Civilsamhällets roll
Att förebygga brott är kommunens och polisens ansvar, men för att uppnå en större effekt krävs en bred samverkan. När civilsamhället inkluderas stärks det brottsförebyggande arbetets möjlighet till förändring, genomslag och förankring.
Civilsamhället definieras som ”en arena, skild från staten, marknaden och det enskilda hushållet, där människor, grupper och organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen” (Prop. 2009/10:55). Civilsamhällets organisationer – allt från idrottsföreningar, trossamfund och kvinnonätverk till lokala föreningar och stiftelser – spelar en viktig roll i det brottsförebyggande arbetet. Genom att vara nära människor, bygga tillit och skapa meningsfulla sammanhang kan civilsamhället bidra till att stärka skyddsfaktorer och minska risken för brott – tidigt och långsiktigt. Utöver det socialt inriktade brottsförebyggande arbetet kan civilsamhället också bidra i det situationella brottsförebyggande arbetet, där fokus ligger på att minska möjligheterna till brott i specifika miljöer och situationer.
Det innebär att civilsamhället i samverkan med kommunen och andra aktörer, kan spela en avgörande roll i både det sociala och det situationella brottsförebyggande arbetet.
Brås uppdrag
Regeringen gav i juli 2024 Brå i uppdrag (Ju2024/01492) att utveckla samverkan med civilsamhället i det lokala brottsförebyggande arbetet. Brå ska ge stöd till kommuner i syfte att öka kommunernas kunskap om civilsamhällets roll i det brottsförebyggande arbetet, hur civilsamhället kan bidra, samt vilka verktyg som kommuner kan använda sig av i samverkan med civilsamhället.
Involvera civilsamhället i brottsförebyggande arbete
Lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (2023:196) betonar att kommunerna ska verka för att utveckla lokal samverkan med berörda parter, för att involvera fler aktörer i arbetet med att förebygga lokal brottsproblematik. En sådan samverkan behöver vara strukturerad, det vill säga bygga på tydliga former för dialog, ansvarsfördelning och gemensamma mål. En strukturerad samverkan skapar förutsättningar för långsiktighet, ömsesidigt förtroende och effektivt resursutnyttjande. Civilsamhället är en aktör som kan bidra i såväl kunskapsbyggnad, problemformulering samt som lösning av brottsproblem. För att denna samverkan ska bli långsiktigt hållbar och tydlig kan kommuner och civilsamhällesorganisationer exempelvis upprätta samverkansöverenskommelser.
Civilsamhället kan exempelvis
- bidra med information till kartläggning och lägesbild
- engagera sig i brottsförebyggande åtgärder såsom trygghetsvandringar, nattvandringar och samverka i grannsamverkan
- delta i insatser som riktar sig till individer för att minska risken att de utvecklar ett kriminellt beteende
- bidra till att nå grupper som det offentliga ibland har svårt att nå
Gott exempel
Föräldrastödsprogram i Malmö hjälper svårnådda grupper
IOGT-NTO har, med ekonomiskt stöd från Brå, utvärderat IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0, ett föräldrastöd med särskild inriktning på droger och unga som riktar sig till föräldrar i socioekonomiskt utsatta områden i Malmö.
Offentliga aktörer uppger att de har svårt att nå vissa grupper med föräldrastödjande insatser. En utmaning är att det finns många insatser för föräldrar, men att dessa inte alltid når ut på grund av bristande tillit och information. Utvärderingen visar bland annat att genom föräldrastödsprogrammet får föräldrarna ökad kunskap om droger, samhällets stödfunktioner och deras rättigheter och skyldigheter som föräldrar. Genom föräldrastödet ökar föräldrarnas förtroende för myndigheterna, vilket särskilt gäller socialtjänsten och deras arbete med omhändertagande av barn och unga. Utvärderingen konstaterar att IOGT-NTO Föräldrar tillsammans 2.0 utgör ett komplement till ordinarie föräldraskapsstöd, särskilt genom att erbjuda en arena där offentliga aktörer kan nå ut till en grupp föräldrar som annars är svår att nå.
Filmer om civilsamhället och brottsförebyggande arbete
Civilsamhällets potential i det brottsförebyggande arbetet
Från Råd för framtiden 2025
Civilsamhället har stor potential att bidra i det brottsförebyggande arbetet – hur kan de komma in tidigare i processen? Hur kan samverkan mellan kommun, polis och civilsamhälle stärkas i flera frågor, och vilken planering krävs för att få en långsiktighet i arbetet? På passet får du ta del av en lägesbild framtagen av Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD). Lägesbilden visar civilsamhällets brottsförebyggande insatser. Du får också lyssna till Järva stadsdelsförvaltning som etablerat en välfungerande och brottsförebyggande samverkan med civilsamhället.
- Jeremija Isakovic, projektledare, Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället (NOD).
- Ylva Matthew, strateg med ansvar för trygghets- och brottsförebyggande frågor samt säkerhet, Järva stadsdelsförvaltning, Stockholms stad.
Civilsamhällets betydelse för det brottsförebyggande arbetet
Från Råd för framtiden 2024
Hur kan civilsamhället bidra till det brottsförebyggande arbetet och hur skapar vi en samverkan på bästa sätt för att nå personer som riskerar att dras in i kriminalitet eller som vill lämna ett kriminellt liv? Du får ta del av erfarenheter från bland annat Fryshuset och idrottsrörelsen för att ge dig inspiration och kunskap om civilsamhällets viktiga roll i det brottsförebyggande arbetet.
- Jeremija Isakovic, projektledare, NOD.
- Sarah Dolah, metodutvecklare, Fryshuset.
- Oscar Orlenius, verksamhetsområdeschef Barn och Ungdom, Östergötlands Stadsmission.
- Petra Jacob, grundare och verksamhetschef, LEBI.
- Moderator: Mesir Taki, handläggare, Brottsförebyggande rådet (Brå)