförebyggande arbetet.
- Jeremija Isakovic, projektledare, NOD.
- Sarah Dolah, metodutvecklare, Fryshuset.
- Oscar Orlenius, verksamhetsområdeschef Barn och Ungdom, Östergötlands Stadsmission.
- Petra Jacob, grundare och verksamhetschef, LEBI.
- Moderator: Mesir Taki, handläggare, Brottsförebyggande rådet (Brå)